Table Of ContentN&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 3
OWE WIKSTRÖM
Den outgrundliga
människan
Livsfrågor, psykoterapi och själavård
Ny, omarbetad utgåva
NATUR & KULTUR
N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 4
www.nok.se
[email protected]
Första e-boksutgåvan 2007
© 2007Owe Wikström och
Bokförlaget Natur & Kultur
E-boksproduktion: eLib 2007
ISBN 978-91-27-11524-8
N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 5
Till Erik
N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 6
De som inte kan vistas någon annanstans än på sin framsida
de som aldrig är tankspridda
de som aldrig öppnar fel dörr och får se en skymt av den
Oidentifierade –
gå förbi dem!
(”Guldstekel”, ur Tomas Tranströmer För levande och döda, 1989.)
I går kväll handlade
samtalet om jagets förhållande
till Gud; i kväll om Guds
till jaget. Århundradena
gäspar. Ensam i ett hörn sitter
någon vars tystnad övertygar om
tankeutbytets meningslöshet.
Han dricker ur en annan källa
som bildas av stoftet från
både skurkar och helgon. Utanför
tjuter vinden; och stjärnorna,
som en gång var fantasins
illuminerade stad, är för honom
eldar som släcktes långt innan
ögats linser formades. Universum
är en plats med mer
mörker än ljus. Men sakta spinns
ett nät därute när tankar som
hans svingar sig fram och tillbaka.
(”Lyssnaren i hörnet”, ur R.S. Thomas Minnen av eld, 1992.
Tolkning av Ingemar och Mikaela Leckius.)
Det svenska ord som fascinerar mig allra mest är Aning. Att ana något.
Det finns en aktivitet i det ordet som får en att tro att subjektet är den
som anar, medan det är min fasta övertygelse att vi nås av Aningen.
Aningens källa är utanför oss; den är fyren i mörkret, den är blixten som
sveper runt himlavalvet, gång på gång och söker och stundtals händer
det att en smula av det skenet nuddar vid oss, tränger in i de djupaste
skikten av vårt medvetande. Jag skulle vilja säga: Jag blev anad. Han
skänkte mig aningen.
(Göran Tunström, ur Juloratoriet, 1983.)
N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 7
Innehåll
11
Förord till första utgåvan
13
Förord till andra utgåvan
19
Introduktion
1 21
Inledning
11 21
. Om olika sätt att se
Om konst och vetenskap 23
12 25
. Bokens uppläggning och grundteser
13
. Om studiet av relationen mellan själavård
32
och psykoterapi
Synen på människan 34– Humaniora och psykologi 37
2 43
Varför är människan religiös?
21 43
. Ett religionspsykologiskt betraktelsesätt
Har människan ett religiöst anlag? 45– Vilka behov svarar religionen
mot? 47
22 48
. Individens perspektiv
Bakgrund 48– Om tillit, gudsrepresentationer och övergångsområdet 51–
Om religiös tillit som ”regression i jagets tjänst” 53– Mystikens enhet 55
– Relationen till och längtan efter den Andre 56– Övergångsområde och
övergångsobjekt 61– Objekt- och gudsrepresentation 66– Samman-
fattning 69
23 70
. Kulturens perspektiv
Bakgrund 70– Myten som språkligt nät 72– Verkligheten som social
konstruktion 76– Dialogen med ”allt som är” 79– Sammanfattning 83
N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 8
24 85
. Meningens perspektiv
Bakgrund 85– Om existentiell ångest 88– Livsfrågor 90– Gränssitua-
tioner 91– Existentialpsykologisk vetenskapskritik 97– Djuppsykolo-
giska förutsättningar för existentiell ångest 99– Sammanfattning 101
25 101
. Människan mellan existentiell erfarenhet och språk
Är behovet av mening detsamma som religion? 101– Symbolens
styrka 103– Religion och symbol 105– Sammanfattning 108
26 109
. Förklarar psykologin bort Gud?
