C-uppsats. Anders och Anton 12.0

61 Pages·2017·1.5 MB·Swedish

by  Anton Joelson

Institutionen för samhällsstudier
Kandidatuppsats i sociologi 15 hp
One need not have been a lion to
understand meat consumption
- En surveyundersökning om svenskars
miljövärderingar och konsumtionsbeteende av kött

Författare: Anton Joelson &
Anders Elgtberg
Handledare: Robert Andersson
Examinator: Per Dannefjord
Termin: HT 17
Ämne: Sociologi
Nivå: Kandidat
Kurskod: 2SO30E
Anton Joelson & Anders Elgtberg

Abstract

Titel: One need not have been a lion to understand meat consumption – En survey-
undersökning om svenskars miljövärderingar och konsumtionsbeteende av kött

By: Anton Joelson and Anders Elgtberg

Indications show that the Swedish population is getting more aware of the environmen-
tal impact high meat consumption has. At the same time, the meat consumption in Swe-
den is breaking all previous records, and crossing the line for environmental sustainabil-
ity by far. This resulted in us asking the question if this discrepancy between people’s
environmental attitude and their meat consumption really existed. Where environmental
attitudes are defined as the perception and attitude in line with the norm for a good envi-
ronmental behavior. Regardless of the discrepancy, we want to make an understanding
of why meat consumption looks the way it does. Using a combination of theories, we
manage to construct a useful foundation to explain the actions of eating meat. From
both rational and non-rational causes where a survey created to collect the information
needed. Ratios of sex were created to match the even distributed population of Växjö,
where the survey was handed out. The discrepancy between people’s environmental
attitude and their meat consumption was found. People that consume more meat tend to
be less positive to lower their intake of meat. But these persons are at the same time
more aware of the consequences the impact that meat has on the environment. To future
understand the consumption of meat we explain the behavior using one model con-
structed of Weber’s social theory of action.

Nyckelord:

Köttkonsumtion, konsumtionsbeteende, miljövärdering, hållbar miljöutveckling, Weber
i
Innehåll
1 Inledning ___________________________________________________________ 1
2 Syfte och frågeställning _______________________________________________ 2
3 Disposition _________________________________________________________ 2
4 Forskningsöversikt ___________________________________________________ 3
4.1 Miljöpåverkan ____________________________________________________ 3
4.2 Miljödiskrepans ___________________________________________________ 3
4.3 Diskrepant beteende _______________________________________________ 5
4.4 Webers sociala handlingsteori _______________________________________ 9
5 Teoretiskt ramverk _________________________________________________ 11
5.1 Teoribyggnation _________________________________________________ 11
6 Metod ____________________________________________________________ 16
6.1 Surveyundersökning ______________________________________________ 16
6.2 Enkätkonstruktion ________________________________________________ 16
6.3 Urvalsförfarande och access ________________________________________ 18
6.4 Inkodning i SPSS ________________________________________________ 20
6.5 Tolkning av sambanden i SPSS _____________________________________ 21
6.6 Etiska riktlinjer __________________________________________________ 23
6.7 Validitet och reliabilitet ___________________________________________ 23
7 Resultat och analys _________________________________________________ 25
7.1 Hur ser svenskars konsumtionsbeteende av kött ut i relation till deras
miljövärderingar gällande köttkonsumtionens påverkan? ____________________ 25
7.2 Hur kan vi förstå vilka bakomliggande orsaker som påverkar svenskars
konsumtionsbeteende av kött? _________________________________________ 27
8 Slutsats ___________________________________________________________ 34
9 Diskussion _________________________________________________________ 36
Käll – och litteraturförteckning _________________________________________ 38
Bilagor _____________________________________________________________ 43
Bilaga A – Typvärde och frekvensfördelning av använda variabler ____________ 43
Bilaga B – Politiska förslag i syfte att minska köttkonsumtionen ______________ 50
Bilaga C - Missivbrev ________________________________________________ 51
Bilaga D - Enkät ____________________________________________________ 52
Bilaga E – Sveriges köttkonsumtion i relation till andra länder ________________ 56

