Vem ”äger” fotbollsplanen?

50 Pages·2013·0.65 MB·Swedish

Vem ”äger” fotbollsplanen?

– föreställningar kring kön i en fotbollsförening
samt hur dessa förhåller sig till värdegrunden i
skolans idrottsundervisning

Mia Rågsveden

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete avancerad nivå 192:2012
Idrott, fritidskultur och hälsa åk F-9 2006-2013
Handledare: Pia Lundqvist- Wanneberg
Examinator: Åsa Bäckström
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien har varit att undersöka de normer och föreställningar kring kön som finns i
en fotbollsförening och som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans
idrottsundervisning. De frågeställningar som använts har varit: vilka antaganden om flickor
och pojkar kommer till uttryck i föreningen? Vem är ”fotbollsspelaren” i föreningen? Vilka i
föreningen tillhandahåller mest resurser?

Metod
Studien är kvalitativ och genomfördes i en fotbollsförening i en förort till Stockholm.
Tillvägagångssättet har inneburit intervjuer med fyra vuxna representanter från föreningen.
Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få svar på frågeställningarna. Resultaten har
analyserats med hjälp av historikern Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. I
resultatdiskussionen ingår en jämförelse av resultatet med de antaganden om kön som finns i
grundskolan läroplan, LGR11.
Resultat
Resultatet visar att det i föreningen finns antaganden om att flickor är sämre fotsbollsspelare
än pojkar, att de inte skulle tåla lika hård träning som pojkar samt att de inte vill vara med när
det blir prestationsinriktat. Dessa antaganden iscensätts bland annat genom att flickorna
återfinns i rollen som åskådare och bara undantagsvis som spelare på planen eller tränare samt
att tränarna inte ställer lika hårda krav på flickorna som på pojkarna. Resurserna i föreningen
går i princip bara till pojkar. Normen för en fotbollsspelare är att vara en pojke som är
kontrollerad, motiverad, kämpar, tål att trilla och uttrycker rätt slags känslor.
Slutsats
Fotbollsföreningen har föreställningar om flickors respektive pojkars kroppar, deras fysiska
kapacitet, förmåga till hård träning, fotbollsmässiga kvalitéer samt deras roller på
fotbollsplanen. Det finns normer om hur flickor respektive pojkar ska vara som de
föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning, vilka på flera sätt går
stick i stäv med de antaganden om kön som finns i grundskolans värdegrund.
Innehållsförteckning

1. Inledning................................................................................................................................. 1
1.1 Introduktion ...................................................................................................................... 1
1.2 Forskningsläge ................................................................................................................. 2
1.2.1 Genus idag ................................................................................................................. 2
1.2.2 Genus i föreningsidrotten .......................................................................................... 2
1.2.3 Könsegregation.......................................................................................................... 3
1.2.4 Mannen som norm ..................................................................................................... 3
1.2.5 Genus i fotbollen ....................................................................................................... 5
1.2.6 Genusskapande i pojkfotbollen och heterosexualitet som norm ............................... 5
1.2.7. Hur är en fotbollsspelare? ........................................................................................ 6
1.2.8 Könsintegrerade eller könssegregerade lag ............................................................... 7
1.2.8 Genus i skolidrotten .................................................................................................. 8
1.2.9 Sammanfattning av forskningsläge ......................................................................... 10
1.3 Syfte och frågeställningar.................................................................................................. 11
1.4 Teoretiska utgångspunkter ................................................................................................. 11
2. Metod ................................................................................................................................... 13
2.1 Val av metod .................................................................................................................. 13
2.2 Urval och avgränsning ................................................................................................... 14
2.3 Genomförande ................................................................................................................ 15
2.4 Databearbetning och analysmetod ................................................................................. 16
2.5 Tillförlitlighetsfrågor ...................................................................................................... 16
2.6 Etiska aspekter................................................................................................................ 17
3. Resultatpresentation ............................................................................................................. 17
3.1 Antaganden om flickor och pojkar i fotbollsföreningen ................................................ 18
3.1.1 Kulturell överlagring ............................................................................................... 18
3.1.2 Social integration..................................................................................................... 20
3.1.3 Sammanfattning ...................................................................................................... 22
3.2 .”Fotbollsspelaren” i föreningen .................................................................................... 23
3.2.1 Kulturell överlagring ............................................................................................... 23
3.2.2 Socialisering ............................................................................................................ 25
3.2.3 Sammanfattning ..................................................................................................... 27
3.3 Resursfördelningen i föreningen ................................................................................... 28
3.3.1 Kulturell överlagring ............................................................................................... 28
3.3.2 Sammanfattning ...................................................................................................... 31
4. Resultatdiskussion ................................................................................................................ 32
4.1 Sammanfattning av resultaten ........................................................................................ 32
4.2 Antaganden om flickor och pojkar i fotbollsföreningen ................................................ 33
4.2.1 Kulturell överlagring ............................................................................................... 33
4.2.2 Social integration..................................................................................................... 33
4.2.3. Bryta mot genussystemet ....................................................................................... 34
4.3”Fotbollsspelaren” i föreningen ...................................................................................... 35
4.3.1 Kulturell överlagring ............................................................................................... 35
4.3.2 Socialisering ............................................................................................................ 35
4.4 Resursfördelningen i föreningen ................................................................................... 36
4.4.1 Kulturell överlagring ............................................................................................... 36
4.6 Delar skolan och föreningen samma syn på kön? .......................................................... 37
4.6.1 Skolans syn på kön .................................................................................................. 37
4.6.2 Kulturell överlagring ............................................................................................... 38
4.6.3 Social integration..................................................................................................... 38
4.6.4 Socialisering ............................................................................................................ 39
4.6.5 Värdegrunden vs verkligheten ................................................................................ 39
5. Metoddiskussion................................................................................................................... 39
6. Ordlista viktiga begrepp ....................................................................................................... 41
7. Käll- och litteraturförteckning .............................................................................................. 43

