Table Of ContentJan Arlebrink (red.)
Döden och
döendet
Etiska, existentiella och psykologiska
aspekter
Studentlitteratur
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av Lagen om upphovsrätt! Kopiering är förbjuden
utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor
enligt avtalslicensen i 13 §. Förbudet gäller hela verket såväl som delar därav
och inkluderar lagring i elektroniska medier, visning på bildskärm samt
bandupptagning.
Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan enligt 53 § åtalas av allmän
åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att
erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Inlagan är tryckt på miljömärkt papper
Art.nr 6563
eISBN 91-44-10068-X
© Maria Albertsson, Jan Arlebrink (red.), Lars-Olle Armgard,
Bernt Eriksson, Gun Torstensson Nimby och Studentlitteratur 1999
Printed in Sweden
Studentlitteratur, Lund
Webbadress: www.studentlitteratur.se
Tryckning/år 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 03 02 01 2000 1999
Innehåll
Förord 7
Författarpresentation 9
1 Patientberättelse 11
2 Moral, etik, och människosyn 16
Jan Arlebrink
Moral 16
Etik 18
Människosyn 27
3 Att överlämna svåra besked 34
Gun Torstensson Nimby, Jan Arlebrink
Samtalet 35
Reaktioner 41
4 Psykologiska reaktioner hos den svårt sjuke, närstående och
vårdpersonal 44
Maria Albertsson, Gun Torstensson Nimby
Den svårt sjuke 44
Närstående 53
Vårdpersonal 55
5 Existentiella aspekter på döden och döendet 59
Jan Arlebrink
Vad är en livsåskådning? 59
Exempel på livsåskådningar 61
Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur 3
Existentiella frågor 65
Livsåskådning – psykologiska försvarsmekanismer 67
Formulerade livsåskådningar 70
Tolkningens grund och förlopp 71
6 Palliativ vård – Palliativ medicin – Hospice 74
Maria Albertsson
Palliation 75
7 Eutanasi 79
Jan Arlebrink
Definitioner 81
Aktiv eutanasi 82
Passiv eutanasi 86
Acceleration av döden 89
Döden som förutsedd men ej avsedd bieffekt av behandlingen 89
Läkarmedhjälp vid suicid 90
8 Finns det en mening med lidandet? 94
Lars-Olle Armgard
Vad är lidande? 94
Den personliga frågan om lidandets mening
94
Kristen, muslimsk och buddhistisk belysning
95
Att ge lidandet en mening gör det uthärdligt
96
Hur kan vi minska lidandet? 97
Lidandet och det onda 97
En god och en ond makt? Reflexion och handlande 98
9 Suicid 100
Jan Arlebrink
Bakgrund 100
Definitioner 102
Suicid som etiskt problem 108
Suicid som existentiellt problem 111
Suicid som psykologiskt problem 113
Suicid som sjukvårdsproblem 114
4 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur
10 Religiösa och kulturella aspekter på döden och döendet 116
Jan Arlebrink
Kristendomen 118
Judendomen 121
Islam 124
Buddhismen 126
Hinduismen 127
Sekter 129
Avslutande synpunkter 130
11 Förhållningssätt i det kulturella mötet 132
Lars-Olle Armgard
Främlingskapet är ömsesidigt 132
Kultur, religion och moral är inte statiska utan föränderliga 134
Assimilering, smältdegel eller salladsskål – tre idealbilder 136
Ett mångkulturellt möte med döden 137
12 Kristen syn på döden i biblisk tid och idag 139
Lars-Olle Armgard
Gamla testamentet 139
Mellan Gamla och Nya testamentet 140
På Jesu tid 140
Paulus 142
Den grekiska antiken 143
Den kristna traditionen 144
13 Barn och död 147
Bernt Eriksson
Livet i kraftfältet kring det svårt sjuka och döende barnet 147
Barn som närstående och sörjande 156
14 Efter döden 162
Jan Arlebrink
Vad sker med kroppen efter döden? 162
Behovet av riter i gränssituationer 164
Efter dödsfallet – på avdelningen 164
Begravning 168
Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur 5
15 Skiftande uppfattningar och föreställningar kring döden och
döendet 170
Jan Arlebrink
Den bemästrade döden 171
Döden som en yttre fiende 173
Synen under antiken 175
Medeltiden 176
1800-talet 178
Lögnen 179
Dödsbegreppet 182
Transplantationer 184
Inom dagens sjukvård 185
16 Efterord 187
Jan Arlebrink
Kraftfältet kring den svårt sjuka människan 187
Sakregister 203
6 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur
Förord
Fram till för något decennium sedan var frågor och problem med
anknytning till döden och döendet något man inte gärna talade om
inom sjukvården. Det tog t.ex. många år innan det motstånd som för
hindrade införandet av hospice i Sverige bröts. Trots vetskapen om
att alla människor så småningom kommer att dö, och majoriteten av
oss på någon form av institution, har undervisningen kring dessa frå
gor haft en undanskymd plats på de olika vårdutbildningarna. Det är
först under senare år som ett trendbrott kunnat skönjas.
