1 De symboliska formernas praktiker

91 Pages·2010·3 MB·Swedish

De symboliska
formernas praktiker
1
ArtMonitor Mats Rosengren Mats ROSENGREN
Ansvarig utgivare: De symboliska
Johan Öberg formernas praktiker
–
Konstnärliga fakultetskansliet Ernst Cassirers
Göteborgs universitet samtida tänkande
Box 141, 405 30 Göteborg
[email protected] © Mats Rosengren och
Synpunkter på vår utgivning ArtMonitor De symboliska
mottas med intresse. formernas praktiker
–
www.konst.gu.se Isbn: 978-91-978476-1-2 Ernst CASSIRERs
samtida tänkande
Tryck: Form: s. 5 INLEDNING : Symboliska former för vår tid
Munkreklam
Plaquette
Munkedal 2010 s. 23 1. Det mest ofrånkomliga : MENING
s. 39 2. MYT
Illustration: s. 71 3. SPRÅK
s. 103 4. TEKNIK
Star & Day
s. 135 5. FILOSOFI
s. 161 6. AVSLUTNING : En filosofi för konstnärlig forskning ?
s. 172 LITTERATUR
Kolofon s. 3 Innehåll
1. An Essay on Man, Yale INLEDNING : Symboliska former för vår tid
University Press, 1944,
s. 68. Alla översättningar
är mina egna, om inte
annat anges.
I den sista bok som Ernst Cassirer publicerade under sin livstid
– An Essay on Man, 1944 – skrev han :
Vi kan inte definiera människan genom en inre princip
som skulle utgöra hennes metafysiska essens – inte heller
kan vi definiera henne genom någon medfödd förmåga
eller instinkt som man kan konstatera genom empirisk
observation. Människans iögonenfallande karakteristikum,
hennes särmärke, är varken av ett metafysiskt eller fysiskt
slag – det utgörs av hennes verk. Det är detta verk, det
är systemet av mänskliga aktiviteter, som definierar och
bestämmer mänsklighetens krets. Språk, myt, religion,
konst, vetenskap, historia är beståndsdelarna, de olika
sektorerna inom denna krets.1
I detta citat finns, i ett nötskal, allt det som gör Cassirer till en såväl
samtida som angelägen tänkare. Här är det inte fråga om att ställa
objektivism mot relativism, realism mot konstruktivism, kropp
mot själ eller ande mot maskin – Cassirers tänkande för oss, om vi
vill, bortom dessa ofruktbara positioneringar och motsättningar
som så länge präglat våra sätt att förstå oss själva och vår värld.
I stället erbjuder han en filosofisk-antropologisk hållning
som tar människans skapande på allvar – oavsett om det gäller
5 Inledning
2. Jag tänker bland annat konst, myt och religion eller teknik, vetenskap och språk. Han
på Pierre Bourdieu, visar oss en möjlig väg att följa i denna tid som inom konsterna
Judith Butler, Gilles och akademierna såväl som i samhället i stort befinner sig i
Deleuze, Jacques Derrida, kölvattnet efter den genomgripande kritik av den traditionella
Michel Foucault, Donna synen på kunskap, individualitet, politik, ideologi och makt
Haraway, Bruno Latour, som under 1900-talets sista decennier framfördes en heterogen
François Lyotard för att samling tänkare, politiska teoretiker och vetenskapare som,
bara nämna några av de stora inbördes skillnader till trots, ofta klumpas samman under
mest omskrivna namnen. beteckningen postmodernister av dem som inte orkat eller
3. Eller kanske snarare förmått ta sig an och förstå deras tankar.2 I dagens politisk-
utplånande. Se till epistemiska situation ställs återigen frågan vad det kan
exempel det berömda innebära att vara människa – men utifrån radikalt annorlunda
och allra sista stycket förutsättningar än dem som fick Michel Foucault att i mitten av
i Les Mots et les Choses, 1960-talet proklamera människans död.3
Gallimard ( 1966 ), Det behövs i dag ett nytt och delvis annorlunda
där Foucault talar om kunskapsbegrepp än det traditionella, blott diskursiva – ett
människan som en begrepp som bereder plats för att förstå människans verk, förstå
sentida uppfinning människans alla aktiviteter som kunskaper i egen rätt.4 De
som, gissningsvis, snart motsättningar och dikotomier som präglat det västerländska
kommer att suddas ut vetenskapliga tänkandet – som till exempel teori och praktik,
”som ett ansikte tecknat verklighet och illusion, kropp och medvetande, form och innehåll
i sanden utplånas av – kan i dag avfärdas som ohållbara och inadekvata när det
vågorna”. ( s. 398 ) gäller en genomgripande förståelse av oss själva. Samtidigt är vi
4. För en beskrivning oundvikligen hänvisade till att använda just dessa motsättningar
och kritik av detta och begrepp för att alls kunna kritisera, förstå och kanske
traditionella begrepp, överskrida dem. Ett begreppsligt såväl som praktiskt politiskt
samt för några förslag dilemma.
