Bostäder att bo kvar i, del 2 av 3, kap 5-7, SOU 2015:85

222 Pages·2015·2.53 MB·Swedish

5 Seniorernas möjligheter på
bostadsmarknaden
Vem är egentligen ”äldre” på bostadsmarknaden? Sextiofemårs-
dagen kan knappast betraktas som någon avgörande åldersgräns när
det gäller boendet. Pensionsåldern varierar, sker ofta successivt och
många är minst lika aktiva efter pensioneringen som före. De allra
flesta bor i helt vanliga bostäder och har inga problem med det.
Och det är bara en liten del av den stora befolkningsgruppen över
65 år som har behov av någon form av stöd i sitt boende. Först i
åldrarna över 80 är det lite fler som kan ha svårt att klara sig själv i
en vanlig bostad. Men då kan det av olika anledningar vara lite sent
att börja fundera på sitt framtida boende.
Begreppet ”seniorer” får här stå för personer över 65 år medan
begreppet ”äldre”, lite beroende på sammanhang får avse olika äldre
åldersgrupper. Frågan är vilka möjligheter seniorer har att planera
sitt boende för andra halvan av livet. Vilka är förutsättningarna att
bo kvar i nuvarande bostad? Och vilka är förutsättningarna att vid
behov anpassa sitt boende – genom fysiska förändringar i bostaden
eller genom att flytta? Utredningen försöker här belysa detta uti-
från uppgifter om hur seniorerna bor i dag, vad vi vet om åldrandets
inverkan på rörligheten, forskning om flyttmönster och boende-
preferenser och tillgång till adekvat information samt en special-
studie av pensionärers ekonomiska förutsättningar nu och fram-
över. En särskild aspekt, som behandlas i avsnitt 5.7, är hur
fallolyckor i hemmet hänger samman med bostadsförsörjningen för
äldre. Avslutningsvis några övergripande slutsatser.
131
Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden SOU 2015:85
5.1 Hur bor seniorerna i dag?
De allra flesta seniorer – även de äldre åldersgrupperna – bor i van-
liga bostäder, som de skaffat sig på den ordinarie bostadsmark-
naden. Men i övrigt är spridningen stor. Här ges en översikt,
baserad på tillgänglig statistik, över hur seniorer i Sverige bor i dag.
5.1.1 Kvinnor och äldre hyr – män och yngre äger
Över hälften av seniorerna bor i egnahem, dvs. småhus med
äganderätt, en dryg femtedel i bostadsrätt och lika många i hyres-
rätt. Men det är skillnad mellan män och kvinnor. Det är fler av
männen än av kvinnorna över 65 år som bor i egnahem, Det är där-
emot något vanligare att kvinnor bor i bostadsrätt. Men även om
man lägger ihop äganderätt och bostadsrätt, som ”ägda” bostäder så
är det ändå en större andel av kvinnorna än männen som inte äger
utan hyr sin bostad.

Källa: SCB, statistikdatabasen, egen bearbetning.

Detta gäller alla åldersgrupper över 65 år. Män äger sin bostad i
betydligt högre utsträckning än kvinnor i samma ålder1. Men det är
generellt sett färre bland de äldre än bland de nyblivna pension-
ärerna som bor i egnahem. I åldern 65–74 år är det två tredjedelar
av männen och drygt hälften av kvinnorna som bor i ett småhus

1 Dvs. bostaden har upplåtelseformen äganderätt, oavsett vem den är skriven på.
132
SOU 2015:85 Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden
som de själva äger. I åldersgruppen 75–84 år bor 55 procent av
männen i egnahem men mindre än 40 procent av kvinnorna. I den
äldsta åldersgruppen bor fortfarande nästan 40 procent av männen i
egnahem men bara en femtedel av kvinnorna.
Med stigande ålder är det följaktligen allt fler som bor i bostads-
rätt eller hyresrätt. Det är i synnerhet andelen boende i hyresrätt
som ökar. Av männen är det ungefär var femte av 65–74-åringarna
som bor i hyresrätt, var fjärde i åldern 75–84 år och var tredje bland
dem över 85 år. Av kvinnorna är det var fjärde av de nyblivna
pensionärerna, cirka 40 procent av 75–84-åringarna och en bra bit
över hälften av de äldsta som bor i hyresrätt.
70
60
50
40
65-74 år
30
20 75-84 år
10
85+ år
0
män kvinnor män kvinnor män kvinnor
Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

Källa: SCB ULF 2012-2013, egen bearbetning.

133
Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden SOU 2015:85
Uppgifterna i detta avsnitt gäller individer. Fördelningen av hus-
hållen ser annorlunda ut – fyra av tio hushåll över 65 år bor i egna-
hem (se tabell 5.2).
Seniorer med utländsk bakgrund bor oftare i hyresrätt
Andelen som bor i hyresrätt är högre bland dem som kommer från
ett annat land eller vars båda föräldrar är födda utomlands, jämfört
med dem som är födda i Sverige eller har minst en förälder född
här. Det gäller alla åldersgrupper över 65 år och det är små skill-
nader mellan åldersgrupperna.
Källa: SCB, Statistikdatabasen, egen bearbetning.

Skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller hur man bor är
mindre bland seniorer med utländsk bakgrund än bland dem med
svensk bakgrund.
Vart fjärde pensionärshushåll är samboende i småhus
Genom SCB:s undersökningar av hushållens ekonomi (HEK) kan
man se fördelningen av seniorhushållen över samboende och
ensamboende män respektive kvinnor. Tabell 5.2 visar en fördel-
ning på hushållstyper och upplåtelseformer av samtliga hushåll över
65 år. Summan av alla värdena i tabellen motsvarar samtliga senior-
hushåll. Av kolumnen längst till höger framgår att drygt fyrtio pro-
134
SOU 2015:85 Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden
cent av alla seniorhushåll bor i äganderätt, dvs. ett eget hus eller
radhus. Det är till synes betydligt färre än om man ser till andelen
av individer över 65 men beror förstås på att många av dem som
bor i eget hus är samboende. De samboende seniorerna i äganderätt
utgör mer än en fjärdedel av alla seniorhushåll. Cirka 35 procent av
alla seniorhushåll bor i hyresrätt och en fjärdedel i bostadsrätt.
Vi ser också att ungefär vart femte seniorhushåll består av en
ensamboende kvinna i hyresrätt och vart tionde är en ensamboende
kvinna i bostadsrätt. De ensamboende kvinnorna utgör totalt sett
nästan 40 procent av alla seniorhushåll.
Ensamboende män i hyresrätt utgör mindre än tio procent av
samtliga seniorhushåll och sammanlagt är inte mer än 17 procent av
seniorhushållen ensamboende män.
Källa: SCB, HEK (2012), egen bearbetning.
5.1.2 De flesta bor i större städer
Andelen äldre i befolkningen kan vara mycket hög på mindre orter
utanför tillväxtregionerna men antalsmässigt återfinns ändå nästan
hälften av seniorerna i de tre storstäderna eller i andra större städer
i landet. Det hindrar inte att en del av dem bor i mindre tätorter
inom dessa drygt trettio kommuner med mer än 75 000 invånare
totalt. Var fjärde invånare över 65 år bor i förorter och pendlings-
kommuner. Ungefär lika många bor i ”övriga kommuner”, mesta-
dels ganska små kommuner som präglas av varuproduktion eller
135
Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden SOU 2015:85
turism och besöksnäring eller ligger inom en tätbefolkad region.2
Bara sex procent av seniorerna bor i glesbygdsområden.
Procent 0 10 20 30 40
storstäder
större städer
förorter och
pendlingskommuner
kommuner i glesbygd
övr. kommuner

Källa: SCB, Statistikdatabasen, egen bearbetning.

I merparten av Sveriges kommuner bor en majoritet av seniorerna i
småhus med äganderätt, alltså i egna villor eller radhus. I synnerhet
i mindre kommuner är detta den absolut dominerande boende-
formen. I de större städerna är det ganska vanligt att personer över
65 bor i lägenhet i flerbostadshus. Det gäller särskilt ensamstående.
Till skillnad från i de mindre kommunerna bor många i bostadsrätt.
5.1.3 Varannan senior i flerbostadshus saknar hiss
Genom lägenhetsregistret kan man numera ta fram statistik om
lägenheters våningsplan men det finns tyvärr inga uppgifter om ifall
det finns hiss eller inte i huset. Bostads- och hyresundersökningen
2002 visade att det då fanns sammanlagt cirka 2,1 miljoner hushåll i
Sverige som bodde på tredje eller fjärde våningen utan hiss. Vilket i
det här sammanhanget är ett alltför grovt mått på ”otillgängligt
boende”, eftersom man missar dels alla som bor på 2:a våningen i
hus utan hiss, dels alla de hus där det är några trappsteg upp till

2 SKL:s indelning i kommungrupper. Se bilaga 2
136
SOU 2015:85 Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden
hissen. Det finns inte heller någon uppgift om hur många av dessa
hushåll som var seniorhushåll.
Vid SCB:s undersökningar av levnadsförhållandena (ULF) ställ-
des till och med år 2013 frågor om hur tillgängligt intervjupersonen
bodde. Till dem som bodde i småhus frågade man om det fanns
mer än en våning i huset. Till dem som bodde i flerbostadshus
ställdes frågan om det fanns hiss i huset och om den i så fall gick till
undersökningspersonens våningsplan. Och slutligen om det var
möjligt att komma in i intervjupersonens bostad utan att behöva gå
i någon trappa.3 Men resultaten av dessa frågor publicerades aldrig
och finns inte heller tillgängliga i SCB:s statistikdatabas. SCB har
för utredningens räkning gjort en specialkörning på den del som
rörde flerbostadshus och den redovisas i figuren nedan. Upp-
gifterna om småhus gick tyvärr inte att få ut.4
Av alla seniorer som bor i flerbostadshus är det enligt dessa
uppgifter runt hälften som inte har hiss i huset. En del av dem bor
på första våningen och kan kanske nå sin lägenhet utan att passera
trappsteg, men de flesta kommer att få svårt att bo kvar om rörlig-
heten minskar med åren. Av dem som bor i hus med hiss är det
över hälften som ändå inte når lägenheten utan att passera trapp-
steg. Det kan bero på att hissen inte går till det egna våningsplanet
eller på att det är trappsteg i entrén eller upp till hissen.

