Ålands Hälso- och Sjukvård

36 Pages·2007·46.36 MB·Swedish

VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2006
ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006
INNEHÅLL
Verksamhetsåret 2006 2 - 4
Styrelsen 5
Hälso- och sjukvård 6 - 25
Administration och
försörjning 26 - 31
Verksamhetsmål 2006 32 - 34
BILAGOR
Bokslut 1 - 17
Verksamhetsstatistik 1 - 25
Personalberättelse 1 - 14
Layout: Anette Korpi
Foto: ÅHS fotoarkiv där inget annat anges
Ålands hälso-
och sjukvård

VERKSAMHETSÅRET 2006
Året 2006 var som de flesta andra år, fullt av större och mindre händelser inom den åländska hälso-
och sjukvården.
Rent organisatoriskt trädde det omarbetade reglementet ikraft vid årsskiftet. Detta innebar att en
chefläkarfunktion inrättades som den gemensamma medicinskt ansvariga tjänstemannen för hela
ÅHS. Primärvård och specialsjukvård upphörde därmed att vara resultatenheter under egen respek-
tive chef. Chefläkaren basar därmed över samtliga basenheter med hälso- och sjukvårdsverksamhet
och ersätter primärvårdschefs- och sjukvårdschefsfunktionen i ledningsgruppen. Avsikten med för-
ändringen är att det övergripande ansvaret skall möjliggöra ännu bättre koordinering av resurserna
och förbättra möjligheten till gränsöverskridande verksamhet.
Under året inrättades också en personalchefstjänst, som leder den nya personalenheten dit löneav-
delningen har hänförts. Personalchefen är medlem i ledningsgruppen.
Personalsituationen på ÅHS har varit varierande. Trots en relativt god personalbemanning överlag
har den kroniska bristen inom vissa specialistområden (närmast psykiatri, gynekologi, öron, tidvis
allmänmedicin) fortsatt. Likaså har det varit svårt att rekrytera sjukskötare till ett flertal enheter,
bl.a. barnenheten, intensivvården och långvården, som även haft svårt att besätta det stora anta-
let deltidstjänster. Inom tandvården har munhygienisttjänsterna varit nästan helt obesatta.
ÅHS har haft ett intimt samarbete med Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet samt
varit synlig vid ett flertal rekryteringsmässor för att hävda sig i den hårdnande konkurrensen om
arbetskraften. Personalberättelsen som finns som bilaga till denna berättelse belyser personalsta-
tistiken för år 2006.
Inom många områden har ”gränsöverskridande” verksamhet förverkligats. Primärvårdens papa- och
preventivmedelsmottagning har flyttat in till gynekologiska polikliniken, ett led i riktning mot en
kvinnomottagning. Primärvårdens diabetes- och livsstilsmottagning har samlokaliserats med speci-
alsjukvårdens diabetesskötare. Barn- och ungdomsenhetens läkare har skött läkarkontakterna vid
barnrådgivningen i Mariehamn och Godby. Inom psykiatrin har personalen kunnat användas flexibelt
över avdelningsgränserna p.g.a. få avdelningspatienter, speciellt på akutavdelningen som tidvis va-
rit tom. Försöket med att koncentrera alla jourfall efter kl 16 på vardagar till akuten lyckades inte.
Försöket upphörde i februari efter 4 månader p.g.a. att patientantalet på akuten blev för stort när
hälsocentralen inte kunde erbjuda akuta läkarbesök dagtid.
Bland de projekt som genomförts under året skall här nämnas endast tre:
TBE vaccinationskampanjen som ledde till att 24.000 vaccindoser kunde ges till befolkningen, som
ett led i att förhindra insjuknande i TBE (Kumlinge sjukan), som sprids av fästingar. 50% av alla
sjukdomsfall i Finland har inträffat på Åland.
Rökfritt ÅHS planerades i 1½ år för att förverkligas den 15 maj 2006. Därmed är det inte längre
tillåtet för personalen att röka på arbetstid. Patienter och besökare hänvisas till speciella rökku-
rer/platser utomhus som iordningsställts på betryggande avstånd från ingångarna. Både rökavvänj-
ningskurser och nikotinersättningmedel erbjöds personalen som hjälp inför rökstoppet.
En kvalitetsgrupp har tillsatts för att granska bl.a. de avvikelserapporteringar som görs på enheter-
na och allmänt utveckla kvaliteten i vården. Glädjande är att klagomålen till patientombudsman-
nen gällande bemötande har minskat.
