Att förstå barns tankar : metodik för barnintervjuer

90 Pages·2000·0.713 MB·Swedish

by  Ingrid Pramling Samuelsson, Elisabet Doverborg

ELISABET DOVERBORG
INGRID PRAMLING SAMUELSSON
Att förstå barns tankar
Metodik för barnintervjuer
TREDJE UPPLAGAN
LIBER
ISBN 978-91-47-04968-4
© 2000, Elisabet Doverborg,
Ingrid Pramling Samuelsson och Liber AB
REDAKTÖR Ninni Ericsson
OMSLAG OCH TYPOGRAFI Anna Hild
OMSLAGSTECKNING Julia Lindgren 5 år
Daghemmet Hackspettsgatan, Göteborg
Tredje upplagan
7
Repro: Repro 8 AB, Nacka
Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009
A
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.
Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för under-
visningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.
BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrätts-
organisationer och huvudman för utbildnings-
anordnare, t ex kommuner/universitet.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller
fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga
ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 113 98 Stockholm
08-690 92 00
www.liber.se
kundservice tfn 08-690 93 30, fax [phone]
e-post: [email protected]
Innehåll
Förord 5
Varför barnintervjuer? 8
En resa i barns tankevärld 9
Perspektiv på lärande 13
Betydelsen av vuxnas förståelse av barns tankevärld 16
Anpassa verksamheten till barnen 20
Det livslånga lärandet 22
Hur går man tillväga? 25
Praktiska arrangemang 25
Det sociala kontraktet 26
Intervjuer - enskilt eller i grupp? 29
Hur frågar man? 31
Ge barnen tid 32
Frågeteknik 32
Olika typer av frågor 33
Till sist 44
Hur tolkar man bamintervjuer? 46
Barnens olika svar 46
Barns kvalitativt olika sätt att tänka 48
Tolkning och analys 49
Tillförlitligheten 50
Hur utnyttjar man det man har fått veta? 55
Planering, dokumentation och utvärdering 55
Samverkan förskola och skola 58
Föräldrasamverkan 60
Pedagogens medvetenhet 61
Hur utnyttjas tiden? 62
Pedagogiska vinster 63
Intervjun - en del av vardagen 65
Temat »Biet« - barn intervjuer till grund för både
planering, genomförande och utvärdering 68
Barnens »värld« 69
Bisamhällets uppbyggnad och funktion 72
Relationen bin - växter 76
Utvärdering 77
Barns och vuxnas värld 79
Barns spontana frågor 79
Pedagogens roll 81
Litteratur 87
4
Förord
Mycket av det vi som författare av denna bok vet om barn har vi
lärt oss av barn, genom våra erfarenheter från förskola, lärarut-
bildning samt forskning.
Intresset för barns tänkande väcktes redan under den tid vi ar-
betade som förskollärare med barn i olika åldrar. Vi reflekterade
ofta över vad barnen egentligen förstod av det vi arbetade med.
Ibland tyckte vi att barnen hade missuppfattat vissa saker, eftersom
de svarade och kommenterade på ett sätt som vi inte hade förvän-
tat oss. Under de år vi arbetade som metodiklärare på förskollärar-
och fritidspedagogutbildningen besökte vi hundratals förskolor
och fritidshem samt en del grundskoleklasser. Trots att vi där inte
fick samma djupa relation till barnen på det sätt som vi hade haft i
våra egna barngrupper, så fick vi dock gång efter annan erfara hur
pedagoger och barn hade uppfattat samma situation på helt olika
sätt. Vi blev alltmer intresserade av och uppmärksamma på vad
barn uttryckte med vad de sa. Detta gjorde att vi upptäckte att vi
behövde fördjupade kunskaper, vilket ledde till att vi började på
forskarutbildningen i pedagogik, där vi kom att inrikta vår forsk-
ning mot barns tänkande om lärande och matematik.
