Arbetspendling i storstadsregioner - en nulägesanalys

192 Pages·2011·4.17 MB·Swedish

Arbetspendling i storstadsregioner Rapport
– en nulägesanalys 2011:3

Arbetspendling i storstadsregioner Rapport
– en nulägesanalys 2011:3
Trafikanalys
Adress: Sveavägen 90
113 59 Stockholm
Telefon: [phone]
Fax: [phone]
E-post: [email protected]
Webbadress: www.trafa.se
Ansvarig utgivare: Brita Saxton
Publiceringsdatum: 2011-05-31
Förord
Sveriges befolkning är starkt koncentrerad till ett antal regioner. Närmare hälften
av befolkningen bor i en av de tre storstadsregionerna Stockholm, Malmö och
Göteborg. Detta är en konsekvens av decennier av ökad befolknings-
koncentration och det finns ingen anledning att tro att denna trend, som
överensstämmer med utvecklingen i övriga Europa, kommer att brytas.

Produktivitet, produktionsvärden och innovationsgrad sammanhänger med
regional storlek, samverkan i nätverk och rörlighet inom regionerna. Effektiva
transportlösningar och infrastruktursatsningar utgör viktiga förutsättningar för
effektiva och dynamiska regioner, men resenärernas överväganden och
utvecklingen på andra områden i samhället har betydelse för utfallet av
genomförda åtgärder i transportsystemet. Mot denna bakgrund har Trafikanalys
arbetat med regeringens uppdrag att redovisa ett kunskapsunderlag om hur
arbetspendling ser ut i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö
med omland.

Vår rapport baseras på en sammanställning och analys av befintliga underlag.
Resultaten bekräftar bilden av att dessa tre regioner har likheter men även stora
olikheter med avseende på förutsättningar, utmaningar, hot och möjligheter. Det
finns ett antal frågeställningar som vi bedömer det intressant att överväga
och/eller analysera vidare, på nationell och/eller regional/lokal nivå.

Det har funnits ett stort externt intresse och engagemang för detta uppdrag och
vi vill tacka alla aktörer som på olika sätt bistått oss i arbetet.

Projektledare för rapporten har varit Krister Sandberg. Medverkande har varit
Mats Wiklund och Christina Akbar.

Stockholm i maj 2011

Brita Saxton
Generaldirektör
3

Innehåll
1 Sammanfattning .......................................................................................... 7
1.1 Utbud, efterfrågan och trafikering ........................................................ 7
1.2 Resenärernas överväganden ............................................................. 11
1.3 Brister och kostnader ......................................................................... 14
2 Inledning ..................................................................................................... 17
2.1 Arbetspendling - en förutsättning för tillväxt ....................................... 17
2.2 Frågeställningar ................................................................................. 22
2.3 Metod och avgränsning ..................................................................... 23
2.4 Rapportens disposition ...................................................................... 29
3 Utbud och trafikering ................................................................................ 31
3.1 Övergripande pendlingsstatistik ......................................................... 31
3.2 Stockholmsregionen .......................................................................... 41
3.3 Göteborgsregionen ............................................................................ 51
3.4 Malmöregionen .................................................................................. 65
4 Arbetsplatsernas lokalisering .................................................................. 77
4.1 Stockholm .......................................................................................... 77
4.2 Göteborg ............................................................................................ 83
4.3 Malmö ................................................................................................ 87
5 Individernas och hushållens överväganden ........................................... 91
5.1 Vad orsakar skillnader i resmönster? ................................................. 91
5.2 Val av bosättning och arbetspendling .............................................. 104
5.3 Transportsystemets påverkan på bostad och arbete i ett
systemperspektiv ............................................................................. 117
6 Brister, påverkan och möjliga åtgärder ................................................. 121
6.1 Trängsel och förseningsstatistik ....................................................... 121
6.2 Kapacitetsutnyttjande och tåglägen ................................................. 123
6.3 Stockholmsregionen ........................................................................ 125
6.4 Göteborgsregionen .......................................................................... 140
6.5 Malmöregionen ................................................................................ 150
5
7 Översiktlig kostnadsuppskattning ......................................................... 157
7.1 Skattningar av förseningarna ........................................................... 159
7.2 Värdering för förseningstid och utsläpp ........................................... 161
7.3 Samhällets förseningskostnader för pendlingen .............................. 164
8 Avslutande reflektioner ........................................................................... 169
8.1 Behov av förbättrade beslutsunderlag ............................................. 172
9 Litteraturförteckning ............................................................................... 175
Bilaga 1 Tågtrafikutbud ........................................................................... 181
Bilaga 2. Uppdragstext ............................................................................ 187

6
1 Sammanfattning
Resor och transporter utgör samhällets underbyggnad, det är kittet som knyter
samman samhällets olika delar genom att utnyttja både fysiska och sociala
nätverk. Den fysiska infrastrukturen utgörs av länkar och noder i ett
nätverkssystem för flöden av människor, varor och information, det vi i dagligt tal
menar med vägar, järnvägar, busshållplatser, terminaler och så vidare. Den
sociala infrastrukturen består exempelvis av formella och informella regler och
lagar, värdegemenskap och kunskapsbas som också bestämmer hur samhället
knyts samman.

