Avhandling Rose-Marie Axelsson

265 Pages·2008·0.96 MB·Swedish

formbara människor
Högre utbildning och arbete som utsnitt ur
läkares och civilingenjörers levnadsbanor
Rose-Marie Axelsson
Linköping Studies in Behavioural Science No. 132
Linköpings universitet
Institutionen för Beteendevetenskap och lärande
Linköping 2008
Distribuerad av:
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för beteendevetenskap och lärande
SE-581 83 Linköping
Rose-Marie Axelsson
Formbara människor
Högre utbildning och arbete som utsnitt ur läkares och civilingenjörers lev-
nadsbanor
ISBN 978-91-7393-868-6
ISSN 1654-2029
© Rose-Marie Axelsson
Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Omslagsillustration: Rose-Marie Axelsson
Tryck: LiU-Tryck, Linköping 2008
Innehåll
FÖRORD...................................................................................................................7
1. FORMBARA MÄNNISKOR ..............................................................................9
STUDIENS SYFTE...................................................................................................11
PLACERA AVHANDLINGEN PÅ KARTAN – BLAND ANDRA STUDIER AV HÖGRE
UTBILDNING OCH ARBETSLIV................................................................................12
TEXTENS DISPOSITION...........................................................................................15
2. KUNSKAP OCH DYNAMIKER I DET SAMTIDA SAMHÄLLET.............17
KUNSKAP SOM KONSUMTION & INVESTERING.......................................................19
KUNSKAP SOM PRODUKTION.................................................................................21
KUNSKAPSPROCESSER & LIVSLÅNGT LÄRANDE....................................................24
KUNSKAPERS FÖRÄNDRADE VILLKOR...................................................................30
3. HÖGRE UTBILDNING OCH ARBETSLIV...................................................33
HÖGRE UTBILDNING – FÖR VAD ELLER FÖR VILKA?..............................................33
PROCESSER& DYNAMIKER...................................................................................40
ÖVERGÅNG FRÅN HÖGRE UTBILDNING TILL ARBETE.............................................45
4. DEN FORMBARA MÄNNISKAN....................................................................49
LIVSPOLITIK & LIVSPROJEKT.................................................................................49
FLEXIBILITET SOM LIVSPOLITIK............................................................................52
SUBJEKTIVITET.....................................................................................................55
IDENTITET.............................................................................................................56
AMBIVALENS: IDENTITET & FÖRÄNDRING.............................................................59
JAG& DEN ANDRA: LIKHET & OLIKHET................................................................63
SOCIAL IDENTITET: JAG, VI & DE ANDRA..............................................................64
SAMMANFATTANDE KOMMENTARER.....................................................................69
5. ATT GÖRA PERSPEKTIV...............................................................................71
ANALYTISKA UTGÅNGSPUNKTER..........................................................................71
Kunskapsprocesser och identifikation.............................................................72
Livspolitik.......................................................................................................73
Livslångt lärande.............................................................................................73
Levnadsbanor..................................................................................................74
Flexibilitet – Stabilitet – Ambivalens..............................................................75
KUNSKAPSTEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER..........................................................77
Social kunskapsteori........................................................................................78
Dialektik..........................................................................................................79
Subjektivitet, diskursiva uttryck och andra faktum.........................................80
Livsvärlden......................................................................................................80
Språk och text är mer än språk och text...........................................................81
SAMMANFATTNING...............................................................................................82
6. STUDIENS UPPLÄGGNING OCH METOD..................................................85
VAD ÄR METOD?...................................................................................................85
Reflexiv tolkning som metodologi..................................................................86
UPPLÄGGNING.......................................................................................................87
Följa processer.................................................................................................87
MATERIAL & TILLVÄGAGÅNGSSÄTT.....................................................................88
BEARBETNING OCH ANALYS..................................................................................91
Översättning....................................................................................................91
Tolkning..........................................................................................................92
‘jag’ som forskare............................................................................................93