Det är nu 15 år sedan första upplagan av denna bok kom ut, som
också var vår första gemensamma populärvetenskapliga bok. Vi
har hunnit skriva flera böcker sedan dess och både utvecklats och
lärt oss av alla års möten med barn och intresserade pedagoger.
Samhället har förändrats. Vi har fått en nationell läroplan för för-
skolan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998a) och dessutom
har Lpo 94 reviderats för att också gälla förskoleklassen och fri-
tidshemmet (Utbildningsdepartementet, 1998b). Detta gör att
denna bok känns än mer aktuell idag och därför har vi bestämt oss
för att skriva om vissa delar och revidera referenser och begrepp,
som vi använder något annorlunda idag än i mitten av 8o-talet, när
boken skrevs.
Om man är intresserad av barns tänkande, faller det sig natur-
ligt att fråga dem hur de tänker om olika saker. Detta har innebu-
rit att vi i vår forskning har intervjuat ett stort antal barn i åldrarna
två till åtta år. Samtliga citat i denna bok är hämtade från dessa
intervjuer.
Vi tycker oss förstå en del om barns tänkande, vilket vi inte all-
tid gjorde när vi arbetade som förskollärare, men som hade varit en
värdefull kunskap att ha då. Vi vill därför utifrån våra erfarenheter
och kunskaper försöka visa förskollärare, fritidspedagoger, barn-
skötare, grundskollärare samt studenter på nödvändigheten och
glädjen i att lära sig att intervjua och samtala med barn. För att
underlätta läsningen kommer alla dessa att benämnas pedagoger.
Bokens uppläggning är densamma som tidigare. I det första ka-
pitlet beskrivs en syn på barns lärande och en argumentation för
ett visst förhållningssätt till barn i pedagogiska sammanhang, där
kunnandet av att genomföra och analysera intervjuer är en tillgång
i arbetet med barn. De följande tre kapitlen kommer i huvudsak att
handla om strukturerade samtal, intervjuteknik och analys av
intervjuer med enskilda barn. Därpå tar vi upp tillämpningen av
barnintervjuer i förhållande till pedagogens vardag. I dessa kapitel
kommer vi att betrakta gruppsamtal som liktydigt med gruppin-
tervju. Boken avslutas med en sammanfattande diskussion, där vi
försöker se barnintervjuer ur ett vidare perspektiv.
Eftersom vi vid dags datum skrivit ett stort antal böcker om
barns lärande (se t.ex. Doverborg, Qvarsell & Pramling, 1987; Do-
verborg 8c Pramling, 1995; Doverborg & Pramling Samuelsson,
1999; Pramling Samuelsson &c Mårdsjö, 1997; Pramling Samuels-
son 8t Sheridan, 1999) så tänker vi här endast kort peka på några
väsentliga punkter i vår syn på lärande.
Vi vill framföra ett varmt tack till ett stort antal personer, som
har läst vårt manuskript och givit oss värdefulla synpunkter under
bokens tillblivelse. Speciellt vill vi tacka professor Ference Marton,
6
professor Claes-Göran Wenestam, metodiklärare Anita Eklöf,
Margit Anevret och Anita Ståhlbäck, utbildningssekreterare Ag-
neta Thorin, talpedagog Eva Delin, förskolechef Birgitta Sjöqvist,
Lisbeth Ogren, Eva Josefsson, Nomi Mörtseli samt förskollärare
Gunilla Bergqvist och Marie Tohrberg. Ett varmt tack också till
Maj Asplund Carlsson, Karin Delin och Lisbetth Söderberg för
deras hjälp med att utforma det slutliga manuskriptet. Sist men
inte minst vill vi tacka alla de förskollärare som släppt in oss i sina
barngrupper samt alla deras barn som så villigt har delat med sig av
sina tankar.
7
Varför barnintervjuer?
