Litteratur och livskunskap

255 Pages·2013·1.73 MB·Swedish

Katarina Rejman
Litteratur och livskunskap–
modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7–9
Katarina Rejman
Katarina Rejman är ämneslärare i modersmål och litteratur och har studerat nordiska språk
och svensk litteratur vid Helsingfors universitet. Hon har fungerat som modersmålslärare i
årskurs 7–9, som rektor, som undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen och som lärarutbil-
dare och universitetslärare vid Åbo Akademi.
Pärmbild av Tintin Rosvik.
Åbo Akademis förlag
Tavastgatan 13, FI-20500 Åbo, Finland
Tfn [phone]
E-post: forlaget@abo.fi
Försäljning och distribution:
Åbo Akademis bibliotek
Domkyrkogatan 2–4, FI-20500 Åbo, Finland
Tfn [phone]
E-post: publikationer@abo.fi
LITTERATUR OCH LIVSKUNSKAP

Litteratur och livskunskap
Modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7–9
Katarina Rejman
Åbo Akademis förlag | Åbo Akademi University Press
Åbo, Finland, 2013
CIP Cataloguing in Publication
Rejman, Katarina.
Litteratur och livskunskap : modersmåls-
lärarens berättelse om undervisningen
i årskurs 7–9 / Katarina Rejman. -
Åbo : Åbo Akademis förlag, 2013.
Diss.: Åbo Akademi. - Summary.
ISBN 978-951-765-720-4
ISBN 978-951-765-720-4
ISBN 978-951-765-721-1 (digital)
Oy Arkmedia Ab
Vasa 2013
ABSTRAKT
Syftet med avhandlingen är att bidra till kunskapsutvecklingen om hur
modersmålslärare tänker om litteraturens potential i elevens
livskunskapsutveckling. Forskningsfrågorna ringar in tre områden som man kan
anta att modersmålslärare i årskurs 7–9 förhåller sig till, litteratur, livskunskap
och läroplan:
1. Hur upplever modersmålsläraren arbetet med litteratur i undervisningen?
2. Vad innebär livskunskap för läraren?
3. Vilket förhållande har modersmålsläraren till läroplanen?
De tre områdena ringas in i teoridelen, för att återkomma som huvudteman i
resultatredovisningen.
Undersökningens empiriska material består av nitton intervjuer med lärare.
Intervjuerna analyseras genom en multimetodsprincip. Tre olika
analysmetoderna erbjuder tre olika sätt att närma sig materialet. För den del där
lärarna talar om läroplanen används diskursanalys. Berättelserna om
litteraturundervisningen analyseras genom fenomenologisk
meningskoncentrering. Uppfattningarna om livskunskap kategoriseras genom en
tematisk narrativ analys. De olika analysmetoderna ger olika sätt att rapportera
resultaten: i konstruerade narrativer, i kategorier och i en fiktiv berättelse.
Resultaten visar att modersmålslärare är polypradigmatiska och multipolära,
vilket innebär att de kombinerar strategier och bevekelsegrunder ur olika
paradigm och innehållsliga poler. Lärarna utnyttjar de beslutsutrymmen
läroplanen ger dem och de kopplar litteraturen till olika kunskapsområden.
Livskunskap kopplar de till olika delområden inom modersmålsundervisningen.
Lärares ibland problematiska uppfattningar om läroplanen kan hänföras till det
faktum att läroplanen är krävande och i sig bär motsägelser. För den
finlandssvenska läraren utgör dock läroplanen ett stöd.
En fråga som undersökningen inte ger svar på är vad man undervisar när man
undervisar i litteratur. Det finns brister i litteraturdidaktiken, och läroplanen
beskriver inte progression eller utveckling av elevernas läskompetens. I
avhandlingen presenteras en litteraturdidaktisk trappa som kan fungera som ett
verktyg i litteraturundervisningen.
Nyckelord: litteraturundervisning, litteraturdidaktik, livskunskap, läroplan,
narrativ, bildning
ABSTRACT
The purpose of the dissertation is to contribute to the development of knowledge
regarding how mother tongue teachers’ think about the potential that literature
has in students’ development of life management skills. The research questions
encircle the three domains that one can assume mother tongue teachers teaching
grades 7–9 relate themselves to, that is literature, life management and the core
curriculum:
1. How do mother tongue teachers experience working with literature during
instruction?
2. What does life management mean to teachers?
3. What relationship do mother tongue teachers have to the core curriculum?
The three domains encircled in the dissertation’s chapter on theory return as
main themes in the results.