Bilaga 1 Käll- och litteratursökning
Bilaga 2 Intervjufrågor
1. Inledning
1.1 Introduktion

”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. De sätt på vilket flickor och
pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras
uppfattningar om vad som är kvinnlig och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella
könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen
oberoende av könstillhörighet.”(s.8)

”Läraren ska (…) verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i
undervisningen.”(s.15)

Citaten kommer från grundskolans läroplan, LGR11, som är ett styrdokument som alla som
arbetar i skolan ska arbeta efter. I läroplanens värdegrund beskrivs hur uppdraget ser ut när
det gäller att se på, värdera och behandla flickor och pojkar. Värdegrunden ska genomsyra all
undervisning och det inkluderar såväl teoretiska som praktiska ämnen. Idrott och hälsa-
undervisningen har på grund av gamla traditioner många utmaningar när det gäller
föreställningar om kön och könsmönster. Det är mycket som sitter i väggarna i en idrottssal
och i en fotbollsmatch. Skolidrotten är främst en del av skolans värld men är inte frånkopplad
från resten av idrottsvärlden och dess historia. Idrottsrörelsen i Sverige var under 1900-talets
början en arena endast för män, och kvinnor som ville delta motarbetades aktivt. Man ansåg
framförallt att kvinnor inte skulle ägna sig åt tävlingsidrott. Under 1970-talet antog
idrottsrörelsen en målsättning att fler kvinnor skulle in i rörelsen och 1989 antogs den första
jämställdhetsplanen. Under 1990-talet kom flera initiativ riktade mot unga idrottsaktiva
kvinnor. När man i idrottsrörelsens handlingsplaner från 1990-talet, som fortfarande gäller,
beskriver hur man ska handskas med problematik kring flickor och pojkar så fokuserar man
på olikheter mellan könen och på att flickor och pojkar skulle ha olika förutsättningar
(Larsson, H i Engström & Redelius red, 2005, s.195- 202). Många av eleverna i skolan
återfinns inom föreningsidrotten där de spenderar mycket tid. Vilka antaganden om flickor
och pojkar finns i föreningsidrotten som de aktiva införlivar? Stämmer dessa antaganden med
de som finns i skolans läroplan? Jag vill undersöka om fotbollsplanen och skolans idrottssal,
föreningsidrottens och skolans värdegrund, delar samma synsätt på de ungas förutsättningar
utifrån deras könstillhörighet.
1
1.2 Forskningsläge
1.2.1 Genus idag
Genusforskningen fokuserar på kvinnors villkor och på kvinnorollen och pekar på
maktstrukturer där män generellt har mer makt än kvinnor. Historikern Yvonne Hirdman
myntade på 1980-talet begreppet genussystemet eller genusordningen, som bygger på en
hierarki där män överordnas kvinnor och där mannen är norm, och som fick stort gehör i
forskarvärlden. På senare tid har genusforskningen även fokuserat på andra positioner i
samhället: klass, hudfärg och sexuell läggning, tillsammans med könsaspekten. Detta för att
kunna se hur flera maktstrukturer samarbetar. Det är ur dessa utgångspunkter som
mansforskning och maskulinitetsforskningen växt fram. Den syftar till att synliggöra och
ifrågasätta normen, maskuliniteten, vad som skapar mannen och undersöka vilka problem och
privilegier som finns kopplade till normerna för hur en traditionell man ska vara (Karlsson,
2011, s.26). En av de mest betydande maskulinitetsforskarna är den australiensiske forskaren
R.W. Connell. Hans utgångspunkt är genusordningen och han menar att genus finns därför att
hur vi agerar som män och kvinnor inte har något att göra med vår biologi utan baseras på
föreställningar om hur de olika könen ska agera (Connell, 1995, s.68). Connell menar att vi
alla är delar av ett genusprojekt där vi skapar vårt genus hela tiden. Den miljö vi befinner oss
i, de lagar som finns, vad som anses vara manligt och kvinnligt avgör handlingsutrymmet och
hur och om vi kan bryta mot de normer om kön som råder (s.71). Begreppet maskuliniteter (se
ordlista s.40) och feminiteter inkluderar relationen mellan och inom kön utifrån ett
maktperspektiv. Det som uppfattas som maskuliniteter och feminiteter är konstruerat och ser
olika ut i olika sociala och historiska sammanhang. I genussystemet ingår, förutom en
uppdelning och isärhållning av kön, en föreställning om obligatorisk heterosexualitet
(Fundberg, 2003,s.23).

