Bildning för alla!

250 Pages·2012·1.35 MB·Swedish

B
i
l
d
S n
edan mer än 200 år har ”Bildning för alla!”
i
varit en pedagogisk utmaning. Devisen är n
knuten till tankar om likvärdighet, delaktig- g
Bildning
het och allas rätt till utbildning i ett inkluderande
f
samhälle, men i boken betonas samtidigt de pedago- ö
giska utmaningar som dessa intentioner för med sig. r

I antologin tar 26 författare från de nordiska länderna a
för alla!
och Storbritannien upp aktuella frågor som på olika l
l
a
sätt knyter an till uppgiften om hur utbildningssyste-
!
met kan utvecklas i förhållande till elevers olikheter.

I boken behandlas teman som varit centrala i forsk- T
h
En pedagogisk utmaning
ningen hos professor Jerry Rosenqvist, som nu efter o
m
mer än fyra decennier av pedagogisk verksamhet går
a
i pension. Boken tillägnas honom. s

B
a
r
o
w

&

D
a
n
i
e
l

Ö
s
T
l
u
n
D

(
r
KRISTIANSTAD e
D
.
UNIVERSITY )
PRESS Thomas Barow & Daniel ÖsTlunD (reD.)
Bildning för alla!
© Högskolan Kristianstad och respektive författare, 2012
Projektredaktör: Göran Brante
Omslag och form: Curt Lundberg
Omslagsbild: ImageLibrary
Foto s. 7: Lise-Lotte Malmgren
ISBN 978-91-979422-3-2
Tryck: Högskolan Kristianstad, 2012
Bildning för alla!
En pedagogisk utmaning
Thomas Barow & Daniel Östlund (red.)

