Allt mitt är ditt

228 Pages·2008·0.912 MB·Swedish

by  Söderberg, Johan

1
Bokförlaget Atlas är en del av Arenagruppen.
Bokförlaget Atlas
Drottninggatan 83
111 60 Stockholm
www.arenagruppen.se
Allt mitt är ditt
© Johan Söderberg och Bokförlaget Atlas 2008 Erkännande – Dela lika
Illustrationer: Johan Söderberg
Omslag och grafisk form: Conny Lindström
E-boksprodukion: Elib AB 2009
Isbn tryckt utgåva: 978-91-7389-163-9
Isbn e-bok: 978-91-7389-269-8
2
Innehåll
Inledning 7
Kulturindustrin, upphovsrätten och språket 7
Immaterialrätt 21
Översikt över immaterialrätten 21
Filosofin bakom immaterialrätten 25
Immaterialrätten – historik 31
Den andra inhägnadsrörelsen 35
Immaterialrättens historiska roll i kunskaps-
och teknologiutvecklingen 41
Den ekonomiska debatten kring icke-auktoriserad kopiering 44
Fildelningsdebatten och rättsväsendet 55
Summering 63
Fri teknologi 67
Inledning 67
Hackers – mjukvaran, persondatorn, datornätverket 69
Leken som rättesnöre 73
Hacking i arbetet 77
Monopol över kunskapen i dag 81
Den fria mjukvarurörelsen 83
3
Hacktivism, feministiska hackers och hacking
i utvecklingsländerna 87
Två modeller för programmering 95
Exempel på fri mjukvara 97
Hur fri mjukvara fungerar 99
Kommers och fri mjukvara 102
Fri hårdvara 106
Fria nätverk 111
Summering 116
Fri kultur 119
Inledning 119
Definition av deltagarkultur 121
En historisk översikt över författarskapet 123
Framväxten av kollektiva skapandeformer 126
Deltagarkultur och moralpanik 129
Makt, monolog, kultur 133
Deltagarjournalistik 138
Wikipedia 144
Kvalitén på kollektivt skapande 149
Kommers och deltagarkultur 153
Summering 157
Vem betalar? 161
Inledning 161
Etablerade kulturarbetare och försörjning 163
Upphovsmannen och immaterialrätten 167
Alternativa licenser inom datavärlden – General
Public License 177
Creative Commons 182
4
Fria licenser, fildelning och ekonomisk teori 184
Relation mellan producent och konsument av kultur 191
Alternativa kompensationssystem 195
Summering 200
Vad är vänster i immaterialrättsdebatten? 205
De två marknadsliberalismerna och fri information 205
Övervakning och inlåsning i informationssamhället 211
Vänster om immaterialrätten 216
Källor 223
5
6
Inledning
Kulturindustrin, upphovsrätten och språket
Temat för den här boken fångas väl av en kontrovers som uppstod
för ett par år sedan kring rättigheterna till filosofen Theodor Ador-
nos texter. Adorno var en av de tidigaste och skarpaste kritikerna
av kulturindustrin. Med ordet kulturindustri avsåg han skiv- och
filmindustrin men i dag skulle även spel- och internetbolagen kun-
na räknas dit. Filosofens kritik av medierna är fortfarande relevant
fastän han var verksam i 1930-talets Tyskland. Adorno försökte att
jämka den marxistiska läran, som var framåtblickande och optimis-
tisk om framtiden, med första världskrigets utbrott och fascismens
framryckningar. Gruppen av intellektuella som var samlade kring
Adorno kompletterade Karl Marxs ekonomiska kritik med Sig-
mund Freuds psykoanalys och ett nyvaknat intresse för medieteori.
Skolbildningen som de gav upphov till blev startpunkten för dagens
forskning om massmediernas och populärkulturens roll i samhället.
Theodor Adorno var starkt negativ till tendenserna som han tyckte
sig se. Den standardisering och likriktning som kulturindustrin för-
orsakar betraktade han som en stor fara för samhällsutvecklingen.
I och med nazisternas maktövertag drevs Adorno på flykt och han
levde under många år i exil i Kalifornien. Det angränsande Hol-
lywood var lika mycket närvarande i hans författarskap som erfa-
renheterna från hemlandet. Med egna ögon hade filosofen sett hur
radion och biografen effektivt använts i den nationalsocialistiska
propagandan. Han hade inte mycket större tilltro till det nya mediet
som var på allas läppar, televisionen. Vid denna tid hoppades många
7
på att televisionen skulle kunna användas till att upplysa och dana
medborgarna. Adorno fnös åt sådana idéer. Gissningsvis skulle han
ha varit lika kallsinnad inför de optimistiska tongångar som i dag
hörs när internet kommer på tal. Internet har välkomnats som lös-
