Definithet på ryska

28 Pages·2015·0.56 MB·Swedish

Madeleine Lerup

Слово - ord, ett
ord eller ordet?
En studie av teoretisk och praktisk
översättning av svenska bestämda och
obestämda nominalfraser till ryska

Kandidatuppsats Lunds universitet
Ryska Språk- och litteraturcentrum
VT 2015 Handledare: Anastasia Karlsson
Abstract
This essay examines translation of Swedish definite and indefinite noun phrases
to Russian. Since the Russian language does not have the same way of
expressing definiteness as languages like Swedish and English, this essay
explores how definiteness is in fact expressed in Russian. This is done by
examining literature and papers on this subject as well as studying and
comparing two fictional books in Swedish and their Russian translations. The
results from the theoretical and empirical studies are then compared to see what
patterns can be found.
This research shows that several methods and approaches can be used to express
definiteness in Russian and that the translators use them all to some extent. It is
also obvious from the result that definiteness is marked more often than
indefiniteness and that some methods, for example lexical and word order
distinction, are used more often than others.
Keywords: Russian language, Swedish language, translation, definiteness

Words: 5668
2
Innehåll
1. Introduktion ......................................................................................................................................... 1
1.1. Syfte och frågeställning ................................................................................................................ 1
1.2. Disposition och avgränsningar ..................................................................................................... 1
1.3. Metod och material ....................................................................................................................... 2
2. Teori .................................................................................................................................................... 3
2.1. (O)bestämdhet .............................................................................................................................. 3
2.2. (O)bestämdhet på svenska ............................................................................................................ 4
2.3. (O)bestämdhet på ryska ................................................................................................................ 5
2.3.1. Lexikal distinktion ................................................................................................................. 6
2.3.2. Icke-lexikal distinktion .......................................................................................................... 6
2.3.3. Syntaktiskt ............................................................................................................................. 7
2.3.4. Nollöversättning .................................................................................................................... 9
2.3.5. Kasusanvändning ................................................................................................................. 10
3. Resultat .............................................................................................................................................. 11
3.1. Lexikalt ....................................................................................................................................... 11
3.2. Icke-lexikalt ................................................................................................................................ 12
3.3. Syntaktiskt .................................................................................................................................. 13
3.4 Nollöversättning (och meronymi) ............................................................................................... 14
3.5 Avvikande resultat ....................................................................................................................... 15
4. Diskussion och slutsatser ................................................................................................................... 17
5. Källförteckning .................................................................................................................................. 19
5.1. Tryckta källor ............................................................................................................................. 19
5.2. Internetkällor .............................................................................................................................. 19
6. Appendix – övriga exempel .............................................................................................................. 21
6.1. Lexikalt ....................................................................................................................................... 21
6.2. Icke-lexikalt ................................................................................................................................ 22
6.3. Syntaktiskt .................................................................................................................................. 22
6.4. Nollöversättning/meronymi ........................................................................................................ 24
6.5. Avvikande resultat ...................................................................................................................... 25

