Table Of Content,t
NORDISKA
AFRIKAINSTITUTET
UPPSALA
Alger
ALGERIET
EGYPTEN
KAPVERDE
Prala
NIGER
Khar•toum
EKVATORIALGUINEA
Malabo
SAOTOMEOGPRINCIPE...-'
SaoTome\,
SEYCHELLERNA
VIctOria
K.O.M.ORERNA
MoronI
.
REUNION'
Samt-Denis
SWAZILAND
~ Mbabane
V'LESOTHO
Maseru
Alger
ALGERIET
EGYPTEN
KAPVERDE
Praia
MALI NIGER TCHAD
Khar•toum
GAMBIA
Banjul
SUDAN
EKVATORIALGUINEA
Malabo
SAOTOMEOGPRINCIPE,-' Mogadishu
SaoTome\,
SEYCHELLERNA
Vicloria
K.O,MORERNA
Moroni
.,
REUNION'
Saint-Denis
SWAZILAND
~ Mbabane
SYDAFRIKA \?"LESOTHO
Maseru
Tore Linne Eriksen, 8ritha Mikkelsen och Mai Palmberg
Nordiska
afrikai
Basfakta om Afrika
©NordiskaafrikainstitutetochTore Linne Eriksen,
BrithaMikkelsen och Mai Palmberg, 1986.
Boken utgesisamarbete med
MellemfolkeligtSamvirke iKöpenhamn.
Redaktion: Ellen Buch-Hansen.
Lay-out,omslag, kartorochfigurer: Carsten Schi0ler.
Sättning, reproochtryck: Handy-PrintAlS, Skive.
ISBN91-7106-239-4
I II
4 Förord 46 Industri 88 Länderöversikt
46 Afrikasindustriutveckling
5 Vad är utveckling? 47 Industrinsroll iekonomin 102 Källhänvisningar
48 Industristrukturen
6 Något om kartor 49 Teknologi 103 Litteratur
50 Industrinsframtidsperspektiv
7 Historia 104 Förkortningar
7 Afrikas tidigahistoria 51 Afrika i världsekonomin
8 Handel överöken och hav 51 En splittradoch underutvecklad ekonomi
9 Slavhandeln 52 Minst utveckladeoch hårdastdrabbade
10 Europeiska upptäcktsfärderoch mission länder
11 Kapplöpningen om Afrika 53 Afrikas export
12 Kolonialtidens ekonomiskasystem 54 Detskevabytesförhållandet
13 En ny nationalism 55 Handelsmönstret
14 Avkolonisering och nykolonialism 56 Afrikas handelspartner
57 Västeuropaoch Afrika
15 Folk och kultur 58 Skuldfällan
15 Afrikas befolkning 59 Valutakrisen och IMF
16 Befolkningstäthetoch åldersfördelning 60 Bistånd
17 Familjen och könsrollerna 61 Nordisktbistånd till Afrika
18 Afrikas språk 62 Utländskainvesteringar
19 Språkpolitik 63 Transnationella bolag
20 Etniskagrupper
21 Religion 64 förhållanden
22 Masskultur 64 Klasseroch inkomstfördelning
65 Näringsbehov
23 66 Folkhälsan
23 Klimat och nederbörd 67 Ökad livslängd och minskad barna-
25 Jordbruketsutbredning dödlighet
26 Olikaodlingsformer 68 Läskunnighetoch utbildning
27 Husdjuroch boskapsskötsel 69 Sysselsättningoch arbetslöshet
28 Jordfördelningoch social ojämlikhet 70 Kvinnoroch arbete
29 Kvinnans roll ijordbruket 71 Migrantarbetare
30 Jordbruketsroll iekonomin 72 Städernastillväxt
31 Intensivtjordbruk 73 Flyktingar
32 Jordbruksproduktion förexport
33 Fiske 74 Politiska förhållanden
34 Skogsbruk 74 Parti ochstat
35 Torkan 75 Militärenspolitiskaroll
36 Livsmedelskris 76 Upprustningoch militarisering
37 Livsmedelsimport 77 Konflikter
38 Den dagligafödan 78 Afrika istormaktsspelet
79 Allafrikansktsamarbete
39 Råvaror och energi 80 Regionaltsamarbete
39 Mineraler
42 Olja 81
43 Afrika exporterarsina rikedomar 81 Apartheidsystemet
44 Vattenkraft 82 Ekonomi och levnadsvillkor
45 Energikällor 83 Anglo-American
84 Sydafrikas utlandsberoende
85 Sydafrika etthot motfreden
86 Förtryckoch befrielsekamp
87 Apartheid ikris
Förord
Syftenameddennabokärtvå. Denärutarbetad vecklingstendensernaochgördetmöjligtattgöra
såattden kan användas iundervisningen igeo jämförelser.