Hälso- och sjukvården har datoriserats i stor utsträckning. Utvecklingen av den elektroniska pa-
tientjournalen har fortsatt, och i praktiken fungerar den nästan fullt ut på alla enheter beträffande
läkarverksamheten. Vårddokumentationsdelen håller på att införas, likaså schemaläggningen av
personalens arbetstider. It-baserad operationsplanering togs ibruk under året och lagerhanterings-
programmet Scan-modul införs successivt på enheterna.
Införandet av det nya ekonomisystemet innebar en betydligt större arbetsinsats av ekonomi- och
it-personalen än vad som var väntat. Detta medförde också att den ekonomiska rapporteringen till
enheterna och centralt till landskapet varit bristfällig under året. Bokslutet för år 2006 uppvisade
ett överskott om 785.216 euro. Både personalkostnaderna och kostnaderna för övrig konsumtion
underskred sina respektive anslag, medan vården utom Åland överskred sitt anslag med 940.000
euro. Överskridningen tillskrivs huvudsakligen några dyra organtransplantationer. Underskridningen
på personalkostnaderna reflekterar svårigheterna att rekrytera personal i den utsträckning som
skulle behövas. Den minskade belastningen på vårdavdelningarna, färre operationer och lägre läke-
medelskostnader förklarar till en del underskridningen gällande anslaget för övrig konsumtion.
Detaljer gällande bokslut och verksamhetsstatistik står att finna i bilagorna till denna berättelse.

Många lokalmässiga förändringar har skett under året. Dagkliniken och miljöhälsovården installerade sig redan från början av
året som hyresgäster i de nyrenoverade utrymmena i Hälsans Hus, f.d. hälsocentralen på Norragatan. Livsmedelslaboratoriet
kunde flytta in i den ombyggda f.d. plantskolans utrymmen i Jomala tillsammans med landskapets övriga laboratorieverksam-
het. Godby hälsocentral flyttade in i sina gamla utrymmen i Godby Center, som grundligt renoverats p.g.a. problemen med
inomhusluften. Detsamma gällde Lemland-Lumparlands hälso- och sjukvårdsmottagning.
Tyvärr finns fortfarande problem i ÅHS fastigheter. Företagshälsovården har varit engagerad i hälsoundersökning av personalen
vid Gullåsen och Grelsby sjukhus p.g.a. problem med den fysiska arbetsmiljön.
Under hösten öppnades en ätstörningsmottagning (TREAT) i en av ÅHS personalbostäder och därmed fick detta område en lokal
där alla berörda specialister kunde sammanstråla kring dessa patienter.
Tandvårdsenheten som allt sedan hälsocentralen stängdes 2001 varit lokaliserad i tillfälliga utrymmen i Norrböle, Mariehamn
ser nu hoppfullt på framtiden. Nybygget vid Ålandsvägen i Alandiabolagens regi påbörjades och beräknas vara inflyttningsklart
hösten 2007.
Etapp I av centralsjukhusets om- och tillbyggnad pågick hela året. I november kunde den tekniska personalen och vaktmäste-
riet flytta in i sina nya kanslier och verkstäder medan köket, matsalen, centrallagret och konferenscentret i det nya försörj-
ningshuset fick vänta över årsskiftet med att ta sina nya utrymmen i bruk. Den slutliga kostnaden för bygget blev ca 10 milj
euro, ca 0,5 milj euro över den ursprungliga kostnadskalkylen.
Samtidigt som detta bygge pågick påbörjades planeringen av etapp II-III, som enligt planerna omfattar en ny byggnad för all
psykiatrisk verksamhet (förutom Dagkliniken), en ny byggnad för primärvårdens funktioner på sjukhusområdet och en ny bygg-
nad för intensiv- och dialysvård samt mindre ombyggnader både i centralsjukhusets källarplan och på de olika avdelningarna
och poliklinikerna. Medicinavdelningen behöver mera utrymme för att möjliggöra enpersoners rum. Ett stort antal arbetsgrup-
per med personal har tillsammans med arkitektbyrå Tengbom skissat på de nya verksamhetslokalerna utgåenden från den ana-
lys av behoven som grundar sig på den fastighetsutvecklingsplan som presenterades 2001 och de aktuella behov som uppkom-
mit efter det. Den slutliga finansieringen av detta, det hittills största offentliga byggprojektet på Åland, är tillsvidare oklar.