3
1. Introduktion
1.1. Syfte och frågeställning
Syftet med min uppsats är att studera hur man på ryska uttrycker bestämdhet och obestämdhet
vid översättning från svenska. Eftersom ryska inte uttrycker bestämdhet på samma sätt som
svenska, där bestämdhet eller obestämdhet markeras med hjälp av artiklar, uppstår det ibland
svårigheter vid översättning av svenska texter till ryska.
Det finns generellt en brist på material om detta problem, framförallt material på svenska och
om svenska. Även i utförligare ryska grammatikböcker och läroböcker nämns fenomenet bara
i förbifarten, om ens alls. De flesta böcker och publikationer som finns behandlar dessutom
endast den teoretiska delen, därför har jag i min uppsats även tagit med exempel från ryska
översättningar av svenska böcker, för att visa hur man faktiskt går till väga i praktiken.
Jag kommer att undersöka om man kan se tydliga mönster i hur översättarna går till väga för
att översätta (o)bestämdhet från svenska till ryska. Använder de sig av de metoder som
beskrivs i teoridelen? Vilken av dessa metoder är vanligast? Händer det ibland att information
går förlorad?
1.2. Disposition och avgränsningar
Uppsatsen är upplagd på så vis att det inledningsvis kommer ett kapitel om teorin bakom
översättningsproblematiken. I detta kapitel beskrivs bland annat vad bestämdhet är för något,
hur det uttrycks på svenska och vilka förslag det finns i litteraturen för hur man ska bära sig åt
för att översätta (o)bestämda nominalfraser till ryska. Efter detta redovisar jag resultaten från
mina undersökningar av två skönlitterära böcker och slutligen sammanfattar jag resultaten och
diskuterar vilka slutsatser som kan dras av dessa. I resultatdelen visar jag endast några få,
typiska exempel. Fler exempel från böckerna kan hittas i appendix.
På grund av en kandidatuppsats begränsade omfattning och eftersom jag endast använder mig
av två översättningar kan jag inte ge en fullständig bild av översättning av svensk
(o)bestämdhet till ryska, men jag har i alla fall kunnat visa vissa mönster och metoder som
ofta förekommer och vilka slutsatser man kan dra av dessa.
Viktigt att poängtera är även att min uppsats endast behandlar skrivet språk, reglerna för
ordföljd i talad ryska är annorlunda än de som nämns här.
1
Ryska namn har jag transkriberat enligt den svenska modellen. Alla exempel samt
översättningar från ryska till svenska där källor inte anges är mina egna.
1.3. Metod och material
För att besvara min frågeställning har jag undersökt hur (o)bestämdhet och svårigheterna
kring dess översättning till ryska beskrivs i grammatikor och vetenskapliga artiklar. Därefter
har jag jämfört två svenska skönlitterära böcker med deras ryska översättningar och försökt
hitta mönster i hur svensk (o)bestämdhet översätts till ryska. På så sätt vill jag se huruvida
teorin faktiskt kan användas i praktiken eller om översättarna väljer andra tillvägagångssätt.
För min teoridel har jag främst använt mig av tre vetenskapliga artiklar – The Realization of
(In)definiteness in Russia av Tore Nesset, Definite and indefinite av Barbara Abbott och
Information structure and the status of NP in Russian av Dina Brun. Barbara Abbotts artikel
beskriver (o)bestämdhet generellt, medan Tore Nessets och Dina Bruns artiklar behandlar
(o)bestämdhet på ryska. Tyvärr hittade jag inga likvärdiga artiklar som behandlade ryska i
förhållande till svenska och därför är den teoretiska delen främst baserad på information om
ryska i förhållande till engelska. Dock ska detta inte vara något problem eftersom svenska och
engelska använder (o)bestämdhet på liknande sätt. Jag har även använt mig av tre svenska
grammatikor för den teoretiska delen om (o)bestämdhet på svenska.
De skönlitterära böckerna jag har använt mig av är På det fjärde ska det ske av Kajsa
Ingemarsson (i rysk översättning av Lidija Starodubtseva) och Populärmusik från Vittula av
Mikael Niemi (i rysk översättning av Ruslan Kosynkin). Jag valde att använda mig av
moderna skönlitterära böcker eftersom språket i dessa är mindre formellt, meningarna är
kortare och mindre komplicerat uppbyggda och man därför kan få en bättre bild av den
faktiska tillämpningen.
Jag har inte använt mig av något textanalysprogram, utan helt enkelt läst den svenska
originalboken och den ryska översättningen samtidigt och jämfört de nominalfraser jag stötte
på i texten. Av denna anledning har jag inte sparat och kategoriserat alla exempel från boken
utan tagit med några utvalda som illustrerar de teorier som används. Jag har sedan fördelat de
exempel jag fann i böckerna enligt de teoretiska tillvägagångssätten jag beskriver i
teorikapitlet. Efter redovisningen av resultaten kommer ett kapitel där jag sammanfattar och
diskuterar vilka slutsatser man kan dra av dessa resultat. De ryska exemplen i uppsatsen har
glossats enligt Leipzig Glossing Rules.
2
2. Teori
2.1. (O)bestämdhet
Uttrycken ”bestämd” och ”obestämd” används oftast om nominalfraser. En nominalfras är en
del av en sats som syntaktiskt fungerar som ett substantiv. Nominalfraser kan bestå av ett
enda ord (”Flickan gick förbi”) eller flera ord (”Den långa och blåögda flickan som har en
liten hund gick förbi”).
Exakt vad som är skillnaden mellan bestämda och obestämda nominalfraser har länge
diskuterats. Abbott nämner Bertrand Russell's verk från 1905 där han hävdar att skillnaden
består av unikheten – huruvida det finns endast en enhet som uppfyller det beskrivna
innehållet i nominalfrasen, d.v.s. när man använder en obestämd form bekräftar man endast
att det finns en enhet (eller flera) som uppfyller beskrivningen, medan man när man använder
en bestämd form hävdar man att enheten i fråga är unik i detta avseende (Abbott 2006, 1).
Enligt Abbott verkar denna teori stämma väl överens med våra intuitioner. Hon ger ett
exempel för att visa på hur användningen av bestämd artikel i förhållande till en obestämd ger
en känsla av unikhet:
”Did you meet an owner of El Azteco or the owner?”
Personen i detta fall har mött en person som äger El Azteco, och på det sätt som frågan är
ställd undrar talaren även om han/hon är en av flera ägare eller den enda ägaren.
Den stora skillnaden på bestämd och obestämd form är huruvida mottagaren är bekant med
den/det omtalade, eller inte.
Exempel: Anna såg en film förra veckan. Filmen var inte särskilt bra.
Från början är “film” ny information, därför står ordet i obestämd form – ”en film”. Efter att
filmen har nämnts en gång anses den vara känd och står därför i bestämd form – ”filmen”.