The empirical material consists of nineteen interviews with mother tongue
teachers in Swedish-language schools in Finland, and the interviews are
analyzed using a multimethodical principle. Discourse analysis is used to
highlight teacher approaches to relating to the curriculum. Phenomenological
meaning concentration is used to analyze the narratives of literature instruction.
Thematic narrative analysis is used to categorize teachers’ perceptions of life
management. These analysis methods result in varying ways of reporting the
results: in constructed narratives, categories and a fictional narrative.
The results show that mother tongue teachers are polyparadigmatic and
multipolar, which means that they combine strategies and reasons from different
paradigms and contextual poles. Teachers utilize the room for decision-making
that the core curriculum allows them, and they connect literature to various
different knowledge domains. They connect life management to the various
subdomains within mother tongue instruction. The teachers’ occasionally
problematic perceptions of the core curriculum can be attributed to the fact that
the curriculum is so demanding and somewhat contradictory. For mother tongue
teachers in Swedish-language schools in Finland, however, the core curriculum
still constitutes a support.
One question that the study did not answer was what one teaches when one
works with literature. Imperfections exist in the didactics of literature used, and
the core curriculum does not include progression or the development of students’
reading competence. In the dissertation a literary-didactic model, in the form of
a staircase, is presented, which could act as an aid in literature instruction.
Keywords: literature instruction, didactics of literature, life management,
curriculum, narrative, bildung
Innehåll
Förord ............................................................................................................... 1
1 INLEDNING ..................................................................................................... 3
1.1 Vägen till forskningsfältet .............................................................................. 3
1.2 Styrdokument och samhällets förväntan .................................................... 6
1.3 Syfte, material och metod ......................................................................... 10
1.4 Avhandlingens disposition ....................................................................... 12
2 LÄROPLAN, LIVSKUNSKAP OCH LITTERATUR ................................... 13
2.1 Om läroplanen .......................................................................................... 13
2.1.1 Den finländska läroplanen – en kort tillbakablick ............................. 14
2.1.2 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 16
2.1.3 Modersmål och litteratur – ämnets innehåll ...................................... 25
2.1.4 Läroplanen i modersmål och litteratur – sammanfattande ................ 36
tankar .......................................................................................................... 36
2.2 Vad betyder livskunskap? ........................................................................ 37
2.2.1 Livskunskap som mål i läroplansgrunderna 2004 ............................. 38
2.2.2 Livskunskap och bildning i ett samhällsperspektiv ........................... 44
2.2.3 Bildning och livskunskap – en sammanfattande diskussion ............. 56
2.3 Litteratur i skolan ..................................................................................... 58
2.3.1 Litteratur, livskunskap och literacy ................................................... 58
2.3.2 Varför ska man läsa litteratur? .......................................................... 62
2.3.3 Hur ska man läsa? .............................................................................. 68
2.3.4 Litteraturdidaktik i Norden ................................................................ 72
2.3.5 Litteraturundervisning och uppdragets krav på värdegrund –
sammanfattande tankar ............................................................................... 82
2.4 Modersmålsämnet och modersmålsläraren .............................................. 84
3 METODISKA ÖVERVÄGANDEN ............................................................... 92
3.1 Precisering av forskningsproblem, syfte och frågeställningar .................. 93
3.2 Hermeneutik och narratologi som utgångspunkt och ansats .................... 94
3.3 Datainsamlingen ....................................................................................... 97
3.4 Analysmetoderna .................................................................................... 101
3.4.1 Narratologi och det empiriska materialet ........................................ 102
3.4.2 Tre metoder för analys .................................................................... 105
3.5 Trovärdighet, etik och tillförlitlighet ...................................................... 113
4 RESULTAT ................................................................................................... 115
4.1 Litteraturundervisning, läsmotstånd och val av text ............................... 115
4.1.1 Gåshudskänslan – en lyckad litteraturlektion .................................. 116
4.1.2 Gnagande känsla – när litteraturen möter motstånd ....................... 122
4.1.3 Texter som fungerar – om att välja rätt texter ................................. 126
4.1.4 Frågor, samtal och tomrum – metoder i litteraturundervisningen ... 134
4.1.5 Vad man undervisar när man undervisar i litteratur –
sammanfattande diskussion ..................................................................... 144
4.2. Mål och livskunskap i litteraturundervisningen .................................... 147
4.2.1. Mål med litteraturundervisningen .................................................. 147
4.2.2 Vad är livskunskap i modersmålsklassrummet? .............................. 157
4.2.3 Litteratur ger livskunskap – sammanfattande diskussion ................ 167
4.3 Lärare om läroplanen .............................................................................. 171
4.3.1 Förhållningssätt till läroplanen ........................................................ 172
4.3.2 En krävande läroplan väcker motstridiga förhållningssätt –
sammanfattande diskussion ...................................................................... 179
4.4 Läraren som läsare .................................................................................. 181
4.5 Modersmålslärarens syn på sitt arbete – en sammanfattning ................. 187
5 TOLKNING OCH VIDGAD FÖRSTÅELSE AV LÄRARES TANKAR ... 194
5.1 Läraren och skolans litteraturundervisning – resultatsammanfattning ... 194
5.2 Resultatdiskussion .................................................................................. 196
5.2.1 Läraren och litteraturundervisningen i skolan ................................. 196
5.2.2 Varthän litteraturundervisningen? ................................................... 197