på hur det skulle kunna De stora ideologierna och berättelserna om människans
omformas se mina böcker bestämning, hennes mål och mening framstår i dag just så
Doxologi – en essä om som berättelser, myter att leva eller dö för – men ingen av
kunskap ( 2002/2008 ),och dem bär den slutgiltiga sanningen om oss och vår värld ;
För en dödlig, som ni vet, är historiematerialismen lika lite som genetiken eller den radikala
största faran säkerhet ( 2006 ), kunskaps- och kulturrelativismen. Likväl kan vi inte klara oss
båda på Retorikförlaget. utan dem heller – de bär just de socialt imaginära betydelser som
7 Inledning
tillsammans formar den betydelsemagma som gör vår tid och våra
samhällen till just det som de är : Specifika sociala förkroppsligade
konstrukter i och genom vilka vi lever våra liv, formar våra begär
och drömmar, värderar och förkastar, bygger och raserar.
I detta ljus framstår Ernst Cassirers tänkande, trots att
det i huvudsak tog form under 1900-talets fyra första decennier,
som en i högsta grad aktuell och samtida inspirationskälla.
Genom sin specifika filosofiskt antropologiska hållning, där
han låter filosofi samspela med de för hans tid senaste rönen
inom såväl biologi, fysik, lingvistik som kulturteori, skapar han
en möjlighet att förstå människan och hennes verk som alltid
och nödvändigtvis förkroppsligat ; hennes värld inte som något
hon upptäcker, utan som något som framträder i och genom
skapande – i och genom vetenskap, konst, myter, språk, politik,
religion, vanor och traditioner, sammanflätade i en ständigt
skiftande väv av meningsbärande och -skapande symboliska
praktiker och former.
Cassirers fokus på människans verksamhet, på det rörliga
och mångskiktade i vår värld och på hur dessa olika skikt förhåller
sig till varandra är i mina ögon skäl nog att idag lyfta fram De
symboliska formernas filosofi, vars tre första band publicerades
under åren 1923 till 1929 ; ett fjärde band publicerade posthumt
1996. Böckerna ger en möjlig fond och verktyg väl avpassade för
en samtida reflektion kring kunskaps- och meningsfrågor inom
konsten, inom humanvetenskaperna och i synnerhet inom den
konstnärliga forskningen. Men inte bara det – Cassirers tänkande
står i samklang med och förstärker de i mina ögon mest intressanta
tendenserna inom dagens forskning och fungerar produktivt just
på det sätt som Cassirer förmodligen skulle ha velat. I sin bok
Kulturvetenskapernas logik från 1941 skriver han till exempel :
Det produktiva står i ständig opposition till det
traditionella. /…/ De tendenser som inriktar sig på att
bevara är inte mindre betydelsefulla eller oundgängliga
9 Inledning
5. ”Zur Logik der än de som inriktar sig på förnyelse, eftersom förnyelse
Kulturwissenschaften” förverkligar sig endast med utgångspunkt från
i Gessammelte Werke permanensen, och eftersom det permanenta kan existera
Hamburger Ausgabe, Felix endast genom en ständig självförnyelse.5
Meiner Verlag, 2007,
s. 472 ; i engelsk *
översättnig i The Logic of
the Cultural Sciences, Yale I denna essä hoppas jag kunna visa hur och varför Cassirer är
University Press, 2000, relevant för den samtida konstens, för forskningens liksom för
s. 113–114. den konstnärliga forskningens alla praktiker. Jag vill sätta hans
6. Till exempel J M Krois : tänkande och begrepp i samspel med såväl andra filosofer,
Cassirer : symbolic med samtida konst och forskning, som med mina egna försök
forms and history, Yale att närma mig den konstnärliga forskningens och konstens
University Press, 1987. kunskapsproblematik, via den retoriska kunskapssyn som jag
kallar doxologi.