Om reduktion och perspektiv 109– ”Ingenting annat än” -misstaget 111
– Skuldkänsla, skuld och mänsklig frihet 113
3
Existentiella och religiösa frågor
116
i psykoterapeutiska samtal
31 116
. Bakgrund
32 116
. Psykoterapi och religion
33 119
. Psykoterapeutens egen hållning till religion
34 121
. Religion i det psykoterapeutiska samtalet
Den indifferente terapeuten 126– Den antireligiöse terapeuten 127–
Den tidigare religiöst aktive terapeuten 127– Den sökande terapeuten 129
– Den religiöse terapeuten 130
35 133
. Religion i den psykoterapeutiska processen
Den neurotiska religiositeten 137– Om överjags-religiositet och den icke-
neurotiska tron 141–Några grundläggande frågeställningar 145
36 145
. Några teser
37 150
. Fallbeskrivningar
Alva: ”Den hämmande ambivalensen 150– Beda: ”Den religiösa maso-
chismen” 152– Celis: ”Den kristna tron som krislösning” 155– Ett fall:
”Religiös vindfobiker” 157
4 163
Psykoterapi och själavård – några jämförelser
41 163
. Bakgrund
42 164
. Tolkningsramen
Kristen antropologi 166– Psykologisk teori 168– Vilken tolkningsram
har företräde? 169– Ett exempel 172
43 173
. Den institutionella ramen
Samtalets kontext och symbolspråk 178
N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 9
44 180
. I fokus för samtalet
Själavårdens fyra dimensioner 183
45 189
. Om allmän och psykoterapeutisk själavård
Livsåskådningens roll 192
46 193
. Om behovet av en fördjupad syn på själavården
Tystnadens spiral 199
5 203
Själavårdens identitet
51 203
. Bakgrund
Hur skall man avgränsa själavården? 203– Varför ”dimensioner”? 204
52 207
. Omsorgen
53 209
. Besinningen
Besinningen inför intensiteten som erfarenhet av mystisk delaktighet 212–
Det heligas sfär 215– Besinningen över existentiella gränsfrågor 216
54 221
. Tolkningen
Tolkningens totala aspekt 223– Tolkningens olika led 225– Exempel på
tolkningar 228– Sammanfattning 243
55 244
. Fördjupningen
Medlen 246– Vägen 250– Ordo salutis: nådens ordning 255– Öknen
eller Natten 259– Starka upplevelser 261– Själasörjarens roll i fördjup-
ningen 262
6 264
Dostojevskij som psykolog
61 264
. Att läsa Dostojevskij
Biografisk skiss 268– Medvetandet och friheten 272– Fantasins och
konstens psykologiska nödvändighet 275– Det osynligas verklighet 278–
Några teman 284– Kluvenheten och intellektet som ett fängelse 285–
Friheten som människans särmärke 294– Förbindelsen med det
osynliga 297– Medlidandet som läker 301– Om tomhetens ångest 307
62
. Att älska livet mer än dess mening: ett tema i Bröderna
310
Karamazov
Existentiell ångest: samtalet på Café Metropol 312– Starets Sosima 316
63 319
. Dostojevskij i psykologins backspegel
Kluvenheten och intellektet som ett fängelse 320– Friheten som männi-
skans särmärke 322– Förbindelsen med det osynliga 324– Medlidandet
som läker 326
N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 10
327
Efterskrift
327
Om respekten för det undanglidande
333
Appendix
333
I. Själavård i pluralismens tid
Bakgrund 333– Andlighetens sociala bas har eroderat 334– Mottenden-
ser 336– Kyrkornas reaktion på sin förlust av tolkningsföreträde 337–
Religionspsykologi och själavårdens teologi 340– Teologi inifrån 342
345
II. Gudstjänstens psykologi
Bakgrund 345– Att studera gudstjänsten som upplevelse 345– En preli-
minär modell för gudstjänstens psykologi 348– Liturgi som agerande i ett
religiöst språkspel 352– Gudstjänst som ”dialog” 353– Verbalt och
icke-verbalt rollspel 355– Liturgins psykologiska funktioner 357–
Liturgi som pendling mellan olika stämningslägen 359–
Sammanfattning 360
363
Bibliografi med kommentarer
N&K-Den outgrundliga människan 06-11-27 11.42 Sida 11
Förord
till första utgåvan
Denna bok har kommit till i olika omgångar. Föredragsutkast,
samtalsfragment från klinikkonferenser och prästfortbildningar,
reflexioner efter resonemang – allt sådant har sedan flera år
hamnat i mina ”kokböcker”, anteckningsböcker med svarta vax-
dukspärmar. De ligger för det mesta i portföljen. Där finns resu-
méer av artiklar, iakttagelser, en fras ur Matteuspassionen, en re-
plik från ett samtal, en scen ur en roman eller sammanfattningar
från ett sammanträde. Drivor av papperslappar har dessutom
samlats i lådor.
Flera somrar har jag avbrutit bärplockning, bryggbygge och
annat och gått undan en timme eller fler. Långa eftermiddagar –
med barnen vid stranden eller uppe i skogen – har jag suttit med
de slitna svarta Dostojevskijböckerna vid bryggan. Understryk-
ningarna med barnens färgpennor har fyllt de sönderlästa voly-
merna. Jag har inte bara läst Dostojevskij, i perioder har jag um-
gåtts med hans gestalter.
Jag hade hört talas om så kallade think-tanks vid amerikanska
universitet. Nu har jag smakat på den välsignelsen. En period
som Visiting Fellow vid Center for the Theological Inquiry vid
Princetonuniversitetet gav mig möjlighet att sortera anteckning-
ar och lappar, läsa Dostojevskij, diskutera med kolleger, dricka
mycket kaffe och börja foga samman denna bok. Omgiven av
forskare från de mest skiftande områden, inte långt från Bradleys
jazzklubb vid University Place i New York eller Philadelphia
Symphony Orchestra fann jag paradoxalt nog även tystnaden,
datorn, böckerna.
11