Mycket av framtidsdiskussionerna inom ÅHS har av naturliga orsaker kretsat kring de verksamheter som kommer att få nya
utrymmen i etapp II-III. Den bärande tanken är att verksamhetsutrymmena skall bidra till effektiv användning av personalen,
bättre samordning över enhetsgränserna och möjlighet till att bedriva framtidens sjukvård på Åland. Med de ekonomiska
möjligheter som den närmaste framtiden uppvisar finns det all orsak att vara optimist: den åländska hälso- och sjukvården
kommer också framledes att ge ålänningarna en service som är minst lika god som i närregionerna. De hot som föreligger är
den medicinska utvecklingen som leder till allt kraftigare specialisering på mindre områden. Att hitta de specialister som kan
fungera över ett brett medicinskt område blir allt svårare. Troligt är att ÅHS i allt högre grad måste anlita hitresande konsul-
ter, alternativt sända flere patienter till vård utom Åland. Personaltillgången i allmänhet kommer att vara den kritiska faktor
som avgör om ÅHS kan erbjuda den service som förväntas. Här spelar ett fungerande ledarskap, ett gott arbetsklimat i en
trevlig arbetsmiljö och konkurrenskraftiga löneförmåner en avgörande roll.
Björn-Olof Ehrnström
Förvaltningschef
Ledningsgruppen, från vänster:
chefläkare Margareta Bondestam,
vårdchef Bengt Michelsson, förvaltnings-
chef Björn-Olof Ehrnström, förvaltnings-
sekreterare Ann-Marie Eriksson, personal-
chef Tiina Robertsson och ekonomichef
Marie Lövgren.
4
STYRELSEN
Landskapsregeringen beslöt den 15 mars 2005 att utse följande personer till styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård för perio-
den 21.03.2005-31.12.2006.
Ordinarie ledamot Personlig ersättare
Mikael Lagström, ordf., Mariehamn Fredrik Lindqvist, Mariehamn
Mikael Sandberg, viceordf., Lemland Sören Karlsson, Finström
Torbjörn Björkman, Finström Benita Johans, Lemland
Gun-Mari Lindholm, Lemland John Hilander, Eckerö
Anne-May Pehrsson, Sund Veronica Törnroos, Brändö
Ulla Rindler-Wrede, Mariehamn (t.o.m. 14.9.2006) Ulla Rehnfors, Finström
Göte Winé, Sund Rolf Söderlund, Eckerö
Maija-Liisa Mikkola, Mariehamn (fr.o.m. 14.9.2006)
Styrelsen har sammanträtt 13 ggr under året (2005: 10 ggr) och behandlat 133 ärenden (2005: 130).
Vid styrelsens sammanträden är förvaltningschefen föredragande och de övriga tjänstemännen i ledningsgruppen har närvaro-
och yttranderätt. De fackliga huvudorganisationernas (AKAVA-Å, FOA-Å, TCÅ och TEHY-Å) representanter har varit närvarande
vid de flesta sammanträden.
Bland de ärenden styrelsen har behandlat under året kan särskilt omnämnas:
Tjänsteärenden: besättande av chefläkartjänsten och personalchefstjänsten; ändring av tjänstebenämningar.
Närmare detaljer om tjänsteärenden finns i personalbokslutet.
Personalärenden: patientråd för ÅHS; arbetarskyddet inom ÅHS.
Rättsfall: Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolags besvär till högsta förvaltningsdomstolen.
Anskaffningar och upphandlingar: inköp av köksutrustning och avfallshanteringssystem till det nya köket; Ålands central-
sjukhus om- och tillbyggnad; arkitektupphandling.
Fastighetsärenden: nya tandvårdsutrymmen; planeringen av centralsjukhusets ombyggnad, etapp II; planeringskommitté för
om- och tillbyggnaden av centralsjukhuset, etapp II-III; projektledaruppdraget för om- och tillbyggnaden av centralsjukhuset,
etapp II-III; daghemmet Solrosens framtid; ändring av stadsplanen sjukhuset, kvarteret 1, tomterna 2 och 4.
Personalbostäder: hyressubventionering av personalbostäder.
Rapporter: landskapsrevisorernas berättelse för år 2004 och 2005; uppdatering av psykiatriplanen; verksamhetsberättelsen
för år 2005; projektrapport gällande ett rökfritt ÅHS.
Yttranden och utlåtanden över: förslag till lag om grunderna för avgifter till ÅHS; slutrapporten ”Samordning av miljö- och
hälsoskyddsfunktionerna inom landskapsförvaltningen”; slutrapporten från arbetsgruppen med uppdrag att utreda äldreomsor-
gen.
Bokslut, plan, budget, avgifter: bokslutet för år 2005; budget och plan för hälso- och sjukvården år 2006; ramen för bud-
geten för år 2007; konsekvensbedömning av förslaget till budget och plan för 2007; budget och hälso- och sjukvårdsplan för år
2007; översyn av ÅHS’ avgifter; avgiftsstadgan för miljöhälsovården för år 2006 och 2007.