ii
1 Inledning

Sedan barnsben har vi blivit lärda att kött ska tillhöra våra måltider i syfte att få i oss
den näringen som vi behöver. Ständigt ser vi reklam, tallriksmodeller och andra influen-
ser som uppmanar oss som konsumenter att äta kött och andra animaliska råvaror. Kött
innehåller flertalet viktiga näringsämnen som kroppen behöver för att överleva men
dessa näringsämnen finns även i andra produkter som är mer skonsamma för miljön.
Fetter, vitaminer, mineraler och protein finns i köttet men går även att finna i mer mil-
jövänliga substitut såsom soja, tofu, frön, nötter etcetera. Trots att det finns andra alter-
nativ än kött, konsumeras kött i större utsträckning än någonsin tidigare. År 2016 går till
historien som året då Sverige slog nytt rekord. Aldrig tidigare har Sverige importerat –
och konsumerat så mycket kött. I genomsnitt konsumerade svensken 87,5 kilo/år eller
1,7 kilo/veckan. Att äta 1,7 kilo kött i veckan innebär en överkonsumtion eftersom de
angivna rekommendationerna som finns i Sverige är 0,9 kilo kött. Att vi överkonsume-
rar kött betyder att vi konsumerar över de angivna rekommendationerna för vad miljön
klarar av. Fortsätter denna negativa trend kan detta medföra klimatförändringar som kan
bli förödande för miljön. Samtidigt som vi överkonsumerar kött uppger allt fler svens-
kar att de besitter stor kunskap om köttets miljöpåverkan och att de ställer sig positiva
till de uppsatta normerna som finns om att tänka på miljöns bästa. Normerna praktiseras
genom att äta veganskt, handla ekologiska – och/eller svenskproducerade köttprodukter
eller byta ut köttmåltider mot substitut i syfte att upprätta en hållbar miljöutveckling.

I Sverige finns ett stort engagemang gentemot miljöfrågor och miljöproblem, samtidigt
visar statistiken att Sverige är i toppen av länder som konsumerar kött. (Lindén et.al.
1998: 5). Miljövärderingarna har ökat, vissa beteendeförändringar har skett men inte
tillräckligt många och i tillräckligt stor utsträckning för att miljöutvecklingen ska vara
hållbar. (Naturvårdsverket. 2011). Med bakgrund i det som har presenterats finner vår
studie sitt forskningsproblem, nämligen motsättningen som tycks finnas mellan
svenskars konsumtionsbeteende av kött i relation till deras miljövärderingar gällande
köttkonsumtionens påverkan. Vår studie kommer att undersöka ifall det finns en mot-
sättning, tillika diskrepans, och sedan försöka förstå vilka bakomliggande orsaker som
påverkar konsumtionsbeteendet av kött.

1
2 Syfte och frågeställning

Undersökningens utgångspunkt är att skapa förståelse för svenskars konsumtionsbete-
ende av kött i relation till deras miljövärderingar gällande köttkonsumtionens påverkan.
För att uppnå syftet ämnar vår studie att jämföra konsumtionsbeteendet av kött i relation
till svenskars miljövärderingar. Med anledning av syftet har vi konstruerat två frågor,
där den första ämnar att lokalisera ifall det finns en diskrepans eller inte och den andra
hur vi kan skapa förståelse för vilka bakomliggande orsaker som påverkar konsumt-
ionsbeteendet av kött.

• Hur ser svenskars konsumtionsbeteende av kött ut i relation till deras miljövär-
deringar gällande köttkonsumtionens påverkan?

• Hur kan vi förstå vilka bakomliggande orsaker som påverkar svenskars kon-
sumtionsbeteende av kött?

3 Disposition

Dispositionen är uppdelad i en tematisk ordning, där det som är viktigast att veta för
fortsättningen presenteras först. Under varje ny rubrik följer en kortare beskrivning om
vad som skrivs i syfte att ge läsaren förståelse för varför det som har skrivits är kopplat
till vår studie. Initialt presenteras bakgrunden till vårt valda problem, tidigare studier om
diskrepant beteende och teoretiska inslag. I det teoretiska ramverket beskrivs hur den
tidigare forskningen och teorierna har använts i vår studie. Metodkapitlet presenterar
vad vi har gjort, hur det har gjorts och varför. I resultatet redogörs empirin i relation till
vårt teoretiska ramverk, således skrivs resultatet och analysen i samma avsnitt. Slutsats-
kapitlet summerar svaret på våra frågeställningar och ger även en analytisk inblick i hur
vårt resultat går att tolka i mer sociologiskt generella termer. Avslutningsvis beskrivs
förslag på fortsatta undersökningar men även oklarheter kring vår studie som behöver
klargöras.

