Det beror på att man är kvinna

206 Pages·2002·0.71 MB·Swedish

by  Christina Mörtberg

1997:12
DOCTORAL THESIS
"Det beror på att man är kvinna..."
gränsvandrerskor formas och formar
informationsteknologin

Christina Mörtberg
Doctoral thesis
Institutionen för A rbetsvetenskap
Avdelningen för Genus & Teknik

1997:12 • ISSN: 1402-1544 • ISRN: LTU-DT--97/12--SE
”Det beror på att man är kvinna ...”

Gränsvandrerskor formas och formar
informationsteknologi

Christina Mörtberg

Innehåll
Förord 5

FÖRSTUDIE

Inledning 9
Att följa problemet dit det leder 10
Disposition 12
Från relämaskiner via datamaskiner till informationsteknologi 15
Utbildningar 21
Systemutveckling 22

KRAV- OCH SYSTEMFORMULERING

Kvinnoforskningens positioner 29
Kvinnocentrering 32
Poststrukturalistiska strategier 34
Från kvinnofrågan till vetenskapsfrågan 40
Kvinnocentrering - poststrukturalism 44
På krokiga vägar från datainsamling till tolkning och analys 49
Ett eget rum - samtal med systemutvecklare 50
Deltagare i forskningscirkeln och forskningscirkel som metod 51
Från presentation till representation 52
Att mötas, lyssna och uttrycka mening 55
Teoretiska positioners avspeglingar i datainsamling 58
Reflektioner kring val av metoder vid tolkning och analys 59
Diskursanalys 61

(DE)KONSTRUKTION

Gränsvandrerskor formas och formar informationsteknologi 69
Identitet/Differens 70
Att känna sig annorlunda och längta efter likhet 71
Att vara under 40 och känna sig gammal 74
Att ha olika villkor och alltid vara fri 75
Arbetskultur 77
Cyborgen - en metafor för att överskrida gränser 78
Urvalskriteriers diskriminerande mening 81
När motståndet ger resultat 84
Ny teknik som dörröppnare för deltagande i utvecklingsprojekt 88
Längtan efter ett vanligt arbete 90
”Det beror på att man är kvinna ...” 97
Bakgrundsscenens instängdhet 98
När solen återvänder kommer ljuset tillbaka 102
Likt regnbågens alla färger varierar kvinnors bilder 104
Spår av rädsla hos andra kvinnor 108
Att sitta på sitt rum och hacka på en dator 111
Det möjliga samarbetet och samarbetets möjligheter 113
Disciplinerande förståelser 115
Att balansera vardagslivet 118
Att hålla paradoxen vid liv 120
Den flexibla chefspositionen 124
Den skötsamma chefen 125

INTEGRATION OCH TEST

Disciplinerande teknologier 131
Projektorganisation - en flexibel organisation 133
Projektets paradoxer 136
Tidsplaneringens disciplinerande effekter 139
Teknologi - som naturaliserat objekt 145
Den påtagliga tekniken 149
Speglingar i de yttre rummen 155