Det kommer inte bara, eller ens huvudsakligen, att bli fråga
om en utläggning av Cassirers filosofi i allmänhet – för den som
vill ha sådana finns utmärkta böcker att tillgå.6 Vad jag syftar till
är i stället ett försök att arbeta vidare med och genom de begrepp,
den hållning och de möjligheter till att förstå och forma vår värld
som Ernst Cassirers filosofi erbjuder. Jag kommer lyfta fram den
märkliga dubbelhet som finns hos Cassirer. Han var på en och
samma gång en typisk representant för ett bildningsideal, ett
utvecklingstänkande och en förnuftstro som under åren efter 1945
allt mer kommit att framstå som daterade, ohållbara och ofta en
smula naiva – och en av dem som genom sitt filosofiska framsynta
tänkande beredde vägen för just det kritiska och konstruktivistiska
tänkande som präglar efterkrigstiden fram tills idag. Jag kommer
i viss mån att försöka aktualisera hans tankar och idéer, inte minst
genom att koppla dem till den samtida trend inom kunskapsteori
och vetenskapsfilosofi som man skulle kunna kalla process- och
immanenstänkande.
Den arbetsmetod jag kommer att förorda som en möjlig
väg för den konstnärliga forskningen är också den som jag själv
11 Inledning
7. Jag kommer, hellre använder i denna text – bricoleurens.7 Vad denna går ut på mer i
än att försöka hitta detalj återkommer jag till på flera ställen nedan ; här räcker det, tror
en ungefärlig svensk jag, med att säga något om betydelsen av denna, som jag hoppas,
motsvarighet, eller blivande ”fackterm” inom den konstnärliga forskningen : Bricoleur
att transkribera dess är franska och betyder ungefär tusenkonstnär, fixare, händig
stavning, använda den person – alltså någon som ser oanade möjligheter i de ting och
franska grundformen begrepp som finns för handen och använder dessa för att skapa
bricoleur och försvenska nya, otänkta och oprövade lösningar utan att begränsas av de för
ordet när sammanhanget begreppen, tingen eller tankarna avsedda användningsområdena.
så kräver – alltså Bricoleuren är en eklektiker i ordets bästa mening – en praktiker
kommer jag till exempel som skapar teorier, en teoretiker som praktiserar sina idéer ; just
att tala om ’bricolerande som en konstnärlig forskare.
tänkande’ eller ( som Den konstnärliga forskningens möjliga epistemologi
här ) om ’bricoleurens och metoder är ett genomgående tema i denna essä – och det är
metod’. Jag hoppas detta utifrån detta som jag närmar mig Cassirers filosofi och bricolerar
inte skall förorsaka några den samman med annat tankegods. Men först i det sista avsnittet
större förståelseproblem. kommer jag att direkt ta upp frågan om hur och på vilket Cassirers
tankar kan bli till en filosofi för konstnärlig forskning. Innan dess
kommer jag, att i fem olika kapitel, ägna mig åt de aspekter och
teman inom Cassirers tänkande som tycks mig mest intressanta ur
detta perspektiv sett– alltså frågor om hur mening skapas, samt
hur man kan koppla dessa till myter, språk, teknik och filosofi. Vad
som står på spel är hur vi i dag kan förstå, närma oss, delta i och
omforma våra symboliska formers praktiker.
Men innan jag kommer in på meningsfrågorna vill jag mycket kort
säga något om Cassirers liv och tänkande i allmänhet :
Ernst Cassirer föddes 1874 i Breslau i Tyskland i en
sekulariserad, välbärgad judisk familj. Han disputerade som
25-åring år 1899 och inledde en framgångsrik universitetskarriär.