grafi, historiaochsamhällskunskapigymnasiet, Vi har genomgående använt den senast till
folkhögskolorochhögskolor. Mendessutom kan gängligastatistiken. Detbördockobserverasatt
dentjänasom introduktionoch uppslagsverkför insamlingavstatistikinteskerårligenochattdet
alla, som är intresserade av att veta mer om Af oftadröjerlängeinnandenpubliceras.Senasttill
rika. gängligastatistikgällerdärföroftasituationenför
Avsiktenharvaritattgeenradkonkretaupplys ettparellerfleraårsedan.
ningar om historiska, geografiska, ekonomiska Oftaharvi använtmaterialsom Världsbanken
och socialaförhållanden påettöverskådligtoch har sammanställt. Världsbankens verksamhet i
probleminriktat sätt. För den som vill läsa mer övrigt är ofta omstridd, men internationellt har
finns en litteraturlistaislutetavboken. den gottrykteförsin insamlingoch bearbetning
Detsägersigsjälvt, attenbokmedettomfång av statistik, som ofta bygger på självständig in
som dennainte kan ge en uttömmandebeskriv samlingavdatapåplatsen.Andraviktigakällorär
ningavvarochenavAfrikas53stater,elleravalla FN-statistiken och olika översikter (källorna
deämnenmanskulleönska.Viharförsöktattväl nämnsislutetavboken).
ja ut några väsentliga problemställningar för att Detfinnsspeciellaproblemmedstatistikenom
med deras hjälp försökage fylligast möjliga bild Afrika. Oftagällerstatistiken endastAfrikasöder
av huvudtendenserna i den afrikanska utveck om Sahara, medan Nordafrikaredovisasskiltel
lingen. lersomendelavMellanöstern.Viharigörligaste
Bokenärindeladiniohuvudavsnitt.Förattun månförsöktanvändastatistik,somtäckerhelaAf
derlätta dess användning som uppslagsverktar rika. Dock har Sydafrika i regel inte tagits med.
varjesidauppen avgränsadfrågeställning inom SyftetharvaritattgeentypiskbildavAfrika.Syd
huvudavsnittets ram. Därigenom är det lätt att afrikasom ärett politiskt och ekonomiskt särfall
med innehållsförteckningens hjälp snabbt hitta harbehandlatsiettegetavsnitt. Regelnförövrig
de upplysningar man söker. Länderavsnitten i statistikärattmaterialetomfattarocksåSydafrika
slutet av boken ger några grundläggande fakta endastdärdettauttryckligennämns.
om varjeenskilt land iAfrika. Man kan naturligtvis ställa frågan om hur an
Dettaären heltuppdateradochomarbetadut vändbarasiffroröverhuvudtagetärförattgeen
gåva av bokenAfrika ikartorochsiffror, som ut bildavAfrika.pånästasidadiskuterarvivadstati
gavs1979ochiennågotrevideradupplaga1981. stikenbelyserochintebelyser.Förlärare,somvill
Hela det statistiska materialet har nu uppdate användabokenoch ävenförandrasomvillfåen
rats, texten har bearbetats och vissa avsnitt har inblick i Afrika rekommenderas att denna bok
tillkommit, bl aom språk, religion och kulturella kompletterasmedannatmaterial,framföralltlitte
förhållanden. Länderöversikten har gjorts fylli raturläsning.