1.2.2 Genus i föreningsidrotten
Etnologen Jesper Fundberg (2003) beskriver hur fotboll ofta framställs som någonting som är
bra för barn i allmänhet och för pojkar i synnerhet. Fotboll i media framställs som en arena för
fostrande av pojkar där man bl.a. lär sig ”skilja mellan rätt och fel samt följa regler” (s.14).
Barn- och ungdomsidrotten har de senaste åren dock fått kritik för orimliga prestationskrav,
utslagning av unga och hårdnande konkurrens. Bilden av föreningsidrotten i media har inte
2
varit alltigenom positiv. Samtidigt förmedlar idrottsrörelsen själv en motsatt bild som handlar
om att barn och ungdomar lär sig samarbete, hur idrotten är en mötesplats över klass- och
etnicitetsgränser och hur den är hälsofrämjande (s.17). Damidrotten, skriver Jennifer Wegerup
(2005), har länge osynliggjorts och har därför haft svårt att få sponsorpengar, träna mer, bli
bättre, vinna och därigenom få uppmärksamhet och resurser. Wegerup hänvisar i sin bok
Damelvan (2005) till Claes Annerstedt som i sin bok Kvinnoidrottens utveckling i Sverige
beskriver hur herridrott dominerat sportsidorna i tidningarna och hur artiklar om damidrott
uteblivit därför att de som ska rapportera om den har sett den som ointressant och oviktig
(Annerstedt 1984 se Wegerup 2005,s. 47). Herridrott i allmänhet och herrfotboll i synnerhet
hyllas och tillskrivs hög status och ett stort värde bland de som utövar sporten men även i
media (Fundberg, 2003, s.58).

1.2.3 Könsegregation
Jesper Fundberg (2003) pratar om idrotten som könssegregerad, där kvinnor på många sätt är
exkluderade. I en studie har Fundberg följt ett pojkfotbollslag och bl. a undersökt vilka
föreställningar om kön som reproduceras där. Han kallar pojkidrott för det könssegregerade
rummet därför att verksamheten sker på en avskild plats och att det skapas en särskild
gemenskap genom historier som direkt och indirekt är kommentarer till maskulinitet,
exempelvis skämt om sexualitet, nakenhet, kropp och prestation. Ledarna uttryckte det
positiva i att vara i en maskulin miljö i utsagor som ”Nyttigt att vara med män, inte bara
kvinnor, kvinnor, kvinnor som det ju är mest från dagis, skola och uppåt”(s.173). Fundberg
beskriver hur det i omklädningsrummet sker ett, som han menar, avpersonifierat och
distanserat sätt att prata om det motsatta könet: ”Morsan”, ”Kärring”, ”Brudar”. Han
understryker att det är en traditionell genusordning som råder inom pojkidrotten där
mammorna till pojkarna finns till för att ”hjälpa till”, ”ta hand om” och ”serva” i bakgrunden
medan papporna är ledare och pojkarna är de som utövar idrotten (s.81).