De böcker som publicerats på svenska har ofta varit inriktade på
medicinska- och/eller omvårdnadsaspekter. Denna bok skall emel
lertid ses som ett humanistiskt bidrag.
Boken inleds med en patientberättelse som följer ett förlopp som
är vanligt inom sjukvården. Utan att specifikt återknyta till denna
berättelse i varje kapitel speglas emellertid, i de följande kapitlen,
vad patienter i denna situation kan uppleva. Återknytandet till den
inledande berättelsen görs sedan i efterordet.
Vi har avstått från att ta upp de rent medicinska problemen, och
även omvårdnadsaspekterna på vård i livets slutskede; boken är inte
en lärobok i omvårdnad utan syftet med den är att ge en humanistisk
grund för att kunna bedriva en optimal omvårdnad utifrån ett hel
hetsperspektiv. De områden vi har inriktat oss på är etiska, existen
tiella och psykologiska aspekter på de problem som uppstår i sam
band med döden och döendet. Dessa frågor har dessutom satts in i
ett historiskt, kulturellt och religiöst sammanhang.
Frågor kring döden och döendet är inte isolerade, utan ingår i ett
större sammanhang. Många frågor och problem, och även männi-
Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur 7
Förord
skans förhållningssätt till döden, är tids- och kulturbundna. Hur hon
ser på döden och hur hon reagerar inför vetskapen om nära förestå
ende död kan skilja sig åt från en tid till en annan och från en kultur
till en annan. I många länder är det t.ex. fortfarande praxis att inte
berätta sanningen om sjukdomen för den svårt sjuka människan, och
detta var också det vanliga förhållningssättet i vårt land för inte så
länge sedan. Religionen är också en viktig faktor för synen på
döden. Hur man förbereder sig inför döden, vad som händer med den
döda kroppen och hur begravningen går till är till stora delar religiöst
betingade. Inom de olika religionerna finns regler och praxis utarbe
tade för hur den troende skall bete sig.
En annan viktig fråga är hur vi ser på lidandet: finns det någon
mening med det lidande som drabbar många människor? I boken
behandlas även frågan om hur man överlämnar svåra besked och hur
patient och omgivning reagerar inför en svår sjukdom. Ibland dör
även barn och hur de ser på döden behandlas i ett av bokens kapitel.
Vidare diskuteras frågan om vad som sker när det inte längre är
meningsfullt att bedriva en aktiv vård. Både friska och sjuka männi
skor kan, av olika skäl, överväga att ta sitt liv. Och när plågan blir för
svår och den sjuke inte kan eller förmår att själv ta sitt liv, uppkom
mer ibland ett önskemål om att få hjälp från sjukvården med att dö.
Boken är till stora delar skriven mot bakgrund av de erfarenheter
författarna gjort i sina respektive verksamheter och de möten de där
haft med patienter, anhöriga och vårdpersonal. Ingen verksamhet är
emellertid teorilös eller sker utan relation till vad som tidigare skri
vits i ämnet. Den litteratur som finns uppräknad i slutet av varje
kapitel har varit inspirationskällor för respektive författare, och är
samtidigt förslag till vidare läsning.
Slutligen vill författarna tacka fil.lic. Märta Danielsson som läst
manuset i dess helhet och givit värdefulla synpunkter.
Malmö i januari 1999
Jan Arlebrink
8 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur
Författarpresentation
Maria Albertsson, docent i onkologi med många års erfarenhet av
vård av cancersjuka och av undervisning av blivande läkare.
Jan Arlebrink, redaktör för boken, har arbetat som sjukhuspräst i
många år, men har för närvarande en forskartjänst med fokus på
etiska och existentiella frågor. Han arbetar också sedan många år vid
teologiska institutionen och vid medicinska fakulteten som lärare i
etik för vårdpersonal och för blivande läkare.
Lars-Olle Armgard är docent och universitetslektor i etik vid teolo
giska institutionen och har även arbetat som sjukhuspräst. Sedan mer
än tjugo år tillbaka arbetar han också med kurser i etik vid teologiska
institutionen som vänder sig till dem som arbetar med människor.
Bernt Eriksson har över 25 års erfarenhet som sjukhuspräst, framför
allt inom barnonkologin, och lång erfarenhet av undervisning inom
olika vårdutbildningar, samt för personal inom vården.
Gun Torstensson Nimby är specialistläkare i psykiatri och sedan lång
tid lärare i medicinsk psykologi på läkarlinjen.
Samtliga författare är verksamma i Lund respektive Malmö.
Kopiering av kurslitteratur förbjuden. © Studentlitteratur 9