Innehåll
Förord 6
Bildning för alla! En bok tillägnad Jerry Rosenqvist 7
Thomas Barow & Daniel Östlund
Författarpresentation 9
Pedagogiska grundproblem,
teorier och metoder 15
Bildbar – men inte anställningsbar 17
inger Assarson
Från en annan(s) utsiktsplats. Narrativt inriktade ansatser
i specialpedagogisk forskning 27
lena lang, Birgitta lansheim & lisbeth Ohlsson
The polyphonic classroom: Are we all special educators? 35
David Skidmore
Att lyssna till barn. I gränslandet mellan livsvärldar
och systemvärlden 45
Kristina Szönyi
Evidens og effekt i specialpædagogisk forskning. Metodologiske
refleksioner over undersøgelser af inkluderende perspektiver 53
Kirsten Baltzer
Internationella perspektiv
på specialpedagogik 71
Specialundervisning i Danmark. Omfang og effekt 73
niels egelund
Har vi ein skule for alle? 85
Peder haug
Den svårfångade inkluderingen: exemplet Finland 95
Kristina Ström & Ulla lahtinen
The inclusion challenge 109
Julie Allan
innehåll • 5
Särskolans pedagogik och elever 121
Unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder.
Om kategoriseringens konsekvenser och kampen för inflytande 123
Magnus Tideman
Särskolan i ljuset av FN-konventionen om mänskliga rättigheter
för personer med funktionsnedsättning 135
elisabet frithiof
Om speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är svaret
– vad är då frågan? 145
Daniel Östlund
Integrering och inkludering 159
Inclusive education in Sweden – past, present and future issues 161
Kerstin göransson, Claes nilholm & gunnlaugur Magnússon
Att diagnostisera till inkludering – en (upp)given fundering? 175
Peter Karlsudd
”Vad är det som ska åtgärdas egentligen?”
Om dokumentation i specialpedagogiska praktiker inom förskolan 185
linda Palla
Inkluderande verksamheter. Möjligheter och hinder
i ett interaktionistiskt perspektiv 197
Siv fischbein
Undervisningsdifferentiering …
som den inkluderende skoles store udfordring 213
Susan Tetler
Inkludering i svensk lärarutbildning 223
Bengt Persson & Thomas Barow
Epilog 232
En utmanares insatser 235
ingemar emanuelsson
Jerry Rosenqvist 243
Christer Ohlin
6 • BilDning fÖr AllA!
Bildning för alla!
En bok tillägnad Jerry Rosenqvist
Thomas Barow & Daniel Östlund
När Jerry Rosenqvist 1969 tog sin examen som folkskollärare hade nyligen
omsorgslagen trätt i kraft – en viktig milstolpe på väg mot bildning för alla
barn, ungdomar och vuxna. Trots att den allmänna undervisningsplikten
introducerades 1842 i Sverige, hade fram till införande av 1967 års omsorgslag ett
stort antal barn och ungdomar varit utestängda från skolan.
De första insatserna för ”idiotiska” barn under 1800-talets andra hälft var knutna
till Emanuella Carlbeck. Hon blev i början av 2000-talet namngivaren till en kom-
mitté som enligt direktiv skulle utreda frågan om hur ”kontakterna och samverkan
mellan elever med och utan utveck-
lingsstörning skall öka”. Även om vi,
jämfört med Carlbecks tid, nått stora
framgångar, är ett särskiljande av
vissa elever fortfarande vanligt.
Flera forskare var delaktiga i Carl-
beckkommitténs arbete och Jerry
Rosenqvist bidrog bl.a. med en text om
”Integreringens praktik och teori”. I
slutbetänkandet refereras hans grund-
läggande tankegång om att en skola
för alla kan ”bli till en särskilt väsent-
Jerry Rosenqvist, 2009, efter ett föredrag lig miljö för utveckling av integration.
vid Humboldt-Universität zu Berlin. Om segregering eller dess motsats,
integration blir […] får det konsekven-
ser även på andra områden i samhället.” Som semantiskt och historiskt intresserad
forskare använder Jerry Rosenqvist termen ”integrering”, men är förstås medveten
om begreppets denotation och konnotation. Redan i ett av hans första akademiska
arbeten, 80-poängsarbetet från 1978, blir det semantiska intresset tydligt och det
kan även utläsas i hans ovan nämnda bidrag.
Carlbeckkommittén rekommenderade år 2004 med bas i nationell och inter-
nationell forskning en närmare och fördjupad samverkan mellan grundskola och
särskola. Som bekant, tog sig den nuvarande svenska utbildningsministern Björk-
lund enligt en radiointervju 2007 friheten att ”kasta den förra regeringens utred-
ning om särskolan, den så kallade Carlbeck-kommittén, i papperskorgen”. Med bas
i den nyliberala utbildningspolitiken har grundsärskolan inklusive träningsskolan
BilDning fÖr AllA! • 7
numera återigen en egen läroplan och står nu som segregerad institution och sär-
skiljd skolform på ”säkra ben”, dvs. garanterad i skollagen.
Något som präglat flera av Jerry Rosenqvists forskningsprojekt har varit en
kritisk hållning till särskolan som fenomen och de kategoringseringprocesser som
blir nödvändiga konsekvenser av ett utbildningssystem med olika skolformer. De
senaste åren har hans synsätt och förståelseperspektiv synliggjorts mycket tydligt
i arbetet med ”Den stora utmaningen” såväl som i forskningsprojektet ”Special-
pedagogik i mångfaldens Sverige” vilka initierat till intressanta och utmanande
diskussioner. Även om tonen gentemot särskolan som utbildingssammanhang ofta
varit kritisk har ett humanistiskt elevperspektiv framträtt tydligt.
Sambanden mellan skola, funktionsnedsättning och samhälle i övrigt är också
synligt i hans undervisning. Exempelvis skrev en student om Jerry Rosenqvists for-
mulering under en föreläsning, ”att det är samhället som är handikappat och inte
de vi kallar ’handikappade’ som är det, var något jag tog fasta på och som jag anser
sätter fingret på att vi måste kämpa för ett samhälle som är tillgängligt för alla”.
När vår kollega och vän Jerry Rosenqvist nu går i pension kan vi vara optimis-
tiska om att han också i framtiden kommer att begära ordet vid behov. Det går helt
enkelt inte att föreställa sig att Jerry bara cyklar på Österlen och tar hand om sina
katter – även om vi önskar honom en god hälsa och en underbar fritid med detta
också!
Bildning för alla – och i största möjligaste omfattning gemensam med andra –
är i Sverige och internationellt fortfarande en pedagogisk utmaning. I Wilhelm
von Humboldts anda har Jerry Rosenqvist genom sin forskning och undervis-
ning antagit utmaningen och åtagit sig den uppgiften. Hans forskningsintressen
återspeglas i föreliggande publikation där kollegor, vänner och f.d. doktorander
bidrar med texter som förhoppningsvis kan vara stimulerande för framtida peda-
gogiska och utbildningspolitiska diskussioner.
Som redaktörer för boken tackar vi alla medverkande författare som inom kort
tid inkom med sina manus. Ett stort tack också till den specialpedagogiska forsk-
ningsmiljön vid Högskolan Kristianstad och Kristianstad University Press som
gjort det möjligt att publicera boken i tryckt form och i en digital upplaga. Vi
önskar dig, Jerry, trevlig läsning och många nya idéer för att fortsätta som en peda-
gogisk utmanare!