gare. Flera personer har medverkat till denna boks
Detärintelättattbeskrivaheladenafrikanska utformning.ToreLinneE,iksenochBrithaMikkel
kontinenten med siffroroch kartor och några re sen ansvarade för den ursprungliga versionen.
servationer är på sin plats. För det första är Här har Eriksen ansvarat för utkast till revide
mångastatistiskauppgifterosäkra.Fördetandra ringenavavsnittenomAfrikashistoriaochsödra
äroftauppgifternaförenskildaländerintejämför Afrika, Mikkelsen för avsnitten om industri, ar
bara, då de ofta inte insamlats på samma sätt i betsmarknad,klassförhållanden,kvinnanssitua
allaländerochdådekantäckaolikatidsperioder. tion och undertecknadför resten.
Ibland har vi tvingats förbigå intressanta siffer Tadesse Asmellah och Magnus Walan har
uppgifterdärförattliknandeintefinnsatttillgåför samlat en stor del av det statistiska materialet.
allaafrikanskaländer. Uppläggning och text har diskuterats gemen
Över huvudtagetärAfrika en statistisktdåligt samtavEllen Buch Hansenfrån Mellemfolkeligt
belystkontinent. Iregelärdeuppgiftersomfinns Samvirke, Britha Mikkelsen och undertecknad.
insamlade, bearbetadeochpresenteradeavlan Vid Nordiska afrikainstitutet har Karin Andree,
dets egna myndigheter. Ibland kan man antaatt Kjell Havnevik, Anders Hjort, Christer Krokfors,
detharvaritfrestandeattvisauppsiffrorsomför KirstenHolstPetersenochArneTostensenbidra
skönar verkligheten. Det händer att olika källor gitmedsynpunkterochtextunderlag.
germotstridigauppgifter.Detfinnstexolikaupp Insamlingen av material för denna utgåva av
sättningarstatistik,sombelyserläskunnigheten. slutades iapril 1986.
Dettaproblem harviförsökt lösagenom attjäm MaiPalmberg
föraenradkällorinnanvivaltdetslutgiltigamate
rialet.Därmanintekanvarasäkerpåattsifferma
terialetärexakttrorviattdetiallafall belyserut-
Vad är utveckling?
Ett"utvecklat«landbrukardefinierassomettland 1. ElNPför ländergrupperoch kontinenter,
med hög bruttonationalprodukt (BNP). Men 1980
egentligenangerBNPendastdetsamladevärdet Dollar
avalltsomproducerasochsäljsiformavtjänster
Totaltmiljarder Perinvånare
ochvaror.Detsägeringentingomivilkenmånbe
folkningenfårnågonnyttaochglädjeavdeneko Kapitalistiskaindustriländer 7672 9790
nomiskaaktiviteten. Avtabell 1fårvi därförveta PlanekonomieriÖsteuropa 1699 4477
attAfrika, utom Sydafrika, produceraroch säljer
PlanekonomieriAsien 305 313
betydligt mindre än skutveckladekapitalistiska
länder.Menvifårvetaganskalitetomhurfolkhar Afrika1) 335 762
det.
Latinamerika 841 2282
För att utröna om människorna får det bättre
harman konstrueratettmåttpålevnadsstandar Västasien 412 3122
den, "fysisk livskvalitet«, med 100 som högsta Syd-ochÖstasien 517 400
värde. Detkommermantillgenomattvägasam
1)Sydafrikaejinräknat.Sydafrikaräknastillgruppenkapitalistiskain
manstatistiskauppgifterpåspädbarnsdödlighet,
dustriländer.
förväntadlivslängdochläskunnighet.Tabell2vi
sarattettlandsomTanzaniamedenlågBNPper
invånare ändå har ett högre mått på fysisk livs 2. Fysisklivskvalitetoch ElNP perinvånare,
kvalitetäntexNigeriaochAlgeriet.ITanzaniahar 1982
man satsat hårt på läskunnighet och hälsokam
panjer,medanAlgerietochNigeriafårhögaBNP Fysisklivskvalitet BNPperinvånare,dollar
talpågrundavdenoljalandetsäljer- någotsom Sydafrika 67 2670
intenödvändigtviskommerhelabefolkningentill
Tanzania 56 280
del.
