Table Of ContentMed detta häfte är årg. 1891 afslutad.
NYARE BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM
DE SVENSKA LANDSMÅLEN
OCK
SVENSKT FOLKLIF.
F
u
ll
s
t
ä
n
d
ig TIDSKRIFT
t
u
t
ko TITGIFVEN PÅ UPPDRAG AF
m
n LANDSMÅLSFÖRENINGARNA I UPPSALA, HELSINGFORS OCK LUND
a
ä
r GENOM J. A. LUNDELL.
o
h
it
t
i
ls 43:dje h.
b
d
I 1891. C.
, I
I
,
INNEHÅLL:
V. Lind gr e n, Burträskmålets grammatik, h. 1 (ljud-
fysiologisk översikt, aksentlagar, vokallagar).
J. H a gf o r s, Gamlakarlebymålet. Ljud- ock form-
lära samt språkprov (med karta).
Axel K o c k, Till frågan om u-omljudet i fornsvenskan.
STOCKHOLM
SAMSON & WALLIN.
Boklådspris för årgången 4,50.
Tidskriftens utgifvare:
Docenten, Fil. kand. J. A. LUNDELL i Uppsala
med biträde af
Prof. L. F. LÄFFLER ock Prof. A. G. NOREEN i Uppsala
Prof. A. 0. FaEunENTHAL ock Doc. H. A. VENDELL i Helsingfors
Prof. A. Kom.: ock Bibl.-amanuensen A. MALM i Lund.
Första bbaannddeett (årgg. 1878-80) ar utsålt.
För följande årgångar af tidskriften äro bidrag fär-
diga eller under utarbetning af:
Fil. kand. J. A. AFZELIUS (Göteborgsmål), Med. kand. E. ALMBLADH
(Historier på landsmål från N. Möre), Fil. kand. N. ANDERSSON (Skånska
melodier), Fil. kand. N. BECKMAN, (Sekundära nasalvokaler i skand. folk-
mål), Fil. kand. G. J. BERGMAN (Alundamålets formlära), Bibliote-
karien R. BERGSTRÖM (Smärre bidrag; Visor ock melodier), Fil. kand.
H. BERGROTH (Ålands folkmål), Lektor C. J. BLOMBERG (Fonetiska
studier), Docenten K. Boa= (Folkmelodier), Dr A. BONDESON (Sagor
ock sägner), Fil. kand. E. BORE (Bärgsmanslif i början af 1800-talet,
forts.; Visor ock rim), Fil. kand. V. CARLHEIM-GYLLENSKIÖLD (Folk-
melodier; Sagor ock visor), Karnmarhärre G. DJURKLOU (Visor ock
melodier), Kapten V. ENGELKE (från Helsingland), Kantor ENNINGER
(Folkmelodier), Metallarbetaren G. ERICSSON (från Södermanland), Kyrko-
herden H. F. FEILBERG (Bro-brillelegen), Fil. dr K. J. HAGFORS (Ordbok
för Gamlakarlebymålet), Brukspatron J. V. GRILL (Anteckningar om
Tylö-målet), Lärovärksadjunkten K. A. HAGSON (Ljud- ock formlära
för e-målet i Östergötland), N. L, HALLENDyR (Ordbok öfver Barne
härads folkmål), Med. kand. A. FIILDEBRAND (Folkmedicin), Fru A.
HJELMSTRÖM (Delsbomål), Fil. kand. 0. HOPPE (Svenska ordspråk på
folkmål), Chargé d'affaires G. 0. HYLT..41-CAvALmus (Värends ordbok;
Sagor ock sägner från olika landskap utom Småland), Litt6atören J.
JONSSON (Person- ock ortnamn från Hossmo; Folkminnen från Möre),
Litteratören M. JONSSON (Ölands kreatursinärken), Amanuensen G. J:soN
KARLIN (Folkvisor från Östra Skåne; Folkskådespel), Fil. kand. A. KARSTEN
(Kökarsmålet; Folket i Rökar), Lärovärksadjunkten M. KLINTBERG (Lau-
målets ordbok), Kyrkoherden E. KORSSTRÖM (Nagu- ock Pargas-målen),
S. m. adj. K. P. KRISTIANSSON (Förteckning öfver Gottlands ortnamn),
Komminister A. KULLANDER (Våstgötainål), Biblioteksamanuensen E. H.
LIND (Samlingar från Filipstads bärgslag), Fil. kand. E. LIDEN (Bollebygds-
målet ; Folketymologier), Redaktör A. LINDGREN (Om folkmusik), Docenten
J. V. LINDGREN (Burträskinalet; Snåsentnålet), Docenten J. A. LUNDELL
BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM
DE SVENSKA LANDSMALEN OCK SVENSKT FOLKLIF X11.1,
BURTRÄSKMÅLETS GRAMMATIK.
FÖRSTA HÄFTET.
AKADEMISK AVHANDLING
AV
J. V. LINDGREN.
STOCKHOLM. 1890.
%ONDE. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
7.4
,
.4»tin d
-0
anoZ ilti'Artisöke i I
f6IN.Ita v4- lpf.>*2- Llite4Wkb .