Övrigt: information om läkarjouren; ätstörningspoliklinik; kösituationen inom ÅHS; stängning av köket vid Grelsby sjukhus;
grafisk manual för ÅHS.
5
HÄLSO- OCH
SJUKVÅRD
HÄLSO- OCH
ALLMÄNT
CHEFLÄKARKANSLIET
Tidigare sjukvårdschef och primärvårdschef ersattes av en chefläkare i och med att
SJUKVÅRD
det nya reglementet för ÅHS antogs fr.o.m. 1 januari 2006. Chefläkaren är chef för
klinikcheferna (15), chefen för läkemedelscentralen och socialkuratorerna samt för
förvaltningssekreteraren vid chefläkarens kansli.
Chefläkaren ansvarar för att leda den medicinska utvecklingen och har även det
medicinska ansvaret för de hälso- och sjukvårdsverksamheter som saknar egen
ansvarig läkare.
Under året erbjöds och deltog
samtliga chefer inom hälso- och
sjukvården i utvecklingssamtal.
Vid dessa samtal gicks bl.a.
igenom den externa vården vid
respektive enhet samt enheter-
nas utvecklings- och anskaff-
ningsbehov belystes.
I början av året bildades en
kvalitetsarbetsgrupp ledd av
chefläkaren. Gruppen har bl.a.
handlagt avvikelserapporter och
förberett upphandling av ett
datoriserats system för avvikel-
serapportering. Chefläkare Margareta Bondestam
Katastrofkommittén har haft 2
sammanträden. En revidering av katastrofpärmen har påbörjats.
Under våren 2006 befarades att en fågelinfluensapandemi kunde bryta ut på Åland.
En arbetsgrupp bilades och ett PM med riktlinjer för handläggning av patienter
vid ett eventuellt utbrott togs fram såväl som ett utkast till handlingsplan vid en
pandemi.
Justitieombudsmannen besökte ÅHS i september. Temat för besöket var bl.a. den
psykiatriska vården och kösituationen inom ÅHS. Öronpolikliniken hade de längsta
kötiderna för oprioriterade fall, upp till 9 månader. Även på medicinska polikli-
niken fanns för allmänna behandlingar väntetider upp till 8 månader. De längsta
operationsköerna fanns inom ortopedin för axeloperationer. Även hälsocentralerna
hade relativt långa väntetider - Godby HC hade en väntetid på 3 månader och Ma-
riehamns HC upp till 6 veckor för oprioriterade fall.
Ett nytt avtal har skrivits med Akademiska sjukhuset rörande läkarnas allmän-
tjänstgöring, AT-tjänstgöring. Antalet block á 21 månader blir 4-6 per år. Sveriges
yngre läkares förening (SYLF) har genomfört en ranking av Sveriges platser (60) för
allmäntjänstgöring. Ålands hälso- och sjukvård fick betyget 8 på en tiogradig skala
vilket gav en 14:e plats. AT-läkare på Åland rekommenderade till 100% sin AT plats
(79% genomsnitt).
Planeringen av centralsjukhusets om- och tillbyggnad etapp II-III har under hösten
2006, även utöver medlemskapet i planeringskommittén, tagit avsevärd tid.
Socialkuratorerna har tillsammans med annan sjukvårdspersonal, FPA och den kom-
munala socialvården samarbetat för ett helhetsperspektiv kring patienten. Under
året har de på chefläkarens uppdrag påbörjat en analys över hur deras arbete
framöver ska utformas.
En socialkuratortjänst har omvandlats till en ledande socialkurator och en del-
tidstjänst som habiliteringskoordinator (tillfällig) togs i bruk i maj för att utveckla
habiliteringsverksamheten med syfte att skapa grunden till en egen mottagning för
diagnostik och behandling. Det praktiska arbetet utförs i samarbete med barn- och
ungdomsenheten samt rehabiliterings- och fysiatrienheten, som sedan många år
bidrar med resurser till habiliteringsteamet och dess verksamhet.
7
BIBLIOTEKET
Under år 2006 startades de s.k. bokvagnsronderna igen på medicin- och kirurgienheternas bäddavdelningar. Sammanlagt låna-
des under ronderna 217 böcker. Totalt lånades 1.092 böcker under året, vilket är på samma nivå som år 2005. Utomåländska
fjärrlån uppgick till 20 stycken. Under året anskaffades en daisyspelare för Daisy talböcker. Bokbeståndet ökade med 90 böcker
under året, både genom inköp och donationer. Samtidigt gallrades 78 titlar ur katalogen. Biblioteket har haft öppet 6 timmar i
veckan.