1919 blev han professor vid Hamburgs universitet där han
senare också, åren 1929–1930, var rektor. I Hamburg kom
Cassirer i kontakt med Aby Warburg och dennes bibliotek. Detta
omfångsrika bibliotek fick, inte minst genom sitt originella
13 Inledning
8. Citerat efter Jakobsson, Thales, klassifikationssystem, stor betydelse för Cassirers tänkande – han
Jürgen Habermas Stockholm, 2005. kallade det till och med för ett ”organon för humanvetenskaplig
”Det symboliska 11. Zur Logik der forskning”.8 Det var också under åren i Hamburg, ofta med
formgivandets befriande Kulturwissenschaften, Warburgs bibliotek som arbetsplats, som Cassirer färdigställde
kraft” i Ord och Bild, #6 Göteborgs Högskolas sitt huvudverk - det tre band tjocka De symboliska formernas
2002, s. 86. årsskrift 1942 ; 1 filosofi : Band 1 Språk ( 1923 ) ; Band 2 Mytiskt tänkande ( 1925 ) och
9. Som nämndes ovan 12. Om Cassirers tid i Band 3 Kunskapens fenomenologi ( 1929 ).9 ( Jag återkommer till
kom 1996 kom i engelsk Sverige kan man på detta bibliotek och dess roll i koncipieringen av de symboliska
översättning en fjärde svenska läsa i Svante formernas filosofi i avsnitt 5. )
volym av De symboliska Nordins korta artikel 1933 flydde Cassirer, tillsammans med sin fru Toni, undan
formernas filosofi : De ”Cassirer i Sverige”, Ord nazismen och kom först till Oxford och sedan, på initiativ av den
symboliska formernas och Bild, #6 2002, samt dåvarande landshövdingen i Göteborg, filosofen Malte Jacobsson,
metafysik. Denna volym, i Thomas Adrianssons till Sverige och Göteborg.
som sammanställts Myt, värde och vetenskap : I sex års tid verkade Ernst Cassirer som professor i filosofi
av John Michael Krois Ernst Cassirer i Sverige, vid Göteborgs högskola. Under denna period – han var alltså 60
och Donald Philip 1935–41, Åbo Akademi år när han kom till Sverige – lärde han sig svenska, läste svensk
Verene är, med Krois förlag, 2004. På engelska filosofi och skrev böcker om Thomas Thorild, om René Descartes
ord, ’kopplad till’ den kan man läsa om samma relation till drottning Kristina samt en bok om Axel Hägerströms
på tyska 1995 utgivna ämne i Jonas Hanssons filosofi.10 Han färdigställde också Kulturvetenskapernas logik under
texten Zur Metaphysik der och Svante Nordins Ernst sin tid i Göteborg.11 Vid sidan av sitt skrivarbete gav han, på tyska,
symbolischen Formen. För Cassirer : The Swedish flera välbesökta offentliga föreläsningar.12
detaljer rörande denna Years, Peter Lang, 2006. Bland annat av rädsla för att falla i nazisternas händer vid
fjärde volym, se Krois händelse av en invasion bestämde han sig för att acceptera en
förord i The Philosophy of inbjudan till Yale University och vågade resan över Atlanten. I
Symbolic Forms – Volume USA hann Cassirer skriva två större böcker – An Essay on Man och
4 : The Metaphysics of Myth of the State, båda ursprungligen publicerade på engelska –
Symbolic Forms, övers. och hålla ett antal kurser, seminarier och föreläsningar innan han
John Michael Krois, Yale oväntat dog i hjärtinfarkt den 13 april 1945.
University press, 1996,
s. ix ff. Cassirers filosofiska tänkande tar sig an det mänskliga
10. Denna bok finns sedan vetandets hela fält – allt från myter och ritualer till teoretisk
2005 också i svensk fysik och lingvistik – och kombinerar dessutom historiska och
översättning : Axel systematiska undersökningar om vart annat. Han skrev om såväl
Hägerström, övers Jim relativitetsteorin som om renässansen, om mytforskning såväl som
15 Inledning
13. Stefan Müller-Doohm, om afasi och trots den stora spännvidden i hans intressen framstår
Adorno : a biography, hans tänkande ändå som väl sammanhållet. Förklaringen är nog att
Polity Press, 2005, s. 196. han ständigt kretsade kring ett antal för honom avgörande problem
14. Ord och Bild #6 2002, s. 50. och frågor, som alla hade med det mänskliga medvetandes sätt att
skapa sig en begriplig värld att göra. Ett grundantagande för hela
hans filosofi var, som han själv skriver Kulturvetenskapernas logik,
att det inte finns något fritt svävande medvetande bortom eller före
det som vi möter i form av ord, bilder eller symboler. Medvetande
i alla dess former finns endast i den mån det förkroppsligas i
människans verk, det vill säga i symboler och symboliska praktiker
– alltså i det han kom att kalla symboliska former. Cassirers
forskning kring dessa olika symboliska former fokuserade den
mänskliga erfarenhetens olika sätt att konkretiseras i religioner,
språk, konst, vetenskap, myter, historia, teknik och ekonomi.