Abbott nämner Heim, enligt vem, ”use of a definite is only permitted when the existence of
referred entity has been established in the particular discourse. Indefinite descriptions, on the
other hand, are subject to a ‘novelty’ condition: they presuppose that their referent is being
introduced into the discourse for the first time.” (Abbott 2006, 3)
Det finns dock några undantag. Abbott tar upp följande exempel:
3
”Mary asked the oldest student in the class to explain everything”
”Sue is mad because the realtor who sold her house overcharged his fee”
I exemplen ovan är det inte givet att den som lyssnar vet exakt vem som menas, men det är
ändå omöjligt att ha en obestämd artikel, ”Mary asked an oldest student in the class...”. I
dessa exempel kan man utgå ifrån att personen som lyssnar kan få någon slags bild av vem
som menas av förklaringen i nominalfrasen, t.ex. ”den äldsta studenten”, ”mäklaren som
sålde hennes hus”.
I följande kapitel förklaras vad bestämdhet och obestämdhet är på svenska och hur man
teoretiskt uttrycker (o)bestämdhet på ryska.
2.2. (O)bestämdhet på svenska
Bestämdhet och obestämdhet på svenska kallas även för species. Substantiven kan vara i tre
olika former av species: artikellös, t.ex. ”Vara vän med någon” (varken bestämd eller
obestämd), ”Jag ska besöka en vän” (obestämd, ej att förväxlas med räkneordet en/ett), ”I
nöden prövas vännen” (bestämd). (Thorell 1973, 29)
Bestämd och obestämd form användas bl.a. för att markera om substantivets betydelse är känd
eller okänd. Om bestämd form används förväntas det att både talaren och mottagaren vet
vad/vem som menas. Det finns dock undantag från regeln att bestämd betydelse ska ha
bestämd form på substantivet. Exempel på detta är ”Pernillas katt, nästa vecka, hennes skor”.
Substantivens form är i dessa exempel artikellös, trots att betydelsen är bestämd. Pernillas katt
är en känd katt, men efter genitiver och ett antal pronomen ska artikellös form användas, trots
att betydelsen av orden i dessa fall är bestämd.
Det finns endast några få språk i världen, bl.a. svenska och norska, som uttrycker bestämdhet
både med en framförställd och en efterställd artikel, t.ex. ”det nya huset”. Detta fenomen
brukar kallas ”dubbel definithet”. Många andra språk som markerar bestämdhet gör detta
endast med framförställd bestämd artikel, le maison (franska), the house (engelska) och das
Haus (tyska). Enligt Bolander är det endast ca 30 % av språken som markerar bestämdhet
med hjälp av artiklar. Andra språk använder ordföljd, intonation eller sammanhang för att
markera bestämd- eller obestämdhet. Få språk markerar bestämdhet som i de skandinaviska
språken, genom att ha den bestämda artikeln efter substantivet.
4
Bestämd och obestämd form är på svenska väldigt viktig för att mottagaren ska kunna förstå
det som sägs. Om man skulle säga ord, som logiskt sett borde vara i bestämd form, i obestämd
form skulle stor förvirring uppstå. Bolander ger ett utmärkt exempel:
”…Ut ur ett mörker kom mannen. Med sig hade han hunden som viftade på en svans. På ett
huvud hade en man den stora luvan och i en mun hängde cigarren. En man verkade trött och
drog efter en anda…” (Bolander 2012, 118)
Det är även viktigt att notera att bestämd form används även om saker som naturligt kan
förekomma i sammanhanget, även om de inte tidigare nämnts. Exempelvis har ”en man”
normalt sett ett huvud och huvud kan därför vara i bestämd form även om mannens huvud
tidigare inte nämnts i texten. Vi associerar naturligt att en man har ett huvud, armar, ögon och
så vidare och dessa substantiv har därför oftast bestämd form eftersom de är en del av ett
rimligt sammanhang. Dessa kallas meronymer. Huvudet är en meronym i relation till mannen.
Det som logiskt anses vara känt kan dock variera i olika sammanhang. Ord som ”regeringen”,
”drottningen”, ”allemansrätten” är självklara för de allra flesta svenskar och kan därför stå i
bestämd form även om de inte nämnts tidigare. Med sina grannar kan man tala om ”affären”,
”posten”, ”sopstationen” eftersom de kan antas förstå exakt vilken affär, post och sopstation
man menar. Det finns även saker som är unika i hela världen, t.ex. ”påven”, ”bibeln”,
”månen”. Dessutom kan saker vara unika i en bestämd situation, t.ex. ”Ta upp pennan!” (som
just föll i golvet). (Bolander 2012, 118)
Det finns alltså många faktorer som påverkar valet av form, bestämd eller obestämd. Som
syns i det tidigare exemplet kan dock en oväntad form förvirra och leda till missförstånd. Om
man har svenska som modersmål har man oftast en automatisk känsla för vilken form som är
lämplig men ibland kan det hända att man inte är tillräckligt uppmärksam på vad mottagen har
kunskap om. Då kan det hända att bestämd form används utan att referenten först presenterats,
vilken kan försvåra förståelsen. På samma sätt kan överdriven användning av obestämd form
förolämpa mottagaren eftersom det ger honom eller henne en känsla av att talaren tvivlar på
hans/hennes förkunskaper.
2.3. (O)bestämdhet på ryska
På ryska finns det inga artiklar, d.v.s. bestämd eller obestämd form hos substantiv anges inte
med hjälp av artiklar. ”Книга (femininum) betyder alltså en bok eller boken eller bok, книги
(plural) svarar mot böcker eller böckerna.”(Wikland 1974, 6)
5
Trots att ryska inte uttrycker bestämdhet på samma sätt som t.ex. engelska och svenska är
distinktionen mellan bestämda och obestämda nominalfraser en så pass viktig del av språket
att den bör vara universellt närvarande i alla naturliga språk, hävdar Brun (2001, 45). Därför,
fortsätter hon, är skillnaden inte huruvida bestämd eller obestämd form finns utan på vilka sätt
de uttrycks.
Ryska har, enligt Brun, tre olika sätt att uttrycka (o)bestämdhet: lexikalt, icke-lexikalt och
syntaktiskt. En viktig skillnad att nämna är dock att ryska, till skillnad från språk som
använder sig av artiklar, har även en tredje form av bestämdhet. På ryska kan en nominalfras
även vara ”omarkerad” (unmarked), vilket innebär att bestämdheten är tvetydig och endast
bestäms av kontexten. Exempel på denna tredje form kommer i följande underkapitel.
2.3.1. Lexikal distinktion
Lexikal distinktion görs genom att vissa lexikala objekt placeras framför nominalfrasen
ifråga. Dessa lexikala komponenter kan ses som bestämmare. Bestämmarna är oftast
demonstrativa pronomen (t.ex. это (denna), то (den där)) eller possessiva pronomen (мой
(min), твой (din), их (deras)). En annan grupp av lexikala komponenter som kan användas för
att skilja mellan bestämd och obestämd form är attributiva pronomen (t.ex. каждый/всякий
(everyone/anyone), нечто/что-нибудь (something/anything) där det första alternativet är
omarkerat och det andra gör nominalfrasen obestämd.
Exempel (Brun 2001, 46):
Цветы вянут
(The) flowers are withering (omarkerad, kan tolkas som både obestämd och bestämd om den
inte står i ett större sammanhang)