‘de Andra’ – moral & etiska koder..................................................................94
Kvalité och allmängiltiga värden.....................................................................95
STUDIENS SAMMANHANG......................................................................................96
Civilingenjörsutbildning i Sverige...................................................................96
Läkarutbildning i Sverige................................................................................97
SAMMANFATTNING...............................................................................................98
7. ATT FÖRSTÅ UTBILDNINGS- OCH YRKESVAL......................................99
REFLEXIVA LIVSPROJEKT & SUBJEKTIVA DYNAMIKER..........................................99
Passager i reflexiva livsprojekt........................................................................99
När subjektiva dynamiker ger regi................................................................101
Att förstå social bakgrund..............................................................................103
Marknadsföring av utbildning och massmedias roll......................................108
Utbildning som personliga projekt utifrån intresse........................................113
Utbildning som socialt inriktade projekt.......................................................119
Utbildning som rituella projekt......................................................................124
Utbildning som karriärinriktade projekt........................................................129
SAMMANFATTANDE KOMMENTARER...................................................................135
8. ATT FORMAS TILL ETT YRKE..................................................................137
HUR FORMAS CIVILINGENJÖRER OCH LÄKARE?...................................................137
CIVILINGENJÖR – MED EXAMENSBEVIS I HAND...................................................138
IT-sektorn och arbetsplatsen formar..............................................................142
Möten med andra...........................................................................................149
LÄKARE– GENOM PERSONLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR & ERFARENHET..................152
Ansvar, självständigt beslutsfattande och omdöme.......................................156
Förebilder......................................................................................................159
SAMMANFATTANDE KOMMENTARER...................................................................162
9. ATT VARA I ETT YRKE................................................................................165
OLIKA/LIKA.........................................................................................................165
CIVILINGENJÖR ÄR INGET JAG SÄGER ATT JAG ÄR...............................................166
LÄKARE ÄR NÅGOT JAG ALLTID ÄR.....................................................................175
ARBETE& FRITID................................................................................................187
IT-ingenjör på arbetsplatsen..........................................................................188
Arbetet – en stor del av livet..........................................................................191
IT-ingenjör på fritiden...................................................................................194
Läkare på arbetsplatsen och läkare under fritiden.........................................199
Arbetet – en alltför stor del av livet...............................................................203
Läkare på fritiden..........................................................................................207
SAMMANFATTANDE KOMMENTARER...................................................................208
10. LEVNADSBANOR OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE – ÅTER TILL
UTGÅNGSPUNKTERNA....................................................................................209
KUNSKAPS- OCH IDENTIFIKATIONSPROCESSER....................................................209
Utbildnings- och yrkesval..............................................................................210
Formas till civilingenjör och läkare...............................................................213
Vara civilingenjör och läkare........................................................................216
HÖGRE UTBILDNING, ARBETE &FORMBARA LIV...................................................220
Flexibilitet, stabilitet och ambivalens i praktik..............................................221
HÖGRE UTBILDNING, ARBETE &HÅLLBARA LIV?..................................................224
livslångt lärande och hållbara liv?.................................................................224
REFLEKTIONER KRING ANSATS OCH METOD........................................................228
AVSLUTANDE KOMMENTARER............................................................................230
SUMMARY...........................................................................................................231
REFERENSER......................................................................................................245
BILAGA A: INTERVJUGUIDE 1..........................................................................1
BILAGA B: INTERVJUGUIDE 2...........................................................................1
Förord
Tiden är inne att sätta punkt för detta avhandlingsarbete. Jag erkänner min
lättnad, även om det inte är helt enkelt att avsluta skrivandet. Men, det är
snart Maj månad och solen skiner – livet har så mycket mer att erbjuda än
vad A4 sidor kan ge.
