Guinea-Bissau: folket, partiet och staten : om den fredliga kampen för utveckling

152 Pages·1977·5.06 MB·Swedish

by  Lars Rudebeck

Lars Rudebeck
Nordiska afrikainstitutet, Uppsala
Guinea-Bissau
Folket, partiet och staten

Guinea-Bissau
Folket, partiet och staten
Om den fredliga kampen för
utveckling
Lars Rudebeck
Andra upplagan
Nordiska afrikainstitutet
Uppsala 1978
@Lars Rudebeck 1977
ISBN 91-7106-120-7
Första upplagan november 1977,
andra upplagan september 1978
Tryckt hos
Wikströms Tryckeri AB
Uppsala 1978
I. Inledning
II. Betingelser för utveckling i Guinea-Bissau
Förhållandet mellan Guinea-Bissau och KapVerde
III. Beroende och kamp för oberoende
Införande av egen valuta - ett steg mot minskat
beroende
självförsörjning med ris - det första ekonomiska
utvecklingsmålet
PAIGCs ideologi och politiska stategi
IV. Statsmaktens organisation och grundvalar
Parti och stat i Kandjadja
Ordinarie stormöte med baskommitten och med-
borgarna i Kandjadja
Stadsdelskommittéerna i Bissau
Sektionen
Sektorn
Regionen
Tombalis partisekreterare på jordbrukspolitiskt
möte: ett exempel
Regionala råd
Den nationella nivån
Valproceduren
Folkets nationalförsamling
Presidenten och regeringen
"Samhällets ledande kraft"
Statsmaktens sociala grundvalar
Den traditionella sociala strukturen
V. Den konkreta utvecklingsstrategin: landet som
helhet
1. Jordbruket
2. Industriell utveckling
3. Handel och varudistribution
4. Utbildning
5. Hälso- och sjukvård
6. Ett nytt rättsväsen
VI. Den konkreta utvecklingsstrategin: byn Kandjadja
l. Jordbruket
2. Övrig produktion
3. Handel och varudistribution
4. Utbildning
5. Hälso- och sjukvård
6. Ett nytt rättsväsen
7. Några avslutande ord om Kandjadja
VII. Ar det folket som är staten?
VIII. Källor, bakgrundsmaterial, arbetssätt och tack
för medverkan
Notförteckning
Tabellbilaga
Har har vi ingen stat. Det ar vi själva som ar staten. Vad kan
den politiske kommissarien göra utan baskommittkn? Vad kan
baskommittén göra utan folket? Har i Kandjadja, om vi
verkligen vill, så ar det vi alla tillsammans, alla man och alla
kvinnor, som ar kommittén.
(Politiske kommissarien vid medborgarmöte i byn Kandjadja i
norra Guinea-Bissau, februari 1976)

Inledning
Underutveckling, exploatering, misshushållning, svält och fattig-
dom mitt i en värld av rika möjligheter, det är problem
som existerar konkret i miljarder människors dagliga liv varlden
över. De grövsta exemplen finner vi i den s k tredje varlden: i
Sydamerikas, Afrikas och Asiens länder, som i århundraden
varit förtryckta och utsugna av Europa och Nordamerika men i
vår tid inlett en mäktig resning.
Men vi vet att misshushållning och fattigdom, ojämlikhet och
förtryck, finns också i de ekonomiskt utvecklade industri-
länderna. Vi vet vidare att underutvecklingen i tredje världen
och misshushållningen i industriländerna hänger samman med
varandra. De historiska orsakerna är hopkopplade. De meka-
nismer som upprätthåller underutvecklingen är globala. Sam-
tidigt som dessa mekanismer självklart ar förankrade i inre
förhållanden i de underutvecklade länderna, kan de spåras till
världens maktcentra - till de länder, samhällsklasser och
politiska och ekonomiska grupperingar som tjänar på den
nuvarande världsordningen.
Underutvecklingen ar alltså ett världsomspännande problem.
Det rör oss alla. Mycket kort sagt gäller det varldens framtid.
På motsvarande sätt måste kampen mot underutveckling föras
samtidigt på alla kontinenter, i alla Imder, på mängder av
fronter och nivåer, och med medel anpassade efter omständig-
heterna: politiska, fackliga, ideologiska, kulturella, vetenskap-
liga. I tredje varlden har flera folk tvingats föra kampen med
vapen i hand under de senaste decennierna.
För att allt detta skall bli förståeligt, gripbart, måste vi ha ett
språk som gör det möjligt att samtidigt tala abstrakt om den
verklighet som spänner över hela varlden och konkret om dess
otaliga effekter i människornas liv. Vi måste kunna gripa om
både enheten och mångfalden.
Det språk som på ett exakt sätt fångar enheten eller helheten
måste vara abstrakt och teoretiskt, det kan knappast undvika
"svåra" ord. Men det är inte de svåra orden i sig som gör
språket vetenskapligt. Det utmärkande för vetenskap är istället
strävan till saklighet, systematisk överblick och kunskap om