Mjöshult och Yngsjö den 27 januari 2012
Thomas Barow, Daniel Östlund
8 • BilDning fÖr AllA!
författarpresentation
Allan, Julie
PhD, professor i pedagogik vid lärarutbildningen på University of Stirling och
gästprofessor vid Högskolan i Borås. Nyligen publicerade titlar är “Rethin-
king inclusive education: The philosophers of difference in practice” och
“Doing inclusive education research” (tillsammans med Roger Slee).
Assarson, inger
Fil. dr, från 2007 universitetslektor i specialpedagogik med inriktning inklu-
dering vid Stockholms universitet. Socionom och gymnasielärare med lång
erfarenhet av socialt arbete och undervisning på gymnasienivå i såväl ung-
domsskolan som kommunala vuxenskolan. Disputerade med en avhandling
om pedagogers meningsskapande i den politiska visionen om en skola för alla.

Baltzer, Kirsten
PhD, lektor vid Institutet for Uddannelse og Pædagogik, Aarhus Universi-
tet (tidigare Danmarks Pædagogiske Universitetsskole) fram till 2006, däref-
ter extern lektor och medarbetare i forskningsprogrammet “Social og Special-
pædagogik i Inkluderende Perspektiv”. Undervisar på kandidatutbildningen i
pedagogisk psykologi och i masterutbildningen i specialpedagogik.
Barow, Thomas
Fil. dr, universitetslektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot specialpe-
dagogik vid Högskolan i Borås, under 2011 t.f. professor med inriktning mot
inkludering och specialpedagogik vid universitetet Siegen, Tyskland. Dispu-
terade med en avhandling på den svenska ”sinnesslövårdens” historia. Mång-
årigt arbete som specialpedagog i tyska grund-, special- och särskolor.
egelund, niels
PhD och Dr. Pæd, professor i specialpedagogik vid Aarhus Universitet, lärare
och mag.art. i psykologi. Fungerar fram till 2015 som direktör för Center for
Strategisk Uddannelsesforskning. Disputerade med en avhandling om förut-
sägelse av interventionsutfallet för barn med beteendesvårigheter. Har sedan
1976 forskat i specialpedagogik och pedagogisk psykologi vid Danmarks
lärarhögskola och vid Danmarks pedagogiska universitet, som 2007 blev sam-
manslaget med Aarhus Universitet.
emanuelsson, ingemar
Fil. dr, professor emeritus i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Tidi-
gare speciallärare och disputerade i Stockholm år 1974 på avhandlingen
”Utbildningshandikapp i långtidsperspektiv”, ett tema som på sätt och vis
präglat en lång rad longitudinella studier sedan dess.
fÖrfATTAre • 9