På flera sätt är avhandlingsskrivande ett ensamprojekt, vilket i mitt fall
betyder att jag själv ansvarar för denna text. Men, jag har många andra att
tacka för att min avhandling har blivit till. Först och främst vill jag nämna de
civilingenjörer och läkare som gjort detta projekt möjligt – ett stort tack för
att jag fått ta del av era erfarenheter och liv. Jag vill också tacka Vinnova som
tillsammans med institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) har
finansierat projektet som helhet. Tack också till er kollegor som jag under
min doktorandtid har samarbetat med på avdelningarna för Vuxen utbildning,
folkbildning och högre utbildning (VUFo), Pedagogik i arbete och undervisn-
ing (PiAU), samt Centrum för undervisning och lärande (CUL). Utan våra
samtal, skratt och kaffe hade jag troligen inte avslutat detta projekt.
Ett tack vill jag ge till Henning Salling Olesen för en fruktbar genomgång
och granskning av mitt slutseminariemanus, samt även till Alexander de Co-
urcy för språkgranskning av den engelska sammanfattningen.
Självklart finns det människor som på olika sätt har betytt mer än andra –
så är det alltid. Ett varmt tack riktar jag till min huvudhandledare – Made-
leine Abrandt Dahlgren. Du är på många sätt en stark förebild med en synner-
ligen god analytisk skärpa, du har också gett mig frihet att utforma saker och
ting på mitt eget sätt – Tack för ditt förtroende. Lars Ove Dahlgren, du har
som biträdande handledare kompletterat med din goda förmåga att se helhe-
ten och ”ta flygfoton” – Tack till er båda för stor generositet. Några kollegor
har betytt särskilt mycket. Främst vill jag tacka Staffan Nilsson för alla våra
intensiva diskussioner som kreerat många idéer – Tack också för dina syn-
punkter på texten i slutfasen av arbetet. Jag vill även tacka Helene Hård af
Segerstad, Håkan Hult, Anna Bjuremark, Andreas Gill, Song ee Ahn, Martin
Lundberg, och inte minst Kristina Johansson. Ni har alla på skilda sätt betytt
mycket för mig under tiden i Linköping.
Till sist, mitt största TACK går till min familj – Stefan, Joel, Daniel och
Jonathan. Utan er hade detta ändå varit torftiga år. Ni har på ett väldigt konk-
ret sätt påmint mig om att människor är minst lika viktiga som akademiska
avhandlingar – Tack för det!
Kumla, april 2008
-7-
-8-
Kapitel 1. Formbara människor
1. Formbara människor
1
”Flexibility” names the tree’s capacity both to yield and to recover, both
the testing and the restoration of its form. Ideally, flexible human
behaviour ought to have the same tensile strength: adaptable to changing
circumstances yet not broken them. Society today is searching for ways to
destroy the evils of routine through creating more flexible institutions. The
practices of flexibility, however, focus mostly on the forces bending
people. (Sennett, 1998, s 46)
Universiteten och arbetslivet utgör idag en del av det scenario som Sennett
för tio år sedan målade upp i studier av det amerikanska arbetslivet: Männi-
skors skörhet i situationer där deras kunskaper och grundvalar inte längre
fungerar som tidigare i arbetets vardag. Flexibilitet förstås ofta som en ‘lös-
ning’ – kanske en problematisk lösning? Alla som varit barn vet att trädets
grenar går av om de böjs tillräckligt mycket eller tillräckligt många gånger.
Människans förmåga att töjas och böjas är – på liknande sätt som trädens –
något begränsad. Detta får konsekvenser. Svensk högre utbildning och ar-
betsliv är influerade av samma trender som pekas på i det inledande citatet.
Generellt gångbara kunskaper, färdigheter för att hantera en föränderlig till-
varo, rörlighet och ett livslångt lärande utgör några av de lösen som uttrycks i
forskning och policy inom området. Min avhandling har tagit form, inte bara
genom studier och tankar kring högre utbildning och arbete, utan genom åter-
kommande funderingar – om träd – och om människor. Människors sätt att
formas, böjas och töja sig utgör på så sätt såväl fokus som problematik i före-
liggande studie.