.ah Aptsvg
• 0
sa, *-• hhii 504
'At t'likkli!`tOk,9 2'0 N. n
Å ,y i•l $kx
X
‘,9AarAilel 4114v. LUÅ 42,4 -e r
"
IT r41414 44.
4. usiök-Ok ;VA (Abf) fett, Cfr
Miegiii4e i7J
ind..gigin , • oratra , . ,„
4b44b14-.rdi bh: Jr47, ,14g.kaktittukt i It
aug ru5141LELP•510:4.411
4,1'9e' ,_,44$1)444.7
.
-.41044 y- 4k4o/itb.-l.i.s.5u4!:,i1t:x • ,k,k_ i&MorMMhitSt I ‘11,','X8k,4 -:.•t lik
lty,4. 1 •561fg. ,
.143il'eMciai444
841,940/400n,ifi.::t - . ,
.-3iyikkift,01054-0:b33-,•:`,31 4,9,4.1tif-: kkb.)k- -enot
, -1>:64i:11:04k.i•livib •iotrog iitio.i0-
.iik't ikhkaOtt. ö fYfYilgoi144. 41"11- fre4ekkt
:Åk[mi• '03414' 4014E5g(i'
•-, —
K
Förord.
Burträsk, vars dialekt, mitt eget modersmål, jag företagit
mig att behandla, är beläget i Västerbotten ock gränsar i norr
till Norsjö ock Skellefte, i söder till Norra Degerfors ock
Bygde. Från hafskusten skiljes det av Skellefte, Lövångers
ock Nysätra socknar, ock är kortaste avståndet från gränsen
till havet (från Altjärnliden till Bure) omkring 1,5 nymil'. Bur-
träsk socken har en längd (från västnordväst, där den på en
kortare sträcka berör Lycksele, till ostsydost) av ungefär 10
nymil; dess största bredd torde utgöra ungefär 5 nymil. Det
är givet, att språket på en sådan yta icke kan vara fullt lika.
Till grund för mina undersökningar ligger folkmålet i den yttre,
mot Skellefte ock Lövånger gränsande delen av socknen, sär-
skilt dialekten i Lappvattnets by.
Materialet för följande grammatik har jag fått dels genom
att till Burträskmål transskribera de betydande ordsamlingar
huvudsakligen från Umetrakten, som framlidne dr F. UNANDER
efterlemnat, till största delen bestående av U:s egna anteck-
ningar, men till någon del också av bidrag från avlidne pastorn
i Time J. A. LINDER ock räktorn i Härnösand FR. WIDMARK 2,
dels genom egna orduppteckningar inom Burträsk. tinder
flere somrar har jag sysselsatt mig med att samla målets ord-
förråd ock har nu någorlunda fullständigt ordboksmaterial.
Grannsocknarnas mål studerade jag under en stipendieresa
(som innehavare av Sederholms inrikes resestipendium) som-
maren 1888. Några spridda notiser om norska dialekter med-
delas efter undersökningar, gjorda sommaren ock hösten 1889,
Väglängderna uppgivas efter mätningar ock ungefärliga beräk-
ningar på P. A. KJELLERSTEDTS karta över Västerbottens län. De far-
bara vägarna giva långt större distanser.
2) Om dessa Unanderska samlingar vidare i ordboken.
3
4 f FÖRORD. XII. 1
då jag som innehavare av Fjärde-Novemberstipendiet vistades
i Norge.
Så snart tiden medger, kommer denna avhandling att följas
av konsonantlära, etymologisk översikt ock formlära samt av
ordbok, fullständigare angivande övriga västerbottniska måls
former, möjligen ock av en jämförande översikt av de väster-
bottniska dialekterna.
Specialundersökningar av västerbottniska dialekter hava
förut gjorts av F. UNANDER Allmogemålet i södre delen af
V esterbottens län, Uppsala 1857, av FR. WIDMARK Bidrag till
kännedomen om Vesterbottens landskapsmål, Stockholm 1863,
ock av P. ÅSTRöM Språkhi stort* ska studier öfver Deg-erforsmålets
ljudlära, Stockholm 1888 (Sv. landsm. VI. 6, här betecknad
A.:m Dfs. lj.). Den sistnämnda har varit mig till betydlig jälp.
Om andra skriftliga källor för norrländska mål ock om dessas
beteckning se Å:m DIs. lj. 4 f.
Bland övriga förkortningar må nämnas: bgd. = Bygde-,
btr. = Burträsk-, lfg. = Lövångers-, nys. = Nysätra-, skf. =
Skellefte-, säv. = Sävar ock um. = Umemålet; no. = norska
dialekter; Var. voc. = Andersson Variarum rerum vocabula,
Uppsala 1890.
Exemplen äro i allmänhet ordnade alfabetiskt efter riks-
språkets (värkliga eller konstruerade) form. Sammansättningar,
som äro obrukliga som sådana, men vilkas leder finnas som
särskilda ord, betecknas i ordcitat med ett bindestreck mellan
lederna. Vokallängd i ordcitat betecknas vanligen med över
vokalen för att angiva yngre, särspråklig förlängning, men
med ^ för att ange förliterär längd.