2
4 Forskningsöversikt

4.1 Miljöpåverkan

Vår studie handlar om konsumtionsbeteendet av kött och därför anser vi att det är rele-
vant att först presentera definitionen av kött och hur köttkonsumtionen påverkar miljön i
syfte att ge insikt i hur vi förhåller oss till ämnet. Vår studie använder samma definition
av kött som livsmedelslagstiftningen, nämligen att kött är muskulaturen från däggdjuren
nöt, gris, får, vilt och fågel (Lärn-Nilsson et.al). Naturvårdsverket slog fast i sin rapport
från 2011 att köttkonsumtionen står för en betydande del av de växthusgaser som släpps
ut. Framförallt är det nötkreatur som släpper ut stora mängder metan med anledning av
att dessa djur är idisslare. Men även andra djur som gris -, får -, viltkött och matfågel
bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Det finns både en naturlig - och en förstärkt växt-
huseffekt där den förstnämnda är nödvändig för att ge jorden värme och växterna foto-
syntes. Den förstärkta växthuseffekten är skadlig för miljön därför att effekterna kan
leda till en förhöjd vattennivå, risk för översvämningar men även uttorkning. Natur-
vårdsverket rapporterar att det finns lösningar på problemet, exempelvis skulle en
minskning av nötköttskonsumtionen till 1990 års nivå i kombination med åtgärder inom
jordbruket och matsvinn reducera miljöpåverkan från ätliga råvaror med 40%. (Natur-
vårdsverket. 2011). En annan potentiell lösning är att minska konsumtionen av anima-
liskt baserad föda i syfte att minska uppfödningen av boskapsdjur. Studier visar att
skulle en 50 procentig minskning av boskapsdjur göras i EU:s 27 medlemsländer så
skulle en strukturell marknadsförändring ske och växthusgaserna skulle minska med
25–40 procent (Westhoek et.al. 2014). Denna förändring skulle förändra svenskars kon-
sumtion påtagligt då Sverige både är ett medlemsland och ett av de länder som konsu-
merar mest kött i världen. 1

4.2 Miljödiskrepans

Köttets miljöpåverkan är grunden till vårt valda problem, men det är inte köttets miljö-
påverkan som är vårt studieobjekt. Därför är det på sin plats att redovisa bakgrunden till
det valda problemet. Detta görs genom att presentera hur konsumtionsbeteendet av kött
ser ut i Sverige i relation till svenska köttkonsumenters miljövärderingar gällande kött-

1 Sveriges köttkonsumtion i relation till andra länder hittas i bilaga E.
3
konsumtionens påverkan. Bakgrunden leder slutligen fram till vår studies forsknings-
problem nämligen motsättningen, tillika diskrepansen, som tycks finnas. De senaste
åren har de svenska debatterna präglats av frågor gällande den förstärkta växthuseffek-
ten. En av orsakerna bakom debatterna är rekordnoteringen av köttkonsumtionen i Sve-
rige år 2016. I genomsnitt konsumerade svensken 87.5 kilo kött/år, en ökning med 0.5
kilo från året dessförinnan. (Lannhard Öberg & Johnsson. 2017). Jordbruksverket har
tillsammans med SCB och Svensk fågel tagit fram statistik på andelen kött som konsu-
meras i Sverige. Statistiken visar att lamm -, gris -, nötkött och matfågel både konsume-
ras - och importeras i större utsträckning än tidigare år. (Jordbruksverket. 2017). Dagens
köttkonsumtion ligger på 87.5 kilo kött/person om året medan rekommendationerna
som är angivna i Sverige och internationellt visar att vi, av miljöskäl, inte bör konsu-
mera mer än cirka 46 kilo kött/person om året (Hallström. 2015: 90).