INFÖRANDE

Balanserande av gungbrädan 163
Summary 171
Referenser 181

Bilaga 1 Intervjuteman
Bilaga 2 Analys av intervjuer
Bilaga 3 Kommentarer till redigeringarna i intervjuutskrifterna
Förord
Den här avhandlingen är frukten av mångåriga vandringar efter krokiga vägar.
Först som yrkesverksam i databranschen och därefter genom forskarstudier.
Avhandlingsarbetet är ett självständigt arbete, men jag ser det som en del i vårt
kollektiva forskningsprogram vid avdelningen Genus och Teknik. Program-
arbetet har inspirerat och influerat avhandlingsarbetet genom gemensamma
diskussioner i seminarierum liksom i andra rum. Under mångårig yrkes-
verksamhet har jag deltagit i olika projekt och alltid arbetat i grupper.
Avhandlingsarbetet har gett mig nya erfarenheter genom att det i högre grad
innebär ensamarbete. På grund av dess karaktär är det än mer angeläget att
bereda rum för kollektivt arbete.
Ett varmt tack till de kvinnor som ställt sin dyrbara tid och sina
erfarenheter till mitt förfogande genom att delta i forskningscirkeln och i
intervjuerna. Andligen har ni deltagit i många resor tillsammans med mig och
utan er medverkan hade jag inte kunnat genomföra mina vandringar.
Tack till mina handledare, Lena Trojer och Jan Johansson, som båda på
ett prestigefritt sätt väglett mig fram till slutet. Lenas kunnande, entusiasm och
att alltid se möjligheter har varit inspirerande under vandringarna. Jag hoppas
att ett fungerande samarbete kan fortsätta i framtiden och att vi tillsammans
kan företa nya utmaningar. Jan övertygade mig om att förändra ursprungliga
planer och höja ambitionerna till doktorsavhandling istället för licentiatupp-
sats. Elisabeth Gulbrandsen har också genom mångårig feministisk forskning
och förmåga att lyfta arbetet bidragit med vägledning och värdefulla kommen-
tarer. Hon har också varit vägvisare till poststrukturalistiska stigar. Ett stort
tack!
Tre Evor har på olika sätt bidragit i avhandlingsarbetsprocessen och slut-
produkten. Ewa Gunnarsson, som lyckades övertyga anslagsgivare att bevilja
medel till projektet Morgondagens systemutvecklare - en kvinna?, som ligger till
grund för avhandlingen. Genom sin kvinnoforskningskompetens bidrog Ewa
till formulerandet av frågeställningar vid starten av forskningsarbetet. När hon
försvann in i sitt avhandlingsskrivande, kom Eva Magnusson att generöst
fungera som inspiratör och diskussionspartner. Våra diskussionsseminarier och
kontakter via elektronisk post har varit fruktbärande. Jag tänker särskilt på
seminariet sommaren 1996 i Kasamark, då vi diskuterade och kommenterade
min avhandlingsdisposition. Det kom att förlösa vissa knutar och blev starten
på skrivandet. Eva Erson som läst och kommenterat ett ofärdigt manus fick
mig att bli tydligare, och mer strikt samt att finna struktur för presentation av
empirin. Tack!
Britt-Mari Bergström vill jag tacka för kommentarer och korrekturläsning,
samt Linda Al-Nehlaoui och Annelise Harnesk för utskrifter av intervjuerna.
Annelise har också varit min samtalspartner och våra diskussioner om livets
vedermödor har skett kontinuerligt under snart 10 år. Hon har varit ett stort
stöd under avhandlingsarbetet och även bistått med kunnande för att lösa
ordbehandlingsprogrammets svårigheter och egendomligheter.
Andra som delat med sig av fackmässig kunskap liksom av omtanke och
omsorg och därigenom gjort tillvaron ljusare är Marja Vehviläinen, Annika
Forssén, Maria Udén, Marie Sterte, Tomas Stefansson och Lilly Ekenberg.
Tack för det!
Slutligen vill jag tacka Rådet för arbetslivsforskning som finansierat
projektet Morgondagens systemutvecklare - en kvinna?.

Avan den 31 mars 1997

Christina Mörtberg
FÖRSTUDIE

KUNSKAP

Alla de försiktiga med långa håvar
träffar havets jätteskratt.
Vänner, vad söker ni på stranden?
Kunskap kan aldrig fångas,
kan aldrig ägas

Men om du rak som en droppe
faller i havet att upplösas,
färdig för förvandling -
då skall du vakna med pärlemorhud
och gröna ögon
på ängar där havets hästar betar
och vara kunskap.

Karin Boye

Inledning
Informationsteknologi, med integration av datateknik, kommunikationsteknik
och TV-teknik, har gett fler tillämpningsområden, öppnar stora möjligheter
men ställer också stora utmaningar på förändringar i våra vardagsliv. Internet,
cyberspace, virtuella verkligheter, World Wide Web och elektronisk post
adresser svämmar över oss. Däremot är det sällan som innebörden av begrep-
pen diskuteras eller definieras - vi tar dem som något givet och tror oss veta
vad som åsyftas. De framställs som trendmässiga utan historiska, sociala eller
kulturella förankringar och konsekvenser. Virtuell verklighet t.ex. är inte
någon ny företeelse som uppkommit med informationsteknologin utan har
funnits de senaste femhundra åren.1 Om informationsteknologi som framtids-
teknologi skriver Bo Dahlbom och Lars Erik Janlert följande:

Som varje äkta framstegsteknologi är informationsteknologin självgenere-
rande: liksom heroin skapar den själv de behov som den är medlet att
tillfredsställa.2

Dahlbom och Janlert menar att informationsteknologi ger förändrade mönster
i hur vi kommunicerar och möts, genom att tillfälligheter får större spelrum.
Teknologin väcker vår nyfikenhet som leder till sökanden efter något, vi vet
inte alltid vad, men det kan resultera i slumpartade möten och oplanerade
kontakter. I boken The Saturated Self visar den amerikanska psykologen
Kenneth J. Gergen (1991) hur teknologiska innovationer på ett drastiskt sätt
förändrat våra livsmönster och relationer, vilket inneburit känslor av mättnad
- technologies of saturation. Gergen klassificerar teknologi i två kategorier - low-
tech och high-tech. Till den första hänför han järnvägar, offentlig postservice,
bilar, telefoner, radiosändningar och tryckkonsten. Och i den andra ingår

1 I artikeln Den virtuella verklighetens väsen heter makt (Dagens Nyheter, 1995-01-13) ger Norman M
Klein exempel från historien om simulerade världar som t.ex. kyrkointeriörer med effekter för att
gestalta krisen i påvedömet i renässansens Italien. I dåtidens cybervärldar gestaltades Gud, vilka
maktsystem gestaltas i dagens simulerade världar?
2 Dahlbom & Janlert (1995:157)