Ett problem med all statistik som täcker hela Libyen 53 8510
länderellerregionerärattman intesernågotav
Lesolho 50 510
den ojämna fördelning som kan finnas mellan
olikagrupperellerregioner, eller mellan kvinnor Algeriet 43 2350
och män. Sydafrika är ett exempel på hur ge Madagaskar 42 320
nomsnittsstatistik blir missvisande, eftersom de
Mocambique 38 240
vitaochdesvartaharsåolikavillkor. Den relativt
storagruppenvita som systemet hargetten rad Nigeria 38 860
privilegier och total kontroll över landets rika re
Rwanda 38 260
surser gör att all landsomfattande statistik över
förhållandena blirskev. Trotsattca 100000barn Benin 33 310
dörårligenavundernäringochsvältidesk»hem Etiopien 25 140
länderna« kan statistiken för Sydafrika som hel
Niger 22 310
hetsebättreutändenförtexTanzania,därjäm
likheten ärmycketstörre. Tchad 20 80
Det finns också anledning att minnas vid läs
Senegal 19 490
ningavdennabokattdetfinnsmycketsommåste
utelämnas i en framställning som denna för att BurkinaFasa 18 210
detintegårattmätaoch illustreraikartorochta Guinea 12 310
beller över en hel kontinent. Hur skall man t ex
Sverige 99 14040
mäta värdet av solidariteten inom familjen och
släkten i bysamhället gentemot västerländska Danmark 97 12470
städers främlingsskap och ensamhet? Närvi ta
Finland 97 10870
lar om »utvecklade« länder kan det vara bra att
tänkapåattstatistikensällankanutvisaomdetär
fråga om en bra utveckling eller en skev so
cial/ekonomisk utveckling.
Något om kartor
3. Mercatorsprojektion, 1569 Afrika utgör 1/4 av jordens samlade landareal
menpåenvanligvärldskartaärAfrikabaranågot
störreänEuropa. Figur3visarAfrikaidenstorlek
som deflestaärvanaattse kontinenten.
Endast genom att använda en jordglob kan
manåtergevärldsdelarnasstorlekoch placering
i förhållande till varandra på ett riktigt sätt. Alla
platta avbildningar medför förvrängningar. Den
vanligavärldskartan- Mercator-kartan- ärfram
ställdsomencylindermedsittcentrumvidekva
torn. Dengerriktigakompassriktningar,vilketvar
tillnyttaunderdestorasjöfararnastid.Dettainne
bär emellertid att landområdena förstoras ju
längrebortfrånekvatorndeligger. Dettaledertill
att tredje världen blir oproportionerligt liten,
medan industriländerna- Västeuropaoch Nord
amerika- blåses upp.
Därigenomuppstårenfelaktigvärldsbild. Nor
den, som är 1,3milj km2sertexstörre utän Ind
ien, fastän Indien är nästan tre gånger så stort
(3,2miljkm2).Europa,somtäcker9,7miljkm2ser
störreutän Latinamerikamedsina 17,8milj km2.
GrönlandserutattvaradubbeltsåstortsomKina
trotsattKinaisjälvaverketärfyragångerstörre.
Den nya kartan - konstruerad avdentyskehi
4. Petersprojektion, 1974 storikernArnoPeters- haren matematisktriktig
återgivning av jordytans storlek oavsett var på
klotetettlandområdebefinnersig.Kartanharden
olägenheten att avstånden, speciellt öst-väst, är
något förvrängda. Men igengäld blir inte områ
dena kring ekvatorn, dvs u-länderna, underdi
mensionerade på samma sätt som på den van
ligavärldskartan.
Iden här boken använder vi den mest kända
kartan, Mercatorkartan, bladärförattstörstade
lenavdetmaterialvibyggerpåhardennasomut
gångspunkt. Men man bör alltså hålla i minnet
hur den förvränger proportionerna och därmed
vidmakthålleren skevvärldsbild.
