Table Of ContentTrygghet i skärgårdsmiljö
En studie om rädsla för brott i Åboland
Mallén, Agneta
2005
Link to publication
Citation for published version (APA):
Mallén, A. (2005). Trygghet i skärgårdsmiljö: En studie om rädsla för brott i Åboland. [Doktorsavhandling
(monografi), Sociologi]. Department of Sociology, Lund University.
Total number of authors:
1
General rights
Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply:
Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors
and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the
legal requirements associated with these rights.
• Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study
or research.
• You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain
• You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal
Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/
Take down policy
If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove
access to the work immediately and investigate your claim.
LUND UNIVERSITY
PO Box 117
221 00 Lund
+46 46-222 00 00
Rädsla för brott är ett etablerat forskningsfält i sociologi och
kriminologi. Frånvaro av rädsla, däremot, är fortfarande tämligen
outforskat. Trygghet i ett samhälle har inte uppmärksammats lika
mycket som rädsla.
Varför skall man då undersöka trygga områden? Hur ser ett tryggt
samhälle ut? Och vilken roll spelar social kontroll, till exempel det
småskaliga samhällets starka men diskreta variant?
I denna avhandling analyserar Agneta Mallén människors
upplevelser och beskrivningar av trygghet i åtta
skärgårdskommuner i Åboland. Hennes redskap är de vetenskapliga
termer som vanligtvis används för att studera rädsla för brott.
Genom inblick i skärgårdens vardag och kriminalitet utforskas och
problematiseras trygghet som socialt fenomen.
Lund Dissertations in Sociology
- ---
Department of Sociology
Lund University
P. O. Box
SE- Lund
Agneta Mallén; sida 1
TRYGGHETISKÄRGÅRDSMILJÖ
Agneta Mallén; sida 2
Agneta Mallén; sida 3
Agneta Mallén
Trygghet i
skärgårdsmiljö
En studie om rädsla för brott i Åboland
Lund Dissertations in Sociology 66
Agneta Mallén; sida 4
En komplett förteckning över
Sociologiska institutionens utgivning
finns sist i boken, och på
www.soc.lu.se/info/publ
©
Agneta Mallén 2005
Kjell E. Eriksson
Ilgot Liljedahl
Region Åboland R.F.
Kjell E. Eriksson
Sociologiska institutionen, Lunds universitet 2005
---
Sociologiska institutionen, Lunds universitet
Box 114
221 00 Lund
Fax 046-222 4794 E-post [email protected]
www.soc.lu.se/info/publ
Agneta Mallén 5
Innehåll
Förord 9
Inledning 13
1.1 Forskningsresan 13
1.1.1 Forskningsresan inleds 13
1.1.2 En fixeringsbild 15
1.1.3 Varför studiet av social kontroll är ett tecken på abduktion 16
1.2 En omväg på forskningsresan 17
1.2.1 Om trygghet i Gemeinschaft och Gesellschaft 18
1.2.2 Studier av rädsla för brott i Finland 21
1.3 Avhandlingens syfte och struktur 23
Metoder, material och undersökningsområde 25
2.1 ”Varför-frågor” 25
2.1.1 Hur eller varför 26
2.2 Kvantitativt eller kvalitativt? 27
2.2.1 Triangulering 29
2.3 Åboland – landsbygd och tätort 31
2.4 Enkäten 33
2.4.1 En första bild av enkätens respondenter 34
2.5 Samtalsintervjuerna 36
2.5.1 Intervjupersonerna 36
2.5.2 Intervjusituationerna 39
2.6 Sammanfattning 41
Brottslighetens och rädslans former i samhällen som upplevs som trygga 45
3.1 Varför studera trygga samhällen 46
3.2 Samhällen där man lever med brottslighet på ett odramatiskt sätt 47