Till prof. ADOLF NOREEN ock doc. J. A. LUNDELL, vilka
med mångahanda råd ock upplysningar befordrat mitt arbete,
hembär jag mitt järtliga tack, likaså till övriga personer, som
på ett eller annat sätt varit mig bejälpliga vid mina under-
sökningar.
LJUDLÄRA.
Sv. landsm. X11.1. 1
0 -k----4
1 4 V ' ,' 's~.44! .5,ft'k' I-
' ' . ,-.:
1
--r,
Ib '54Y 1
7,
4
-..
A
Jr.
a
J-Y,
e`-•
.t.' •••
r,
41044. ~y-'
I. LJUDEYSIOLOGISK ÖVERSIKT.
Ljudförritclet.
§ 1. Btr. har följande vokaler, ordnade efter bildnings-
läge framifrån bakåt (längst fram z, längst bakåt o) ock tungans
höjd (störst för z [o], minst för a, a). Labialiseringsgraderna
betecknas i tabellen med siffror (1 lägsta graden av labiali-
sering, 5 den högsta). Bokstav, som icke har någon siffra vid
sig, är icke labialiserad.
Främre Blandade Bakre
iY2 u5 Q5
yj2 Q5
e02 U3
a02 o3
a
Detta skema vill endast giva en ungefärlig framställning
av en vokals bildning i förhållande till andra. Att den linje,
som tänkes sammanbinda bildningslägena för i—e—ce—a resp.
a—o—o, skall bliva ritt, vill jag naturligtvis icke påstå, ock
lika litet, att tungan vid t. ex. o har samma höjd baktill som
vid o framtill. Men att tungan på samma gång den sänkes
från t- till a-läge, också gradvis drages tillbaka, det är ett
erkänt faktum; ock att a ock o representera ungefär samma
tunghöjd baktill som resp. a ock z (z) framtill samt att o, a, o,
7
g 1-3 LINDGREN, BURTRÄSKMILETS GRAMMATIK. XII. 1
a, a betinga en gradvis sänkning ock — låt vara ringa —
framfdyttning av tungan, som i någon mån svarar mot sänk-
ningen ock tillbakaflyttningen för vokalserien t—a, det tror jag
mig känna. Ock det är just dessa saker jag velat åskådlig-
göra.
U-ljuden, som äro lika med rspr:s, sammanfalla ej med
någondera serien, utan måste placeras särskilt. Långt u (u)
anser jag som en »inner-front» hög vokal, kort u (tt) som en
»inner-mixed» medelhög.
De labialiserade ljuden synas mig i allmänhet vara något
lägre än motsvarande icke-labialiserade. Mellan kort ock långt
finner jag fysiologiskt ungefär samma skillnad som mellan
ock a, ehuru de akustiskt äro lika.
För övrigt behöver jag rörande tecknens valör endast hän-
visa till L11 Sv. landsm. I, 82 if.
Anm. 1. Före nasal blir en vokal mer eller mindre märkbart
nasalerad, tydligast framför kakuminalt n (n). Emellertid sträcker sig
denna nasalering aldrig över hela vokalen ock bör därför betraktas som
glidningsljud ock lemnas obetecknad.
Anm. 2. Det bör kanske anmärkas, att btr. a i allmänhet mot-
svarar dfs. a, btr. a = dfs. a som kort, btr. a ofta = dfs. a, ock btr.
0, a oftast = dfs. e.
§ 2. I btr. förekomma följande diftonger:
Fallande (som börja med sonanten): a,g, ah a?., evg,
gg, 67, P.
Stigande (son) börja med konsonanten): e, 944(?), ou(?).
Anm. 1. I Burträsks norra, till Skellefte gränsande del äro dif-
tongerna, i likhet med vad fallet är i skf., något öppnare, så att 0
motsvaras av ah e.i av te eller t. 0. 10. Cq.
Anm. 2. 1-diftongernas senare komponent står på gränsen till e,
vilket stundom är ganska tydligt hörbart. tror jag dock är det
normala.
Anm. 3. På diftongerna 0g, em är jag ej säker. Ord sådana
som mån, brOn rspr. jon, brun uttalas med ett otydligt ljud före
u, vilket jag funnit närmast likt 0. Med /yt tecknar jag en oklar
ljudkombination, som förekommer blott i ordet hmin rspr. hund ock
före w.
§ 3. Sonantiska nasaler. Som sonanter kunna nasalerna
n, g, n, y fungera, dock endast efter dental (ock av dental
utvecklad dentipalatal) konsonant.
8
Description:rspr. tofs tds tös ht åm fsv. aam ds ås isl. åss. (k.n rspr. ärg. Kv lukt isl. pefr. 1. Anm. 2. Samma är förhållandet med rOal rspr. regel lat. regula mastgda. Matilda bfrosina. Eufrosyne menilsal. Monika. Mdrika. Fredrika pdrona'!_a .. klockskåp, (lidalaåk rspr. ,dal-klocka (av idåk rs