Naturvårdsdiplom till fjärilsvänner som fällde sin granplantering

3 Pages·1994·0.49 MB·

by  Berglind, S-A

Ent. Tidskr. 115 (1994)
Naturvdrdsdiplom
Naturvflrdsdiplom tilt fjiirilsvenner som fhllde
sin granplantering
giska mdngfalden.
I Mellansverige har tivergivna skogs[ngar blivit markfuktigheten. F<iljaktligen hade markiigama,
fltt
familjen Bernholm, rekommendationer av
Skogsvlrdsstyrelsen att dika ut och plantera pA
nytt. Men dA iingamas kvaliteter ur fjiirilssynpunkt
viixning av triid eller buskar. De ligger diir som
ljusa oaser i ett mcirknande barrskogslandskap'
Floran er *imligen artrik men vanligen utan eller
med endast tynande bestAnd av specialiserade
slltterv iixter. Desto intress antare iir fj iiril sfaunan' I
Viirmland utgcir skogsiingar den huvudsakliga
biotopen fiir rcidlistade arter som brun griisfjiiril
(C oe norymp ha hero), kovalhetfjiiril (Me I itae a
diami na), kltiverblAving e (G lauc op sy c he ale xis),
liten bastardsvdrmare (Zygaena viciae) och sviiv-
fl uglik dagsvdrmare (H emar i s t ityus), liksom f<ir
den skAnsk-vlrmliindska rariteten Pantermetare Fig. l. Pantermtitaren (Pseudopanthera macularia) fd-
(P s e udopant he ra ma c ularia). PA Sundiingama vid reiommer i Sverige i stort sett bara inom ex litet omrdde
Alvsbacka norr om Molkom i Viirmland, Aterfinns i centrala Skdne och i mellersta Vtirmlands dalgdngar'
samtliga dessa arter bland de 5l noterade dag- pd och ondra skogstingar
flygande storfjiirilar som dr m e m knutna till pti ljusa ldvskogsPartier i
lar ter toPPddn och stink-
iings- och hagmarker.
Naturvdrdena p[ Sundiingama uppmdrksamma- syska vdxer. Exemplaret pd bilden frdn Grtismark, Get'
tjdrnsklriuen,iuni 1985. Foto: S-A Berglind.
des fcirsta gAngen av Jan Bengtsson, naturvArds-
sakkunnig inom Stora skog vid Forshaga bevak- The Swedish distribution of Pseudopanthera macultrit
ning, som tillsammans med undertecknad genom- is mainly confined to a small area in central Scania and
fcirde en fjfilsinventering pi iingarna under 1989- to the valleys in central Vrirmland- ln the latter area it is
90. De dominerades iingama dnnu av 3O-Ariga' rather common onforest meadows, clear-cuttings and in
planterade granar, som fliickvis - diir fiiirilarna tight deciduous forests, where the host plants Galeopsis
fldg - fcirde en tynande tillvaro p g a den htiga biftdt and Stachys sylvatica grows-
98
aut. lrps{ri t tS )t00t(
lllwntaptpsptdlow
r",;"2.";r;; ;;ii;,i ;^^j,r, stu ltoudloutauug lot ot] lKiuo'ouli[to-,.tar^srtl^o,..n-tu^-o,,nu,t d g)- s otnutDn ttrurnDt l lvD)t qtthnt !o fuotruttftafauu
garuqolw, vl^sqorl,, t ADtulrrp:'1iii'*o'ii gratrias gulowolo\riqo gotautu7s uonr^pjps-tuDiYoSotpt-d1ow-Jot
166t. r.tpu ^Du$al: nupartrr1rrip1l11111ro pldlowqa\Dat u,rD,,toa ^sDw; 7a!' 1o1tou'gnultrD o)rt vuuD gatulrolu'yu8s-
|lfir,i;;,li;ft;:',7:WW#';:!:"iffJ'ilr, ss-ptl,o,dloulnopa ,touoL snupou,otuo'7J [n11
brlrrrqriro, ol tlr, s /aplsq gutowilogcoj SocraQ,s 1;01na rousauDlrou-p1d1ow0 10 Taif oup gnulliD garuqorw'
vl^sqDrl)D, dtoituca p 1otw1oup: gt 'cnu1u* poliu D E0 Kan o1p sdtnca-dlouloltou ou !otwat uaopon-1oup' lqaK
lLo^a drasif^ap D uaDpolt-padaupalf ladrpoiauu
[onuo urtq saiap t1tapauap sdactas'
gtB. E. gu on qoto1:lotsotlatuo do gnupou8otuo pt oJnu
B tos$ ot t1 ) I oa uo u{ udqo qno( 'g a uuo t ut a r uot ! oua I I I
qpDpa D1t ltDt 1to11?au a1t DA sluD stDrlDsla tpslau t gn-
todo up opt 1DlDtuo'gxatudlo-
,:ff' t q, SA Ha[a lptp'tnut
Soeuoufwdqo qaJo y ou 1gatuo1rouo11{ lqlaDtauap