3.3 Exemplet Schweiz 48
3.3.1 Stämmer bilden? 51
6 Agneta Mallén
3.4 Exemplet Island 54
3.5 Exemplet Helsingfors 56
3.6 Exemplet ”Oldtown” – farligt men tryggt 57
3.7 Områden som upplevs som trygga av sina invånare
– en sammanfattande diskussion 58
Social kontroll 61
4.1 Klassiska sociologiska teorier om samhällets sammanhållning 62
4.1.1 Gemeinschaft och Gesellschaft 62
4.1.2 Mekanisk och organisk solidaritet 62
4.1.3 Polaritet – en diskussion 63
4.2 Återhållsamma responser 64
4.3 Kriminologiska kontrollteorier 65
4.3.1 Kontroll utanför och inom individen 66
4.3.2 "Shaming” – skambeläggande 67
4.4 Sammanfattning 68
Rädsla för brott 69
5.1 Definitioner av rädsla för brott 69
5.1.1 Risk eller oro? 70
5.2 Orsaker till rädsla för brott 71
5.2.1 Urbaniseringsgrad 72
5.2.2 Miljö 75
5.2.3 Integration 75
5.2.4 Tillit 78
5.2.5 Sårbarhet 79
5.2.6 Viktimisering 81
5.2.7 Massmedier 84
5.3 Strategier för att klara av rädsla för brott 86
5.4 Sammanfattning 87
Trygghet i skärgårdsmiljön 91
6.1 Den trygga hemorten 91
6.1.2 Oro för att falla offer för brott 93
6.1.3 Vad är trygghet 94
6.2 Skärgårdsmiljön 97
6.2.1 Hälsningsceremonier 97
6.2.2 När låser man dörren? 98
6.2.3 Inflyttade och ortsbor 102
6.2.4 Gemensamma aktiviteter 105
6.2.5 TV och tidningar 106
6.2.6 Skvaller 107
6.3 Vi och de 109
Agneta Mallén 7
6.3.1 Stad kontra landsbygd 110
6.3.2 Svenska och finska 112
6.3.3 Främlingar 113
6.3.4 Främlingen och skärgårdsborna 118
6.4 Formell och informell kontroll 120
6.4.1 Polisen 120
6.4.2 ”En hög tröskel” 122
6.4.3 Att själv reda ut konflikter 126
6.4.4 Kameraövervakning och nattvaktspatrull 129
6.4.5 Färjan – vägspärr och informationskälla 131
6.5 Återhållsamma responser i Åboland 134
6.5.1 Undvikande 135
6.5.2 Konfliktlösning och att undvika att anmäla brott 136
6.5.3 Avslutande kommentar om återhållsamma responser 137
6.6 Sammanfattning 138
Farligheterna i det trygga 139
7.1 Droger 139
7.2 Rattfylleri 141
7.3 Kriminalitetens former och utövare 143
7.3.1 Snälla ”farliga” ortsbor 145
7.3.2 Hotfulla etablerade 146
7.3.3 Vem blir hotfulla etablerade? 147
7.3.4 Ortsbor eller utbölingar? 148
7.3.5 Förövare som inte är ortsbor 149
7.4 Mörker 150
7.5 Offerupplevelser 152
7.5.1 Egna erfarenheter av utsatthet för brott 152
7.5.2 Svaghet 156
7.6 ”Skrämmande” situationer 157
7.6.1 Inte rädd, trots allt 158
7.6.2 En aning skrämd 159
7.7 Strategier mot det farliga 160
7.7.1 Hur man försöker undvika att falla offer för brott 161
7.7.2 ”Grannkontroll” 164
7.7.3 Strategier hemma och borta – en diskussion 168
7.8 Sammanfattning 168
Avslutande diskussion 173
8.1 Element i fixeringsbilden trygghet – rädsla för brott 173
8.1.1 De sju elementen 174
8.2 Gesellschaft i Gemeinschaft 176
8.2.1 Gesellschaftspräglad trygghet i Åboland 177
8 Agneta Mallén
8.3 Stark social kontroll 178
8.4 Diskretion 179
8.5 Gränsdragningar 180
Litteratur 183
Summary 193
Bilagor 205
Bilaga 1. Gallupundersökning om trygghet 207
Bilaga 2. Brev till respondenterna den 29.3.1999 211
Bilaga 3. Påminnelsebrev till respondenterna den 3.5.1999 212
Bilaga 4. Teman under samtalsintervjuerna 213
Bilaga 5. Tabeller 12-17 215
Description:just med sånt att det är nog mycket hög tröskel att man skulle anmäla nån om man ser om det nu inte sen riktigt är risk för att man ser att nån annan kommer att råka illa ut. Hon tar upp Belmont, California: Wadsworth. Alasuutari, Pertti. 1994. Laadullinen tutkimus. Tampere: Vastapaino.
