Elektronik för alla, del 3 : Digitalteknikens grunder

178 Pages·1990·6.95 MB·Swedish

by  Lars Asplund

Elekt~nik
föralla·del3
LARS ASPLUND · BERNDT ANDERSSON
Elekt~nik
föralla·del3
LA RS ON
Femte upplagan
ISBN 91-514-0103-7
Illustrationer: Författarna
Omslagsbild: Lars Larsson
Baksidesbild: Jan Lindberg
© Lars Asplund och Berndt Andersson 1980
Printed in Sweden
Dala-Offset AB, Falun 1990
LARSONSFÖRLAG
Box 3063
183 03 Tåby
Tel [phone]
Fax [phone]
Innehåll
Förord............................................. 9
Kapitel l . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
studieplan 12
Laborationer 15
Experimentplattan 15
Kort repetition 18
Digital teknik 20
luverterare med en transistor 20
Etta och nolla 22
Sanningstabeller 22
Beställning av material 23
Materialförteckning 23
Kapitel 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • 24
Mätning på digitala kretsar 24
Bygge av en fyrkanals digitalindikator 25
Grindar 28
OCH - ELLER 30
Sanningstabell 31
Ingång och utgång 33
Symboler 33
Fan out 35
AND och OR 35
NAND och NOR 36
Sammanfattning 37
Kapitel 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Integrerade kretsar 39
En bättre NAND 40
7400 41
TTL 42
Ett tips 44
Utvidgad definition av etta och nolla 44
Logikfamiljer 45
5
CMOS 46
4011 48
Jämförelse TTL - CMOS 49
Datablad 51
SSI, MSI, LSI och VLSI 53
Kapitel 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55
Sanningstabell för NAND 55
Två NAND blir en AND 56
Tre NAND blir en OR 60
NAND- en användbar grind 62
Exclusive OR 62
Kontaktstuds 65
R-S vippa 66
Sammanfattning 69
Kapitel 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70
D-vippans anslutningar 70
Tidsdiagram 71
Flanker och förändringar 74
D-vippa 75
4013 76
7474 79
Minne 81
Sammanfattning 83
Kapitel6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85
statiskt och dynamiskt 85
Oscillatorkretsar 86
Oscillator med transistorer 89
Oscillator med grindar 91
Monostabil vippa 94
Blocktänkande 95
Pulsgenerator 96
Kapitel 7 ........................................... 100
D-vippa som räknare 100
Binära och decimala tal 103
Binärräknare 109
Binärräknare som frekvensdelare 111
Kvartsklockor 112
Datablad på D-vippor 112
Kapitel 8 ........................................... 117
skiftregister 117
Långa skiftregister 119
Räkna mera 122
BCD-räknare 124
6
CMOS-räknare 127
Kapitel 9 ........................................... 131
Display 131
Gemensam anod eller gemensam katod 132
Avkodning 135
utbyggnadsmöjligheter 141
Sammanfattning 143
Kapitel 10 .......................................... 146
Speciliering av pulsgeneratorn 146
Schema för pulsgeneratorn 147
Timer-kretsen 555 148
Schema över pulsgeneratorn 151
Hetriggbar vippa 153
Nätdel 155
Kretskort till pulsgeneratorn 156
Anslutningar till kretskortet 158
Montering på veraboard 159
Ledningsdragning 159
Mekanisk utformning av pulsgeneratorn 160
Andra mätinstrument 167
Pulsgenerator 167
Oscilloskop 167
Tongenerator 169
signalgenerator 169
Funktionsgenerator 169
A vs lutning l 70
Materialförteckning 170
Förkortningsförklaringar 171
Register ........................................... 172
Bästa grundböckerna i elektronik och datorkunskap ...... 174
7

Förord
Elektronik utgör, som bekant, väsentliga delar av de många
komplicerade apparater som omger oss i dagens samhälle.
Elektroniska komponenter finns i TV -apparater, radiomottagare,
förstärkare, bandspelare,etc. Den elektroniska tekniken har
möjliggjort framställning av exempelvis miniräknare, bränsle
insprutningssystem för bilar, radaranläggningar och datorer.
Många människor vill därför skaffa sig åtminstone ele
mentära kunskaper om denna teknik som redan i så hög grad
påverkar våra liv.
Inom elektroniken talar man om analog och digital teknik.
Elektronik iör alla, del l och 2, ger baskunskaper inom den
förstnämnda sektorn.
Den föreliggande, tredje delen av serien reder ut de
grundläggande begreppen inom digitaltekniken.
De förkunskaper man behöver för att kunna tillgodogöra
sig innehållet i Elektronik iör alla, del 3, är följande:
• behärska de fyra räknesätten,
• förstå innehållet i Elektronik för alla, del l
samt de första fem kapitlen i del 2.
Det är faktiskt allt! Liksom i de tidigare båda böckerna har vi
bemödat oss om att försöka förklara sammanhangen från grun
den. Detta sker inte minst med hjälp av laborationer och ett
rikhaltigt bildmaterial.
Elektronik iör alla, del 3, kan liksom föregångarna stude-
9
ras enskilt eller i grupp. Att arbeta tillsammans med någon
eller några andra har dock alltid sin speciella charm och glädje,
och det är praktiskt. Man ger varandra tips, klarar ut svårig
heter tillsammans och kan göra gemensamma och därmed för
delaktiga inköp av material och komponenter.
studiecirkelformen eller annan kursverksamhet har dess
utom den viktiga fördelen att man här har tillgång till erfarna
handledare.
Vi önskar dig all framgång i studierna.
Berndt Andersson Lars Asplund
10