Recension/Book review: Hänggi, A., Stöckli, E. & Nentwig, W. 1995. Habitats of Central European spiders. Characterisation of the habitats of the most abundant spider species of Central Europe and associated species

1 Pages·1995·0.75 MB·

by  Nilsson, A

Recension Ent. Tidskr. 116 (1995)
Innovativt om spindlars habitatval
Hänggi, A., Stöckli, E. & Nentwig, W. Fyndens fördelning redovisas artvis med avse-
1995 Habitats of Central European spi- ende på: (1) 85 habitat-typer, (2) åtta geografiska
ders. Characterisation of the habitats of regioner, (3) sju olika fångstmetoder, (4) sju
the most abundant spider species of Cen- mark- och vegetationsskikt, (5) tre höjdnivåer,
tral Europe and associoted species. Mis- och (6) tre abundanklasser. De 384 arter som alla
fanns med på 25 eller fler artlistor ges en utförlig
cellanea Faunistica Helvetiae 4, 459 sidor.
grafisk redovisning, medan för de 554 övriga ar-
ISBN 2-88414-008-5. Pris 40 CHF.
terna endast listas fyndens fördelning på habitat-
typer. Som vanligt är alltså majoriteten av arterna
I skenet av rödlistning och bevarandebiologi har ovanliga, vilket försvårar alla former av statistisk
plötsligt faunistiken börjat komma till heders
behandling.
igen. Vad som länge av många sågs som en Förutom ovannämnda information redovisas
mycket trivial verksamhet 1ämplig som fritidssys- för varje art de 30 arter som oftast förekom på
selsättning för naturintresserade upplever nu en samma listor och deras procentuella frekvens. To-
renässans och snabb metodutveckling. Det faktum talt baseras uppgiftema pä223 ptftlicerade källor,
att myndigheterna tagit till sig begrepp som biolo- och för varje art anges i vilka av dessa den före-
gisk mångfald och diversitetskris har alstrat en del kommer.
forskningsmedel. I kombination med datorernas Ett problem är att databasen täcker in de olika
ökade tillgänglighet har detta lett till utvecklingen habitat-typerna olika väl. Väl undersökta är t ex
av en rad nya metoder att hantera de informations- kustnära dynområden, högmossar, vassruggar,
mängder som beskriver växt- och djurartemas fö- skogsbryn, tallskogar och planterade granskogar.
rekomst i naturen, såväl geografiskt som biotop- Flest arter per lista (1 16) hade vingårdar, men en-
mässigt. dast tre sådana listor fanns med.
En mycket lovvärd variant av modern faunistik Man har valt att helt bortse från tidsaspekten.
upprättar databaser över arternas utbredning och Majoriteten av artlistorna härrör från de senaste
habitatval inom en viss systematisk grupp och re- 30 åren, medan några går tillbaka ända till 30-ta-
gion. Utifrån en sådan bas är det sedan lätt att ex- let. Vidare behandlas ej arternas fenologi.
trahera de uppgifter man finner intressanta. Frå- Det hade varit intressant att se en analys av hur
gan är då bara i vilken form de skall presenteras i de olika aspekterna på artemas förekomst är rela-
tryck för maximal tillgänglig- och användbarhet. terade till varandra. Till exempei kan en arts habi-
Ofta vil1 man reducera en stor informationsmängd tatval variera geografiskt eller med höjden över
till något kortfattat men ändå informativt, t ex havet. En sådan multivariat analys utifrån en del
olika former av index o dyl som lämpar sig för av databasen förespeglas i introduktionen. Det är
översiktliga presentationer. Vi kommer dock inte även möjligt att få ti1lgång ti1l hela databasen via
ifrån att en alts förekomst rymmer ett stort antal författarna och själv fylla i luckorna.
dimensioner och att en reduktion av dessa ofelbarl Häftet är dubbelspråkigt då all text ges både på
leder till lörlust av inlormation. tyska och engelska. Denna serie ges ut av "Centre
Hänggi m fl har vall att karakterisera förekom- suisse de carlographie de la faune". En sådan in-
sten av 938 spindelarter i Mellaneuropa, inkl Dan- rättning har jag länge saknat i Sverige. Förhopp-
mark och Skandinavien söder om 62'N. Man har ningsvis kan ArtDatabanken vid SLU med tiden
utgått från huvudsakligen redan publicerade art- utvidgas ti1l att handha hela faunan.
listor; det stora flertalet baserade på fallfiille-
fångster. Totalt har man anvånt 1382 artlistor med Anders Nilsson
i medeltal drygt 30 arler på varje. Detta ger nästan
45.000 observationer, vilket utgör en impone-
rande datamängd.
160