ningen på det demokratiska underskottet, som en räddningsplanka
för glesbygden, som bärare av en ny ekonomi utan konjunkturned-
gångar, och mycket annat. Även om lovsången har kommit av sig
något sedan nittiotalet och slutet för dot.com-bubblan, står internet
fortfarande i centrum av samhällets framtidsdrömmar. En idé som
ännu hävdas med stor envishet är att internet kommer att luckra
upp den passivisering som radion och tv:n har vant medborgarna
vid. I traditionella medier sker kulturutbytet via en envägskanal
mellan sändare och mottagare. Det enda betraktaren eller åhöraren
behöver göra är att luta sig tillbaka och ta emot signalerna. Internet
sägs vara annorlunda eftersom användaren måste söka aktivt efter
informationen. Och förvisso är utbudet av information på internet
långt ifrån så likriktat som i traditionella medier. Till exempel finns
flera av Theodor Adornos skrifter tillgängliga på det elektroniska
nätverket. Kanske skulle han ha gått med på att internet kan vara
ett litet steg för att motverka standardiseringen och utarmningen av
kulturflödena.
Men denna möjlighet hos datornätverket är långt ifrån själv-
skriven. Det blev Sebastian Luetgert varse om när hans webbsida
textz.com hamnade i hetluften. På textz.com publicerades artiklar
av Theodor Adorno och andra radikala samhällskritiker. Det fanns
inga vinstintressen i verksamheten utan avsikten med projektet var
att göra filosoferna mer tillgängliga för allmänheten. För den gär-
ningen dömdes Sebastian Luetgert i december 2003 att betala flera
tusen euro och hotades med fängelse. Han fick till och med gasen i
sin lägenhet avstängd när han inte kunde betala böterna. Hamburgs
stiftelse för främjande av vetenskap och kultur ägde rättigheterna
till Theodor Adornos verk. Stiftelsen hade köpt rättigheterna från
Adornos änka och nu anklagade de Luetgert för att ha stulit deras
immateriella egendom. Sebastian Luetgert påpekade i ett öppet
8
brev att stiftelsens agerande var ett märklig sätt att främja kultur
på. Textz.com hade publicerat skrifterna på internet för att öka
filosofernas spridning. Vidare framhöll Luetgert att de lagar som
stiftelsen åberopade i hög grad var skrivna på uppdrag av samma
kulturindustri som Theodor Adorno hade kritiserat. Dessa lagar
motiveras vanligen med en hänvisning till den enskilda artistens
intressen. Men i detta fall blev det tydligt att lagarna inte alltid är
till gagn för artisten. Rättigheterna som Adorno lämnade efter sig
över sina verk skapade hinder för hans röst att nå ut. Ordföranden
för stiftelsen, Jan Philipp Reemtsma, avsåg helt säkert inte att lägga
munkavel på Theodor Adorno. En av de två texter av filosofen som
Sebastian Luetgert hade lagt upp på webbsidan var ”Fascism och
anti-semitisk propaganda”. Rimligen borde också Reemtsma ha
varit angelägen om att denna artikel lästes av så många som möjligt,
inte minst eftersom han tidigare hade stött utställningar om nazis-
mens brott och av den anledningen blivit till måltavla för nynazister.
För Jan Philipp Reemtsma handlade det om att få tillbaka de pengar
som stiftelsen lagt på att införskaffa rättigheterna till filosofens ar-
bete. Utan inkomster skulle inte stiftelsen kunna fortsätta med sin
verksamhet och göra insatser för att främja vetenskap och kultur.
Likafullt var konsekvensen av stiftelsens agerande mot textz.com
att färre människor kunde ta del av Theodor Adornos analys av anti-
semitisk propaganda.
Det finns en lärdom i berättelsen ovan som löper som en röd tråd
genom hela boken. Exemplet med textz.com visar på den konflikt
som uppstår när språket privatiseras. Det som från ett håll ser ut
som en kränkning av yttrandefriheten blir från ett annat perspek-
tiv till skyddet av privategendomen. Därför är det otillräckligt att
diskutera immaterialrätten som om det endast gällde en intresse-
motsättning mellan musik- och filmbolag och deras konsumenter.
Utformningen av immaterialrätten påverkar yttrandefriheten och
har betydelse för samhällsutvecklingen i stort. Det blir tydligt de
gånger som upphovsrättslagen uttryckligen används för att censu-
rera litteratur och inte för att tjäna pengar på den. Ett kontroversiellt
9