Samtidigt som köttkonsumtionen noterade en ny rekordnivå kan vi slå fast att Sverige är
framträdande när det gäller engagemang rörande miljöfrågor och miljöproblem. Redan
på 90-talet pekade flertalet studier på att tre av fyra vuxna var miljöengagerade, en siffra
som förhöll sig högt gentemot andra länder. (Lindén et.al. 1998: 5). Under 1960-talet
utvecklades den vetenskapliga förståelsen om samhällets påverkan på miljön vilket re-
sulterade i en ökad miljömedvetenhet. Även utvecklingen - och expansionen av medial
publicitet samtidigt som dagens politiska forum präglas av miljöfrågor har resulterat i
att allt fler svenskar har skapat sig miljövärderingar. Regeringen slår fast att miljövärde-
ringarna har ökat de senaste åren och bidragit till att svenska konsumenter är mer insatta
i köttkonsumtionen och dess ohållbara effekter på miljön (Vänsterpartiet. 2017; Rege-
ringen. 2017). En hållbar miljö innebär att resurserna inte används snabbare än vad jor-
den kan återskapa. Dagens ohållbara miljö visas i att den genomsnittliga temperaturen
på jorden stiger (Buttriss & Riely. 2013). En miljövärdering är ett begrepp som handlar
om att följa de normer som är uppsatta om miljön. Enligt Adenling (2007) är miljövär-
deringar en positivt laddad attityd som handlar om att tänka på miljöns bästa. Vår studie
kommer att använda definitionen av en miljövärdering som en attityd som går i linje
med det Adenling skriver om att tänka på miljöns bästa i relation till ens verklighets-
uppfattning om köttkonsumtionens miljöpåverkan. (Adenling. 2007). Anledningen till
att attityden sätts i relation till ens verklighetsuppfattning om köttkonsumtions miljöpå-
verkan är för att konsumenten måste vara insatt i köttkonsumtionens miljöpåverkan för
4
att hen ska kunna ta ställning till den uppsatta normen som finns om att tänka på miljöns
bästa. (NE). Nedan följer vår definition av en miljövärdering i form av en ekvation.

”Verklighetsuppfattning om köttkonsumtionens miljöpåverkan + En attityd som syftar till att tänka på
miljöns bästa = Miljövärdering”

Det finns flertalet exempel på miljövänligt beteende, såsom att konsumera miljövänligt,
handla vegetariska – eller miljösmarta råvaror, delge sitt hållbara engagemang på soci-
ala medier etcetera. Var och en av dessa beteenden har sina fördelar gentemot miljön,
exempelvis har vegetariska råvaror 1–60 gånger mindre miljöpåverkan än kött och ses
därför som ett mer hållbart alternativ. (Lannhard Öberg & Johnsson. 2017; Vänsterpar-
tiet. 2017; Regeringen. 2017). Att skapa, inneha och omvandla sina miljövärderingar till
handlingar har blivit en trend som associeras med egenskaper som trovärdighet. Att
omvandla sina miljövärderingar till beteende kan också ses som identitetsskapande med
anledning av det anses som ”inne”, trendigt och statusgivande (Haanpää. 2007; Grunert.
2006). Att inte omvandla sina miljövärderingar till beteende brukar oftast följas av ur-
säkter eftersom det inte längre är socialt acceptabelt att inte förvalta sina miljövärde-
ringar utan att ta hänsyn till miljön. (Adenling. 2007).

4.3 Diskrepant beteende

Hittills har vi presenterat bakgrundsinformationen till vårt valda problemområde och nu
är det dags att presentera tidigare undersökningar som liknar – och har inspirerat oss till
vår studie. Det finns undersökningar som har studerat diskrepansen mellan attityd och
beteenden i syfte att lokalisera vad som orsakar ett beteende. Bakgrunden till undersök-
ningarna kommer från forskning från tidigt 1900-tal som visade att attityder påverkade
beteenden. Detta eftersom flertalet studier visade att skilda gruppbeteenden hade sin
förklaring i varierande attityder (Krantz Lindgren. 2001: 29). Vi har tittat på undersök-
ningar som har undersökt diskrepansen mellan miljöattityder och körbeteende i syfte att
inspirera oss kring möjliga orsaker bakom ett beteende. Jagers och Matti (2016) samt
Kollmuss och Ageyman (2010) undersökte anledningen till varför vissa människor inte
omsätter sina miljövänliga attityder i sitt körbeteende. Jagers och Mattis (2016) studie
visade att utan en tydlig sänkning av de hinder som är förknippade med regleringar
kommer majoriteten av befolkningen att reagera negativt på politiska försök att imple-
mentera miljöförebyggande förändringar i trafiken. (Jagers & Matti. 2016). Men även
5
om människor reagerar negativt på föreslagna förändringar är det många som har ett
stort behov av att delge hur sällan de använder bilen och om de ändå gör det används
oftast efterrationella ursäkter såsom ”jag var tvungen” eller ”jag skulle inte köra så
långt” i syfte att legitimera sitt beteende. En annan allmänt vedertagen uppfattning är att
diskrepansen mellan attityd och beteende grundar sig i okunskap och att mer kunskap
leder till ett mindre diskrepant eller ett icke-diskrepant beteende. Kunskapstesen motbe-
visas genom att påvisa att det inte finns något samband hos människor som är mycket
bekymrade över miljöutvecklingen och deras körbeetende, även de mest bekymrade
miljökämparna kör bil. (Kollmuss & Agyeman. 2010). I Kollmuss och Ageymans
(2010) studie förklaras diskrepansen mellan attityd och beteende utifrån tre faktorer.