Syftet med denna bok är att bidraga med ett tillvägagångssätt för
pedagoger att kunna förstå mer av »barns värld« för att därige-
nom förhoppningsvis i nästa led utveckla sin pedagogiska verk-
samhet. Intervjun ser vi som ett redskap för pedagogisk utveck-
ling och för att utveckla barns förståelse för sin omvärld.
En utgångspunkt för denna bok är att barns tänkande har bety-
delse för vad de förstår och uppfattar. De erfarenheter och utma-
ningar barn far i pedagogiska sammanhang medverkar till att på-
verka deras tänkande. Det innebär att sammanhanget i vilket barns
föreställningar skapas måste tas i beaktande för att man skall förstå
deras tänkande. På detta sätt får man veta hur pedagogiska beting-
elser påverkar barn, dvs. hur den pedagogiska verksamheten bidrar till
att forma barns omvärldsuppfattning.
Motiven för att göra intervjuer med sina barn och analysera
dessa är med andra ord flera, dels att som pedagog bli bättre på att
förstå barns tankevärld och därmed kunna skapa en bättre lärande-
miljö, dels för att utvärdera sitt eget pedgogiska arbete.
Vi kommer i denna bok att beskriva genomförande, analys och
slutsats av intervjun, vilket vi tror kan vara den enskilda pedagogen
till hjälp i hennes dagliga arbete. Att intervjuer har en plats i varje
pedagogisk verksamhet kan motiveras av att intresset för kommu-
nikation och samspel ökat betydligt under de senaste åren. Man
kanske t.o.m. kan påstå att samspels- och kommunikationsforsk-
ningen har bidragit till att vi fått en förändrad syn på lärandet i för-
skolan och skolan (Hundeide, manus).
Den typ av intervju som vi använder oss av är närmast ett sam-
tal mellan barn och pedagog. Avsikten är att få barnet att dela med
sig av sina tankar om ett visst innehåll och utveckla ett specifikt
förhållningssätt till barns lärande. När vi använder oss av begrep-
pet »innehåll« menar vi tema, ämne, situation, upplevelse, akti-
vitet, begrepp, erfarenhet m.m., dvs. det som är i fokus för samta-
let.
Förfaringssättet har sin utgångspunkt i Piagets kliniska inter-
vjumetodik (Piaget, 1975), där genomförandet av intervjuerna har
en undersökande karaktär som liknar det man använder sig av i
forskningssammanhang. Det som dock skiljer det beskrivna tillvä-
gagångssättet med avseende på genomförande, analys och slutsat-
ser, är att i forskning finns det ett krav på noggrannhet, systematik
och kontroll, vilket pedagogen inte behöver ta hänsyn till i samma
utsträckning.
En resa i barns tankevärld
Att barn tänker och uppfattar världen annorlunda än vuxna vet
alla, men vad barns sätt att tänka har för konsekvenser i det dag-
liga arbetet är kanske inte lika vanligt att man reflekterar över. Vi
vill påstå, att har man en gång upptäckt hur världen ter sig ur
barns perspektiv, är det svårt att låta bli att fascineras av det och
att söka vidare i detta delvis outforskade landskap.
Själva fascineras vi ständigt av barns sätt att skapa mening i till-
varon. Låt oss beskriva Vilgots världsbild och genomskådande av
en vuxens sätt att överlista honom. Han skulle fylla fyra år och
skulle då fa. en cykel i födelsedagspresent. Men hur stor skulle cy-
keln vara? Bäst att ta med honom till affären. Men helst skulle han
inte förstå att det var en cykel till honom, som var i blickpunkten.
Därför sa den vuxna att hon skulle köpa sig en cykel och undrade
om han ville följa méd till affären. Han prövade glatt olika cyklar
och den vuxna kommenterade att han kanske skulle fa en cykel till
sommaren. De gick sedan därifrån utan fler kommentarer om cy-
keln. Detta hände två dagar före hans fyraårsdag, som inträffade i
början av februari. Tre timmar efter besöket i affären satt den vux-
9