1.2.4 Mannen som norm
Idrotten bygger på principerna om isärhållandet av kön och mannen som norm. Mannen som
norm, eller som Fundberg specificerar det; manlig heterosexualitet som norm, blir tydlig när
3
kvinnorna kommer in på idrottens arena. De befinner sig då i ”fel” situation och tillskrivs
egenskaper för att förklara deras ”snedsteg”, exempelvis okvinnlighet och homosexualitet
(Fundberg, 2003, s. 175). Kari Fasting beskriver i sin artikel Women´s Football in Norway hur
kvinnliga fotbollsspelare i Norge kan bli stämplade som ”lesbiska” för att de tagit sig in på
fotbollens manliga arena. De anses därmed ha gått över gränserna för hur en ”riktig” kvinna
ska vara, vilket synliggör den heterosexuella normen och homofobin inom fotbollsvärlden
(Fasting, 2003, s.158). Mannen som norm gör att manligt genus förklaras av vad det inte är;
”bögen, kärringen och invandraren”. Man ska” inte spela som en kärring”, och Fundberg
frågar sig vad det egentligen innebär, vad är det som bör undvikas? Hans slutsats är att det
som ska undvikas är återhållsamhet, tvekan, försiktighet och passivitet och att dessa
förhållningssätt till kroppen kopplas till kategorin kvinna (s.184). Pojkarnas och ledarnas
relationer utanför fotbollen präglades av en genusordning där maskulinitet överordnas
feminitet oavsett vem eller vilka som tillskrevs feminitet, kvinnor eller andra grupper av män.
Han menar att pojkidrotten är en arena där mäns överordning reproduceras och där
heterosexualitet är överordnad homosexualitet (s. 194). Skämt, historier och jargong rör sig i
huvudsak kring tre områden; kvinnor och kvinnlighet, invandrarpojkar samt manlig
homosexualitet. Fundberg menar att dessa skämt, som av många uppfattas som oskyldiga för
att de är överdrivna och har en skämtsam form, blir ett effektivt sätt att legitimera relationer,
strukturer och villkor som bygger på mäns överordning (s.160).

Birgitta Fagrell (2005) beskriver hur barn i 7-8 årsåldern ser på kön och genus. Flertalet barn i
hennes studie, både flickor och pojkar, refererade till den manliga kroppen, pojkkroppen, som
stark, muskulös, modig och duktig medan flickkroppen beskrevs som försiktigare, lugnare
och sämre. Hon menar att dessa uttalanden upprätthåller en bild av pojken som överlägsen
flickan trots att det inte finns någon fysisk skillnad mellan flickor och pojkar i den här åldern.
Om man som flicka vill utöva en idrott som ses som traditionellt manlig, t.ex. tyngdlyftning
eller om man som pojke vill åka konståkning, som ses som en traditionellt kvinnlig arena,
bryter man mot genusordningen och det som ses som normalt och acceptabelt. En del flickor i
Fagrells studie ville prova aktiviteter som sågs som pojkiga medan ingen pojke var intresserad
av att prova en traditionell flickig aktivitet. Enligt Fagrell beror det på genuslogiken; det
manliga är överordnat det kvinnliga (s.182).
4
1.2.5 Genus i fotbollen
Fotbollen är skapad av och för män, inte bara genom att många män spelar utan också för att
fotbollen i sig är bärare av maskuliniteter. Fotbollen har varit en manlig arena, det är män som
varit ledare för verksamheten, både på hög nivå i fotbollsförbunden och som knattetränare och
det är främst män och pojkar som av tradition deltagit i fotbollsaktiviteter. Kvinnors inslag i
fotbollshistorien har varit få. Kring sekelskiftet fanns några inslag men sen var kvinnor i
princip exkluderade från fotbollen fram till damfotbollens genombrott på 1960- 70-talet
(Fundberg, 2003, s.47). 1970 beslutade Svenska fotbollsförbundet motvilligt att damerna
skulle få lösa spelarlicens. Samtidigt beslutades det att kvinnornas fotboll skulle heta
damfotboll, som om den vore en egen sport, underordnad den manliga normen (Wegerup,
2005, s.55). Damfotbollen har under lång tid kritiserats och förlöjligats i massmedia.
Från1960-talet och långt in på 80-talet var språket och bildvalet i artiklar om damfotboll ofta
sexistisk (se ordlista s.41) (s.52). Kari Fasting (2003) beskriver hur de norska
damfotbollsspelarna fick uppleva samma negativa publicitet i media (s.157). 1975 ägde dock
en mediadebatt i Norge rum där flera manliga skribenter uppmanade Norska fotbollsförbundet
att sluta motarbeta damfotbollen och samma år togs beslutet att norska damspelare skulle få
lösa spelarlicens (s.151). Det dröjde dock till 1984 innan första officiella EM för damer
anordnandes. Första officiella VM för damer arrangerades 1991 (Wegerup, 2005, s.66).

