Det innovativa Sverige - Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext

136 Pages·2013·5.67 MB·Swedish

Sverige som kunskapsnation
i en internationell kontext
DET INNOVATIVA SVERIGE
Sverige som kunskapsnation
i en internationell kontext
Martin Andersson
Sergey Anokhin
Erkko Autio
Olof Ejermo
Niclas Lavesson
Hans Lööf
Maxim Savin
Joakim Wincent
Håkan Ylinenpää
Sverige som kunskapsnation
i en internationell kontext
DET INNOVATIVA SVERIGE
Sverige som kunskapsnation
i en internationell kontext
REDAKTÖRER
Åse Karlén och Jonas Gustafsson
PRODUKTION
ESBRI och Brunzell Design
TRYCK
Åtta.45
ISSN 1403-0195
ISBN 978-91-977728-2-2
STOCKHOLM, 2013
INNEHÅLL
FÖRORD ......................................................... 05
1 INTRODUKTION ................................................. 07
2 BAKGRUND
– Bilden av det (o)innovativa
och (o)entreprenöriella Sverige .................................... 13
3 TRE VERSIONER AV DEN
SVENSKA PARADOXEN ......................................... 37
4 VEM ÄR MEST INNOVATIV?
– En jämförelse av elva europeiska ekonomier ..................... 69
5 NYFÖRETAGANDE OCH INNOVATION
– Svenska entreprenörers bidrag till
innovation i en internationell kontext ............................. 95
6 FÖRFATTARNA ................................................. 115
7 APPENDIX ..................................................... 121
6
FÖRORD
Många nationer, regioner och företag står inför bety- Rapporten har utvecklats som en del i ESBRI:s arbete för
dande utmaningar vad gäller innovation. De produkter att sprida forskningsbaserad kunskap. De senaste åren har
som skapar dagens ekonomiska värde måste konti- ESBRI, i samarbete med VINNOVA, kontinuerligt arbetat för
nuerligt ersättas av nya och förbättrade innovationer att göra den forskning som produceras på innovationsforsk-
som når sin marknad, eller skapar andra värden i ningscentrumen mer lättillgänglig, bland annat i tidningen
samhället. Sverige har under lång tid tillhört de länder Entré. Med denna rapport tar vi ytterligare ett steg i det ar-
som satsar mest i världen på forskning och utveck- betet. Detta genom att tillsammans med forskarna utveckla
ling (FoU). Satsningarna uppgick år 2011 till cirka 118 en mer lättillgänglig läsning av angelägen forskning.
miljarder kronor, vilket motsvarar knappt 3,4 procent
av BNP. Näringslivets satsningar på FoU i relation till Rapporten har författats av forskare från tre världsledande,
BNP ligger i världstoppen. Även forskningsvolymen VINNOVA-finansierade innovationsforskningscentrum:
vid svenska universitet och högskolor ligger, i relation CESIS, CiiR och CIRCLE. 7
till BNP, i den absoluta världstoppen.
Stockholm, oktober 2013
För att få störst utväxling på investeringarna i forsk-
ning, utveckling och innovation krävs att vi har väl
fungerande innovationssystem. VINNOVA stimulerar
Klara Adolphson
därför forskning som har hög relevans för samhället,
bidrar med användbara underlag för innovations- Enhetschef
politiska beslut och möjliggör kunskapsutbyten mellan VINNOVA
forskare och innovationspolitiska beslutsfattare. Detta
leder till mer effektiva innovationssystem. Sambanden
Magnus Aronsson
mellan forskning, innovation och hållbar tillväxt står i
fokus för vårt arbete. Verkställande direktör
ESBRI
Denna rapport tar upp ämnen som ligger i forsknings-
fronten. Det handlar bland annat om det (o)entre-
Magnus Lagerholm
prenöriella och (o)innovativa Sverige, den svenska
paradoxen, var en investerad FoU-krona ger störst Programledare
effekt, och om sambandet mellan nyföretagande och VINNOVA
innovation. Samtliga kapitel bygger på kunskap från
modern forskning, och de bidrar på olika sätt till
bilden av Sverige som innovationsland.

1
INTRODUKTION
Martin Andersson, Olof Ejermo, Niclas Lavesson,
Hans Lööf, Håkan Ylinenpää och Joakim Wincent
Sveriges ställning som kunskaps- och innovationsnation debatteras flitigt. Men
de olika perspektiv och påståenden som förs fram i debatten är motstridiga, och
kopplingen till aktuell forskning och statistik är ofta svag. Vi ser ett behov av att
föra in mer kunskap i debatten. Kunskap som bygger på vad modern forskning
och data egentligen säger om Sverige.
H ur står sig Sverige som kunskaps- och innovationsnation i en internationell
jämförelse? Finns det områden där vi konsekvent underpresterar, och vad
karaktäriserar i så fall dessa? Inom vilka områden presterar Sverige väl?
Vad kännetecknar dessa delar av den svenska ekonomin? Och finns det skäl att
revidera den dominerande bilden av svensk innovations- och konkurrenskraft i den
inhemska debatten? Frågor som dessa diskuteras i denna rapport. Utgångspunkten är
modern forskning, aktuell data och nya analyser.
Rapporten innehåller populärvetenskapliga bidrag från forskare vid tre ledande innova-
tionsforskningscentrum: CIRCLE (Centre for Innovation, Research and Competence in
the Learning Economy) vid Lunds universitet, CESIS (Centre of Excellence for Science
and Innovation Studies) vid KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping
samt CiiR (Centre for Interorganisational Innovation Research) vid Luleå tekniska uni-
versitet och Umeå universitet. Mer information om författarna och centrumen finns på
sidorna 115–119.
Paradoxala debatter
I den allmänna debatten om Sverige som kunskaps- och innovationsnation återkommer
regelbundet påståendet att vi inte presterar tillräckligt. I ett internationellt perspektiv
10 har svenska företag länge gjort stora investeringar i forskning och utveckling (FoU) som
andel av bruttonationalprodukten (BNP). Det är alla överens om. Men kritikerna menar
att dessa omfattande satsningar ger ett magert resultat i form av nya produkter, nya
tjänster, nya företag, större företag, fler jobb, högre produktivitet och ekonomisk tillväxt.
Populärt går denna påstådda obalans mellan insatser och resultat under benämningen
”Den svenska paradoxen.”
Ett representativt exempel på en paradoxuppfattning ges i en debattartikel av Urban
Bäckström och Tobias Krantz på Svenskt Näringsliv: 1 ”[...] alltför få svenska företag
lyckas växa och bli framgångsrika. För lite av vår forskning resulterar i framgångsrika
varor och tjänster som skapar jobb och tillväxt.”
Ett stort antal liknande ståndpunkter har torgförts i den svenska debatten under lång
tid. Med referens till ett VINNOVA-seminarium i början av 2000-talet som handlade om
”det stora svenska systemproblemet”, skriver Maria Borelius på Svenska Dagbladets
ledarsida 2 att ”Sverige borde ha goda förutsättningar. Det satsas ovanligt mycket pengar
på forskning och utbildning, vi har forskning av hög internationell klass och många fors-
karpatent. I många andra länder leder just dessa förutsättningar till tillväxt, med USA
som den mest lysande förebilden. Men Sverige är ett undantag.”
1 DN Debatt 28 augusti, 2012
2 SvD 28 maj, 2002