sdaJtas, ulttclt dtoqoqif qDs oua ot t1s uroru o))nttauJas
ru gntoda ou !otast waDpo*s ,u tqa dtotlucas ot 1rptu-
lDup Dup oDlnuD.sontq cauQDl sAlapau'
66
Ent. Tidskr. 115 (1994)
Naturvdrdsdiplom
la undan uppviixande triid (som har svArt att eta-
b
blera sig pi en htigvuxen griissvfll). Kanske ocksA
n
viss slltter kommer att ega rum'
S
d
f<irsiitjning till flis, och diir familjen Bernholm fick
nettovinsten av frirsiiljningen.
SA nu stAr iingama rippna igen, med smA grup-
per av trdd sparade hiir och var fcir att dka mikro-
llimatvariationen. Intressant nog har iingsfloran NOKA-uidrag (Natur- och kulturvArdsAtgiirder)'
Det bllser onekligen nAgot friskare naturvArdsvin-
dar i Sverige idag!
Sven-Ake Berglind
Debatt
Sverige riskerar att hamna i biologisk nationalism
Att beklaga sig 6ver lAgsinnade recensenter ar sal- turlistor. Jag skall som sagt inte beklaga mig <iver
lan meningsfullt. allt kom- den ogina behandlingen, men det er inte utan att
mer omkring ?ir d dfllig kri- jag iir nyfiken pA vilka ytterligare titlar som skulle
tik som sprider e naturligt- kunna fA Oldhammer att hllla sig ftir skratt.
vis viirre. Bengt n av min Jag har 6nnu en rak frAga till Bengt Oldhammer,
rapport "Verkligheten pA hotlistan?" (ET 1-2, men innan jag kommer fram till den vill jag ta till-
vdlkommen. ftillet i akt och i korthet fci rklara varfdr jag Pe defta
a till att jag tar illa vid siitt har ifrAgasatt delar av den svenska bevarande-
rubriken "Llt de hotade biotogin.
mig till "natursveriges Upprinnelsen till min raPport stAr att finna i Na-
mest hatade man", och ett TV-team frln Aktuellt turvArdsverkets MlST-rapport "Biologisk mAng-
trotsade decemberstorrnen och tog sig ut till tin i fald", som publicerades vAren 1993. Diir poiingte-
en taxibat, madde jag fysiskt illa och biirjade ras med eftertryck att "Hotbilden ftir Sveriges
huandder as kormivi td. eJta gv avAr gnaAr gpoans tes oarttts m seartpaanrstveenr saevr aJallag vdaexnt -g loocbha ldaj usritluiva taiovnveikne ri isnttoer tt"i.l l Ddeett dbieirt trleir firnetne
skribenter som tog till orda om rapporten, blde i sant. Och det vet alla biologer. Men det iir manga
civersvallande positiva och inkvisitoriskt negativa andra som tror att det 6r sant. OcksA det ett viilkiint
ordalag, inte hade l?ist den. Man hade liist vad an- faktum bland biologer.
dra skrev. Resultatet blev diirefter. Hoten mot den biologiska mAngfalden i Sverige
Vad Bengt Oldhammer nu sent om sider har liist iir naturligtvis ett stort problem i mlnga avseen-
iir mig obekant. Dock fdresvzivade det mig ett den, det har jag sjiilvfallet aldrig fcirnekat. Dock iir
cigonblick att han hade kommit iiver ett exemplar problemet inte stcirre an att det kan <iverdrivas.
ur den ofullstiindiga, illegalt kopierade piratupp- Det iir det NaturvArdsverket gdr. Detta kan ha po-
laga som bevisligen iir i omlopp. Han skriver: "Att sitiva effekter. bland annat av ekonomisk art, men
rapporten skulle vara 'en granskning av den pA lite sikt kan det dven vara direkt kontrapro-
svenska bevarandebiologins basfakta' er skrattre- duktivt. Det kan exempelvis leda till att det orga-
tande, inte minst med tanke pi den knapphiindiga niserade naturskyddet rAkar in i en fdrtroendekris.
litteraturlistan." Mina kiillor zir klart redovisade i Genom att bltsa upp vlra globalt sett tamligen be-
den fullstiindiga utgavans fem (5) separata littera- skedliga utrotningshot riskerar vi iiven att hamna i
100