I den här rapporten presenteras en nulägesanalys av hur systemets olika delar
ser ut och används av resenärer i Sveriges tre storstadsområden, samt till och
från deras omland, med speciellt fokus på arbetspendling. Rapporten innehåller
även en inventering av hushållens överväganden för rörlighet på arbets- och
bostadsmarknaden. Nulägesanalysen har identifierat ett antal brister och
uppskattat delar av kostnader för dessa. Slutligen diskuteras några förslag till
åtgärder för att möjligheterna till arbetspendling i våra storstadsområden skulle
kunna förbättras.

1.1 Utbud, efterfrågan och trafikering
Trafiksystemet och hur det är utformat påverkar hur vi använder det, vilka
färdsätt vi använder, hur ofta och hur långt vi reser. En stor andel av
storstadsområdenas befolkning pendlar varje dag, se Tabell 3.1. För
storstadsområdena är den allra största delen av pendling den som sker inom
området. Bilden för Malmöregionen är något annorlunda med dels en större
andel till/från området, dels genom pendlingen till/från Danmark.

Den genomsnittliga reslängden är naturligt betydligt längre för pendlare till/från
storstadsområdena än inom dessa, se Tabell 3.2. Inom de definierade storstads-
områdena är medellängden per pendlingsresa lika stor i Göteborgsområdet som
Stockholmsområdet medan reslängden är kortare i Malmöområdet.

Även restider för pendlare från omlanden är betydligt längre än för pendlarna
inom respektive storstadsområde, se Tabell 3.2. Den genomsnittliga
reshastigheten för dessa är emellertid betydligt högre, i storleksordningen den
dubbla. Restid per resa är ungefär densamma för män och kvinnor i alla de
redovisade pendlingsrelationerna utom för pendlingen till/från Malmö där kvinnor
har en betydligt längre genomsnittlig restid (män 45 minuter/resa och kvinnor 60
minuter/resa jämfört med medel på 52 minuter/resa). Enbart ca 15 % av
arbetskraften i Sverige gör arbetsresor som överstiger en timme per dag, medan
genomsnittlig restid för arbetsresor är 39 minuter per dag.1 I storstadsregionerna

1 (SIKA, 2007a)
7
har man längre pendlingstider än i övriga landet vilket syns i den genomsnittliga
restiden per resa, se Tabell 3.2.

Den största andelen av antal pendlingsresor utförs med bil, se Figur 1.1. Detta
gäller även för resor inom storstadsområden, även om ca 20-30% av dessa
resor företas till fots eller med cykel. Om man istället studerar färdmedels-
fördelningen baserat på de personkilometer som arbetspendlingen ger upphov
till, så ökar andelen för både bil och tåg medan andelen för gång och cykel
naturligt sjunker, se Figur 1.2.
Till/från Malmöområdet (Sverige)
Till/från Göteborgsområdet
Till/från Stockholmsområdet
Inom Malmöområdet
Inom Göteborgsområdet
Inom Stockholmsområdet
0% 20% 40% 60% 80% 100%
GC Buss Tåg Bil Annat

Figur 1.1 Färdmedelsfördelning av antal arbetsresor i de studerade pendlingsområdena.
Källor: (SIKA, 2007a) och SCB
Till/från Malmöområdet (Sverige)
Till/från Göteborgsområdet
Till/från Stockholmsområdet
Inom Malmöområdet
Inom Göteborgsområdet
Inom Stockholmsområdet
0% 20% 40% 60% 80% 100%
GC Buss Tåg Bil Annat

Figur 1.2 Färdmedelsfördelning av personkilometer för arbetsresor i de studerade
pendlingsområdena.
Källor: (SIKA, 2007a) och SCB
Män står för en större andel av både antal och total reslängd jämfört med kvinnor
och skillnaden är större för personkilometer är för antalet resor, se Tabell 3.3
samt Figur 3.4 och Figur 3.5. Denna skillnad beror på mäns längre resor, vilket
8