3 Kontakt med SCB 2015-05-22.
4 Det finns viss osäkerhet i materialet. För män, som utgör ett mindre antal i flerbostadshus,
är konfidensintervallen uppemot 10 procentenheter.
137
Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden SOU 2015:85
80
70
60
50
40
65-74 år
30
75-84 år
20
85+ år
10
alla 65+ år
0
kvinnor män kvinnor män
Andel av dem som bor i Andel av dem som bor i hus
flerbostadshus som bor i hus med hiss som ändå inte når
som saknar hiss lägenhetsdörren utan
trappsteg

Källa: SCB, ULF 2012-2013, specialkörning.

Som framgår av figuren ovan är andelarna högre i de yngre ålders-
grupperna och högre för män än för kvinnor men antalsmässigt är
det tvärtom, beroende på att det är fler bland de äldre pension-
ärerna som bor i flerbostadshus och fler kvinnor än män. I antal
personer räknat handlar det sammanlagt om mer än 235 000 män
och närmare 360 000 kvinnor över 65 år, som bor i flerbostadshus
som inte är tillgängliga för personer som är beroende av gång-
hjälpmedel.5 (Se även 6.2.2).
Inte bättre för dem som bor i småhus
Samtidigt finns det (2014) nästan 1 miljon personer över 65 år som
bor i småhus, varav en hel del är i två plan och många med badrum
på ovanvåningen En studie som utredningen beställt av tillgänglig-

5 Räknat på att det år 2013 fanns 300 200 män och 459 500 kvinnor över 65 år som bodde i
flerbostadshus. Två tredjedelar av männen i flerbostadshus och tre fjärdedelar av kvinnorna
var över 70 år.
138
SOU 2015:85 Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden
heten i bostäder där äldre bor visar att trappor som enda väg fram
till entrén faktiskt är vanligare i småhus än i flerbostadshus. Det är
också vanligare i småhus med höga trösklar eller trappsteg vid själva
entrén och att det är otillräckligt manöverutrymme för en rullstol
eller rollator vid dörren. Även inne i bostaden visade sig trösklar
och otillräckliga manöverytor vara vanligare i äldre personers
småhus än i lägenheter som bebos av äldre6 (se även avsnitt 6.2.2).
5.1.4 Boendestandarden inte sämre för äldre
Problem med låg boendestandard tycks inte drabba äldre mer än
yngre. De indikatorer som finns tillgängliga tyder på att det snarare
är tvärtom. Det är till exempel ganska vanligt att äldre personer har
en förhållandevis hög utrymmesstandard. Med det menas här att
det förutom kök och vardagsrum finns mer än ett rum per person i
bostaden, vilket förstås inte behöver innebära någon överdrivet hög
utrymmesstandard. En ensamstående pensionär i en trea har med
detta mått mätt hög utrymmesstandard, liksom ett par som har fyra
rum och kök. Tabellen nedan visar hur vanligt det är bland
individer i olika åldersgrupper att bostaden uppfyller det kriteriet.
Det gäller bortåt två tredjedelar av de nyblivna pensionärerna och
över hälften av de äldre åldersgrupperna.

6 Granbom m.fl. (2015) Inventering av miljöhinder och tillgänglighetsproblem för äldre i
bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden. CASE, Lunds Universitet.
139
Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden SOU 2015:85
Källa: SCB ULF Boende 2012–2013.
Sällsynt med låg standard i övrigt
I Levnadsnivåundersökningarna (ULF/SILC) har man frågat män-
niskor om olika kvaliteter – eller snarare brist på kvaliteter – i
boendet. Som indikatorer på låg boendestandard har man valt dels
fuktskador eller brister i husets yttre väggar och tak7, dels om man
anser att bostaden är alltför mörk och inte har tillräckligt med ljus.
Det visar sig att sådana problem i bostaden är vanligare i de yngre
åldersgrupperna än bland de äldre. Om detta beror på att fler bland
de yngre ännu inte kommit så långt i sin boendekarriär, eller på att
äldre personer har lägre förväntningar eller kanske har vant sig och
inte upplever problemen som så allvarliga, är svårt att veta. Med
tanke på att behovet av ljus rent fysiskt ökar med ökande ålder är
det kanske mer oväntat att det inte är vanligare bland äldre än bland
yngre personer att man anser att bostaden är alltför mörk. Sam-
tidigt tyder resultaten på att bortåt 100 000 seniorer upplever pro-
blem som fukt, läckande tak eller sprickor i fönster i sin bostad och
kanske skulle behöva flytta till en bättre bostad.8

7 Om man bor i en bostad med antingen ett läckande tak eller fuktiga väggar, golv eller
stomme eller röta i fönsterkarmar eller golv.
8 Baserat på antal personer i respektive åldersgrupp år 2013.
140