Cassirers systematiska mångvetenskaplighet och bredd är utan
tvekan en av anledningarna till att hans verk i dag ses som både
relevant och framsynt.
Likväl uppfattades han som gammaldags, politiskt otydlig
och otidsenlig av sin samtid, på såväl vänster- som högerkanten
av det politisk-filosofiska fältet. Theodor W Adorno kallar
honom, i ett brev till Max Horkheimer från november 1934, för
en ”konformistisk dåre”, vilket ger en aning om hur man såg på
Cassirer i vänsterradikala kretsar under 1930-talet ;13 och vad gäller
den motsatta ändan av det dåtida politiska spektrat konstaterar
Peter Cassirer, Ernst Cassirers sonson, att om Martin Heidegger
framstod som entydig segare i den berömda debatten i Davos 1929,
så var det inte bara en fråga om filosofiska meningsskiljaktigheter
utan berodde
…alldeles säkert också på tidsandan. Heidegger
framstod som den ”moderne” av de två och hans
nationalsocialistiska Blut-und-Boden-existentialism hade
vid den tidpunkten mycket mer vind i seglen än Cassirers
idealistiska, universalistiska humanism.14
17 Inledning
15. Se Michael Friedmans Mötet i Davos mellan Ernst Cassirer och Martin Heidegger har
A Parting of the Ways, i efterhand ofta skildrats ( och förståtts ) som en rent politisk
Open Court, 2000, konfrontation mellan en åldrad försvarare av traditionell
för en skildring av humanism och anhängare av Weimarrepubliken och den unge
mötet i Davos och radikale tänkaren, i takt med tiden och med framtiden för
en teori om dess sig. Riktigt så upplevdes säkert inte debatten av dem som var
konsekvenser för 1900- närvarande – det rörde sig trots allt i första hand om oenigheter
tals filsofins uppdelning kring hur man skulle tolka Immanuel Kants filosofi – men det
i en ’kontinental’ och en var tydligt att Cassirer knappast hade samtidens öra.15 I den
’analytisk’ inriktning. föreläsning till Ernst Cassirers minne som Sven-Eric Liedman
För en mer filosofiskt höll i Göteborg i maj 2008 konstaterade han apropå denna debatt
orienterad genomgång följande :
av vad debatten
egentligen handlade om, Till Cassirers och Heideggers många åhörare hörde
se Sven-Eric Liedmans också åtskilliga yngre personer som på olika sätt gjort
”A Universe of Symbols sig bemärkta, som Rudolf Carnap, en av den logiska
– Ernst Cassirer in positivismens främsta företrädare, Joachim Ritter, berömd
Göteborg and in the bland annat som utgivare av det mäktiga standardverket
world” i Occasional Historisches Wörterbuch der Philosophie ( ofta kallat ”der
Papers of the Swedish Ritter” ) och Emanuel Lévinas, som långt senare skulle bli
Ernst Cassirer Society, #4, berömd för sina etiska teorier. Den unge Lévinas agerade
särskilt s. 17 ff. för övrigt själv i Davos i ett litet filosofiskt studentspex
16. Sven-Eric Liedman, ”Ett där debatten mellan Cassirer och Heidegger parodierades.
universum av symboler Lévinas spelade Cassirers roll och framställde den
– Ernst Cassirers plats i ärevördige filosofen – som för året till och med var rektor
världen och Göteborg”, för universitetet i Hamburg – som ett trist exemplar
opublicerat svenskt av det som Nietzsche en gång kallade ”angeborene
manuskript, på engelska Grauhaarigkeit”, medfödd gråhårighet, alltså ett slags
som ”A Universe of antikverad humanistisk lärdom, som stod i bjärt kontrast
Symbols – Ernst Cassirer till Heideggers ungdomligt fräcka filosofiska radikalism.16
in Göteborg and in the
world” i Occasional Men i dag, och sedan ett antal år tillbaka, inspirerar Cassirer
Papers of the Swedish Ernst återigen forskare från en mängd olika discipliner, och sådant
Cassirer Society, #4, s. 10. som en gång uppfattades som förlegat och nattståndet i hans
19 Inledning