åke campbell från vildmari till bygd

288 Pages·2016·44.08 MB·Swedish

ÅKE CAMPBELL
FRÅN VILDMARI
TILL BYGD

SKRIFTER UTGIVNA GENOM
LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
SER. B:5
FRÅN VILDMARK
TILL BYGD
EN ETNOLOGISK UNDERSÖKNING AV
NYBYGGARKULTUREN I LAPPLAND FÖRE
INDUSTRIALISMENS GENOMBROTT
Av
ÅKE CAMPBELL
BOKFÖRLAGET HERMES AB, UDDEVALLA
EINAR MUNKSGAARD, KOBENHAVN
r
SKRIFTER UTGIVNA GENOM
LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
SER. B:5
FRÅN VILDMARK
TILL BYGD
EN ETNOLOGISK UNDERSÖKNING AV
NYBYGGARKULTUREN I LAPPLAND FÖRE
INDUSTRIALISMENS GENOMBROTT
AV
ÅKE CAMPBELL
BOKFÖRLAGET HERMES AB, UDDEVALLA
EINAR MUNKSGAARD, KOBENHAVN
Tryckt med understöd av Humanistiska Fonden
och Bokförlaget Hermes AB
UDDEVALLA 1948
BOHUSLÄNINGENS AKTIEBOLAG
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD
Kap: I. Den medeltida ärjemarkskulturen. 1
De öde trakterna emot norden 1
Lapparna och Lappmarken i beröring med medeltida
skatteväsen och handel 4
Gåvoskatt och gåvohandel 12
Ärjemarkskulturens omvandling 27
Bygdelagsbönderna och lapparna 38
Kap. II. Förhoppningar och verklighet. 47
Kyrkans och bergverkens bebyggelse förbereder nybyg-
gesverksamheten 47
Nybyggesverksamheten 52
Kap. III. Från vildmark till bygd. 79
Kulturår och naturår 81
Jägare, fiskare och fångstmän 86
Boskap,sskötaren och odlaren 141
Det subarktiska ängsbruket 169
Ängsbevattning 179
Solliden 199
Åkerodling och landnam 211
Kap. IV. Kulturkontakten. 225
Anledningar till tvister 231
Inbördes hjälp 236
Kulturkontakt och kulturelement 240
Lapparna och nybyggesrörelsen 254
Summary 267
Förkortningar 272

FÖRORD
Nybyggarkulturen i Lappland före industrialismens genom-
brott erbjuder ett enastående tillfälle till studium av några av
etnologiens viktigaste problem.
På kontinenten, där de mera ursprungliga europeiska bonde-
kulturerna ligga överlagrade av senare odlingssystem — keltis-
ka, romanska, germanska, medeltida feodala och industriella —
träffas få eller inga traditioner eller historiska uppgifter om
den fasta bebyggelsens första uppkomst, medan i Lappland det
etnologiska fältmaterialet och' de historiska källorna lämna en
rikedom av säkra och fylliga uppgifter härom. Vi lära känna,
hur ett, stort område i Norden, oberört av odling, för första
gången tages i besittning av nordeuropeisk bondehushållning
och bondekultur. Vi se liksom inför våra ögon, hur odlaren tar
vildmarken i besittning och gör den produktiv, sedan den tidi-
gare väsentligen endast varit tillgänglig för en hushållning av
nomader och fångstmän (renskötsel och ärjemarkshushållning).
Vi se landskapet växla form och innehåll med det subarktiska
ängsbrukets framträdande i anslutning till fasta bosättningar
i nybyggen, byar och bygder. Det är vår världsdels sista stora
kolonisationsföretag av gammal typ (landnam på självhushål-
lets grund), som därmed tar gestalt, varvid vi direkt i fältet
kunna iakttaga de ålderdomliga landnamsmetoderna.
Med nybyggarnas uppträdande i Lappland sammanhänger
vidare kulturkontaktens problem. Vi kunna här studera mötet
mellan grundväsentligt skilda kulturer, mellan bofasthet och
nomadism och mellan skilda etniska grupper, svenskar, lappar,
yl
finnar. Här möta arktiska och nordiska folk och kulturer var-
andra i en form av samverkan och motsättning, Som ännu efter
tusen år är levande och aktuell.
I ingen annan svensk landsända kan man i sådan utsträck-
ning som i Lappland undersöka folklig kulturtradition i dess
förhållande till statliga åtgärder, administrativa, ekonomiska
och kulturella. I alla andra svenska provinser förlorar sig den
fasta bosättningens uppkomst och äldsta förbindelser med stat-
liga myndigheter i ett förhistoriskt dunkel. I Lappland ligga
daterade kungliga förordningar till grund för bygdens till-
komst. Förhållandet mellan stat och folk, mellan statlig kultur-
politik och allmogetradition, mellan förhoppningsfull teori och
praktisk verklighet kunna studeras i sina allra tidigaste ytt-
ringar.
De nu antydda problemen skola här upptagas till diskussion
och belysas med valda typexempel på landnam och livsföring.
Från nybyggesrörelsens början i slutet av 1600-talet intill indu-
strialismens genombrott, som ägde rum mer eller mindre snabbt
i olika delar av Lappland under 1800-talets lopp, förblev nybyg-
garnas livsföring i sina grunddrag densamma. De nämnda typ-
exemplen ha därför valts för att belysa ej tidsepoker utan etno-
logiska problem av principiell betydelse. För att underlätta jäm-
förelser ha exemplen valts så, att nybyggesanläggningarna till-
höra början av 1800-talet och de skildrade arbetsåren, represen-
terande livsföringen, slutet av samma århundrade. Härigenom
har också anknytning vunnits till nu levande sagesmän, vars
traditioner och egna samlade erfarenheter kunnat utnyttjas i
samband med undersökningen i fältet.
De bebyggelse- och kulturformer, som nära ansluta sig till
förhållandena i kustbygderna vid Bottenhavet och som delvis
belysts i bl. a. topografisk litteratur, ha i denna framställning
fått träda tillbaka för de i regel mera subarktiskt präglade
exemplen från trakter närmare odlingsgränsen. Finsk nybyg-
garkultur har endast i förbigående berörts. Kulturkontakten
mellan finskt och svenskt i Sverige är endast en del av det pro-
blem, som möter i västra Finland och som kräver sin särskilda
undersökning. Den lapska nybyggesrörelsen, vars uppenbarli-
gen mycket stora omfattning ännu ej har kunnat överblickas,
diskuteras här ur vissa etnologiska och principiella synpunkter.