Эти/те/мои цветы вянут
These/that/my flowers are withering (bestämd form)

Всякие/какие-то цветы вянут
Flowers are withering. (obestämd form)
2.3.2. Icke-lexikal distinktion
(O)bestämdhet kan även uttryckas icke-lexikalt. Ett av sätten är huruvida det finns ett adjektiv
som kongruerar med substantivet i fråga. Om ett sådant adjektiv finns, betecknar det ofta
6
obestämdhet. Om det inte finns utan istället genitivformer eller possessiva substantiv används,
är orden omarkerade och (o)bestämdheten bestäms av sammanhanget.
Exempel (Brun 2001, 46):
За дверью слышался женский голос
There was a woman’s voice heard from behind the door. (obestämd)
За дверью слышался голос женщины
The voice of a/the woman was heard from behind the door. (omarkerad)
Ett annat sätt att uttrycka bestämdhet på ryska är genom verbmorfologi. Verbprefix som anger
slutförandet av en handling korrelerar med bestämdhet, oberoende av verbaspekt.
Exempel (Brun 2001, 47):
Он написал письмо
He has written a/the letter
Он дописал письмо
He has written the letter to the end
Он дописывал письмо
He was finishing writing the letter
2.3.3. Syntaktiskt
Det sista sättet att uttrycka (o)bestämdhet är ordföljd. Den vanligaste ordföljden på ryska är
SVO (subjekt – verb – objekt). Ryska nämns ofta som ett språk med fri ordföljd men detta
stämmer inte enligt Krylova och Havronina (1986). De presenterar tre exempelmeningar
(1986, 6):
1) На берегу реки - туристы - остановились.
På flodstranden – turisterna – stannade.
2) Туристы - остановились - на берегу реки.
Turisterna – stannade – på flodstranden.
3) На берегу реки – остановились - туристы.
På flodstranden – stannade – turisterna.
7