1.2.6 Genusskapande i pojkfotbollen och heterosexualitet som norm
Fundberg beskriver i sin studie ett pojkfotbollslag som han under fyra säsonger följde på nära
håll. Pojkarna var mellan 10-14 år. Han beskriver vad som händer i omklädningsrummet och
att de återkommande teman som spelare och ledare berättar historier om är manlig
homosexualitet, kvinnors och mäns könsorgan och sex. Han menar att dessa historier bidrar
till en intim stämning och att skratten är obligatoriska, det ska vara roligt att skämta om dessa
saker. Ironi och avståndstagande är viktiga ingredienser i den kultur som skapas. Han menar
att genom att de unga pojkarna och vuxna manliga ledarna gemensamt skrattar åt manlig
homosexualitet, det egna könsorganet och det kvinnliga könsorganet så formuleras en manlig
heterosexuell fostran. Det är tydligt vad som är roligt och vad som inte är roligt och vad man
kan skämta om och vad man inte kan skämta om (Fundberg, 2003,s.77).

5
Retoriken och praktiken på plan när det är match laddas med associationer till sexualiserat
våld genom att både spelare och ledare uttrycker saker som; ”tryck till honom för fan!”, ”nu
ska den fan in!”, ”det gäller att stå upp, inte vika sig”, ”upp i arslet på varsin!” Ord som
”fitta”, ”kuk”,” fan” och” jävlar” återkommer ständigt under matcherna. Spelarna berättar att
ett sätt att skrämmas på plan utan att domaren ser är att ta tag om pungen på en motståndare.
Ord som ”fjolligt” används för att ta avstånd från manlig homosexualitet (s.124).

1.2.7. Hur är en fotbollsspelare?
Sofia B Karlsson (2011) redogör i sin bok ”Passa och passa in- om fotboll, maskulinitet och
könsbundna utbildningsval” för ett projekt som Karolinska institutet gjort i samarbete med
AIK fotboll om normer för maskulinitet, hur man ska vara för anses vara en ”riktig” man. I
intervjuer med spelarna i ett ungdomslag med pojkar i åldern 15-18 år framkommer en bild av
hur en man ska vara. Den maskulinitetstyp som står högst i rang hos spelarna är som
författaren beskriver det ”neutral” och ”har ett tydligt könsuttryck”. Av spelarna beskrivs den
som en person som ”inte har något feminint” utan ”bara är man”. Feminina eller omanliga
faktorer är främst homosexualitet, att vara ”fjollig” och bry sig om sitt utseende (s.47).

Studien visar också att killarna anser att de ”väljer ner sig” om de väljer något som anses som
traditionellt kvinnligt eller feminint medan de anser att det är lättare för tjejer att bryta normer
för vad tjejer ska göra för att tjejer inte är så hårda mot varandra som killar är (s.54). Att
”välja manligt” innebär ju heller ingen statusmässig försämring för tjejerna eftersom det
manliga har högre status i samhället. En av spelarna berättar att ledare ibland kallat någon
”tjej” som inte lyckats med något eller ”nu gör ni armhävningar som tjejer” när de inte orkat
göra så många armhävningar som ledaren vill (s. 57). s

I Larsson, Redelius och Fagrells artikel ”Jag känner inte för att bli en...kille” (2008) som
handlar om heteronormativitet i skolans idrottsundervisning, framkommer det att det finns en
grundmurad föreställning om att flickor inte kan spela boll lika bra som pojkar och att man
måste” ta hänsyn till flickor”, något som författarna kallar en sorts ”hämmande välvillighet”.
Utgångspunkten när eleverna pratar om bollspel i idrott och hälsa kan förklaras genom
uttrycken att ”flickor inte kan spela boll” och att ”flickor har sämre självförtroende i
6