ÖVERSKÖTARKANSLIET
Personalsituationen har som tidigare varierat rätt mycket även under 2006. Rekryteringen till vissa specialområden, speciellt
på sjukskötar- och motsvarande nivå, har fortsättningsvis varit krävande, vilket har lett till att vissa enheter under längre och
kortare tider varit underbemannade. Rekrytering av vårdpersonal har skett aktivt både i Finland och i Sverige med varierande
resultat.
Enheterna har under året prioriterat olika utbildningsområden och även satsat på utbildning kombinerad med rekreation.
Helikopterverksamheten har varit organiserad genom att sex sjukskötare delat på beredskap för att rycka ut vid transporter.
Projektet sekreterarsamordnare, som utfallit väl, har fortsatt under året.
Samarbetet med primärvården i olika projekt och med gemensamma studiedagar har fortsatt.
OBDUKTIONSVERKSAMHET
medicinska obduktioner: 10 (2005: 8)
rättsmedicinska obduktioner: 39 (2005: 22)
”Sol ute, sol inne,
sol i hjärtat, sol i
sinnet”
Akutens årliga
planerings- och re-
kreationsdag, denna
gång på Silverskär.
8
BASENHETER

med direkta hälso- och
sjukvårdsuppgifter
AKUTENHETEN
I början av mars upphörde den, under vardagskvällar, gemensamma
läkarjouren som påbörjats i oktober året innan och som var för-
lagd till akuten. Orsaken till detta var primärvårdens försämrade
läkarbemanning, som inte kunde handlägga jourfall under dagtid.
Detta ledde till en stor patienttillströmning till akuten under dag-
tid, d.v.s. ca 45 patienter eller 85 % av samtliga patienter infann
sig dagligen mellan kl 8-16. Väntetiderna för lägre prioriterade fall
(ofta föräldrar med förkylda barn) blev oskäligt långa, missnöjet
bland patienterna märkbart och personalen blev alltmer frustrerad
över att inte kunna erbjuda den service man var van vid. Styrelsen
beslöt då att försöket med gemensam jour skulle upphöra.
Resten av året har verksamheten fortgått enligt tidigare riktlin-
jer. Av 10.274 patienter har 2.883 skrivits in på avdelningen. Här
ingår även 590 (2005: 570) patienter vilka övervakats 24 timmar på
akuten. Av dessa har 63% kunnat utskrivas efter observation. P.g.a.
platssituationen på medicinska enheten har ”24 timmar” ibland
blivit två dygn eller mera, vilket utgjort ett störningsmoment för
enhetens verksamhet.
BARN- OCH UNGDOMSENHETEN
Läkarbemanningen har varit utmärkt, vilket minskade användningen
av ”läkarstafetter” och möjliggjorde att ansvaret för barnrådgiv-
ningens läkarkontroller i Mariehamn och på hösten även i Godby
kunde övertas från primärvården. Samordningen med primärvården
behandlades också på ett seminarium om hur rådgivningen bör för-
bättras kvalitativt och hur organisationen kunde se ut.
Inför sommaren var det svårt att finna specialistkompetenta sjuk-
sköterskor och under hösten var det svårt att fylla tillfälliga vakan-
ser med barnsjuksköterskor.
Mottagningsverksamheten expanderade planenligt medan antalet
vårddygn och vårdade patienter var konstant. Vårddygnen kan mins-
kas endast om boendet för de gravt multihandikappade kan ordnas
effektivare. Antalet nyfödda ökade med ca 15%.
Patientvolymen vid sjukskötarmottagningarna har ökat stadigt och
dokumentationen vid dessa besök har utökats.
Under år 2006 var kösituationen fortfarande utmärkt.
Under året genomgick två läkare en s.k. APLS-kurs. De har i sin tur
skolat övriga personalkategorier med fokus på återupplivning av de
små barnen i den gemensamma utbildningen med BB. Flera utbild-
ningstillfällen har planenligt arrangerats internt.
Via videokonferens följer enhetens läkare varje vecka föreläsning-
arna från HUS och ÅUCS.
I samråd med Rädda Barnen anställdes en ny, mycket kompetent,
lekterapeut och lekpaviljongen kan nu utnyttjas till sin fulla poten-
tial.
Under året strukturerade habiliteringskoordinatorn upp hab-tea-
mets verksamhet och grunden för en fristående habilitering lades.
Samarbetet via videokonferens med Folkhälsans Habilitering för-
bättrade avsevärt återrapporteringen och innebär en stor kvalitets-
förbättring.
9