• Att direkta upplevelser är mer greppbara än indirekta. Exempelvis är visuell kontakt
med röken ur bilens avgasrör en direkt upplevelse men om föraren bara vet att röken
försvinner ur avgasröret utan visuell kontakt blir upplevelsen indirekt och detta kan
resultera i skillnader mellan attityd och beteende.
• Att sociala normer, kulturella traditioner och familjers inflytande kan forma individers
attityder och beteende. Exempelvis kan ett hem där det dagligen körs bil och ständigt
propageras bilkörning forma individer till att köra bil.
• Att attityder kan ändras med tiden, exempelvis kan plötsliga händelser få individer att
ändra uppfattning om ett specifikt fenomen.

I Jagers och Mattis (2016) undersökning presenteras fyra grupper som deras undersök-
ning kunde fånga in (Jagers & Matti. 2016). Jagers och Mattis kategorisering av grupper
använder vår studie för att illustrera vilka grupper som vår studie kan fånga in. Deras
kategorisering ändras från miljömedvetenhet till miljövärdering och från körbeteende
till hållbar – eller icke hållbar köttkonsumtion eftersom det är vad vår studie handlar
om. För att kunna kategorisera är det viktigt att klargöra definitionen av respektive
egenskap. Som nämnts tidigare använder vår studie miljövärderingar som en attityd som
går i linje med den uppsatta normen som finns om att tänka på miljöns bästa i relation
till ens verklighetsuppfattning om köttkonsumtionens miljöpåverkan. (NE). Ifall kon-
sumenten har en verklighetsuppfattning om köttkonsumtionens miljöpåverkan som kor-
relerar med en attityd som går i linje med den uppsatta normen om att tänka på miljöns
bästa, så besitter konsumenten en miljövärdering. Miljövänlig köttkonsumtion är den
rekommenderade mängd av kött som högst kan konsumeras i syfte att nå en hållbar mil-
6
jöutveckling. De angivna rekommendationerna är cirka 46 kilo kött/person om år, unge-
fär 0.9 kilo kött/person i veckan (Hallström. 2015: 90). Hamnar konsumenterna i fält B
(i tabellen nedan) betyder det att vår studie har fångat in den grupp som inte omsätter
sin miljövärdering i sitt konsumtionsbeteende av kött.

Köttkonsumerar miljövänligt Köttkonsumerar inte
miljövänligt
Innehar miljövärdering A B
Innehar inte miljövärdering C D
Tabellen ovan visar vilka grupper som vår empiri kan fånga in.

Vi har nu presenterat bakgrundsfakta, beteendediskrepansen som tycks finnas, tidigare
studier och nu anser vi att det är lägligt att presentera relevanta teorier som kan vara
behjälpliga när det kommer till att besvara våra frågeställningar. Lidskog och Sundqvist
(2011) beskriver bakgrunden till varför vissa samhällsgrupper skiljer sig åt när det
kommer till miljövänligt beteende. De skriver att miljöfrågor länge har varit bortglömda
inom sociologin med anledning av att det sägs vara ett problem för naturvetaren. I och
med att samhället och vetenskapen har utvecklats så har miljöfrågorna fått allt större
plats inom sociologin. Med utvecklad vetenskap har forskare fått insikt i att miljöpro-
blem produceras i samhället och således blir det en samhällsfråga. (Lidskog & Sun-
dqvist. 2011: 11–25). Lidskog och Sundqvist (2011) skriver att det finns differentiering-
ar i miljöbeteendet. Differentieringarna är dels hämtade ifrån deras bok ”Miljösocio-
logi” (2011) men också Naturvårdverkets rapport om ”Konsumtionens klimatpåverkan”
(2008) och Lindén et.al rapport om "Dagens livsstilar i framtidens perspektiv” (1998)
och kan ses som exempel på olika bakgrundsegenskaper som kan skilja sig åt i ett bete-
ende. Bakgrundsegenskaperna är inkomst, kön och ålder. (Lidskog & Sundqvist. 2011;
Lindén et.al. 1998).

7