Vad händer när människor lämnar sina universitetsutbildningar och mö-
ter dagens arbetsliv? Vad sker under de första åren i yrket med de kunskaper
och de färdigheter som antas ha formats under utbildning – och inte minst –
vad händer med människorna själva? Avsikten med denna intervjustudie är
att studera föreställningar kring kunskaps- och identitetsskapande processer
som utsnitt ur människors levnadsbanor. På vilka sätt kommer människors
självförståelse och meningsskapande kring kunskapsprocesser och yrkesiden-
tifikation till uttryck under samtal, samt hur kan relationen mellan högre ut-
bildning och arbete förstås i förhållande till dessa föreställningar? Begreppen
1 I filosofiska/moralfilosofiska resonemang kring den mänskliga karaktären betonas
den böjliga aspekten tillsammans med tankar om återhämtning. ‘Formbara’ avser i
min studie något utöver den böljiga aspekten.
- 9 -
Formbara människor: Högre utbildning och arbete som utsnitt ur läkares och
civilingenjörers levnadsbanor
flexibilitet, stabilitet och ambivalens används analytiskt för att studera dessa
processer.
Högre utbildning och arbetsliv utgör avhandlingens sammanhang på ett
övergripande plan. Studiens specifika sammanhang är civilingenjörsutbildn-
ing med inriktning mot informationsteknologi (IT) och läkarutbildning i Sve-
rige, samt de arbetsplatser där yrkesbanorna påbörjas. De yrkesgrupper som
fokuseras är civilingenjörer med IT inriktning och läkare. Studien genomförs
inom ramen för ett forskningsprojekt – Högre utbildning, arbetsliv och livs-
långt lärande – finansierat av Verket för Innovationssystem (Vinnova). Pro-
jektet som helhet är utformat som en longitudinell intervjustudie, där rela-
tionen mellan högre utbildning och arbete studeras utifrån olika utgångspunk-
ter. 2 Min avhandling baseras empiriskt på denna intervjustudie. Det rör sig
om återkommande möten och samtal med människor ur dessa två yrkesgrup-
per. Intervjuerna spänner över en tidsrymd som innefattar övergång från ut-
bildning till arbete, möte med arbetsplatsen samt de första åren i det för dem
nya yrket.
Att undersöka kunskaps- och identitetsskapande processer genom männi-
skors erfarenheter och subjektivitet är central för forskningsansatsen. Ett
grundläggande antagande är att människan formas av sociala processer och
omvänt formas eller vidmakthålls – genom sätten vi är – en rad sociala och
samhälleliga mönster. Utifrån detta antagande menar jag att det också är möj-
ligt att ställa frågan: (Hur) kan vi utifrån människors berättelser förstå något
av relationen mellan högre utbildning och arbetsliv?
Avhandlingens teoretiska ram byggs upp av framträdande tankefigurer 3 i
forskningstexter och policydokument inom området högre utbildning och ar-
betsliv. Inledningsvis skisseras med ganska grov penna. Detta har valts då så-
väl teoretiska som empiriska intressen styr studien för handen. Något annat
skulle vara märkligt med mitt sätt att betrakta forskning – forskningsansatser
med respekt för såväl tidigare forskning som en öppenhet inför det oväntade
tilltalar. Vissa saker blir helt enkelt intressantare än andra under arbetets
gång. Att blunda inför detta faktum – att något oväntat kan visa sig – är inget
som faller mig i smaken. Forskningsprocessen förstås som en högst levande
företeelse. En alltför färdig eller sluten teori upplevs som obekväm. Jag med-
ger att ett sådant accepterande är påfrestande – plötsligt finns något mer eller
2 B la utbildningssociologiska, professionsteoretiska och kunskapsteoretiska
utgångspunkter.
3 ‘Tankefigur’ används i avhandlingstexten med betydelsen en föreställning som går
utöver enstaka förställningar och på så sätt utgör ett mönster i texter eller tal – en
ansamling eller ett kluster av föreställningar, idéer, förståelse, antaganden etc.
- 10 -