Den protestantiska etiken och kapitalismens anda

163 Pages·1992·4.028 MB·Swedish

by  Weber, Max

max weber
den protestantiska
etiken
och kapitalismens
anda
argos

max weber
den protestantiska
etiken
och kapitalismens
anda
arg os
Originalets titel: Die protestantische Ethik und der Geist des Kapitalis-
mus. (Sonderdruck aus Max Weber, Gesammelte Auf
sätze zur Religionssoziologie l, S, 1-206. Verlag von
J.C.B. Mohr, Tubingen 1934).
Översättning: Agne Lundquist
Copyright@: 1978, Den svenska översättningen, Agne Lundquist och Argos
Förlag AB.
Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om
upphovsrätt av den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande av förlaget,
Argos Förlag AB.
Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, genom tryckning, duplicering,
stencilering, bandinspelning etc.
ISBN 91-7006-023-1
Printed in Sweden
Grahns Tryckeri AB, Lund
INNEHÅLL
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
I. Problemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 7
l. Religionstillhörighet och social skiktning .................. , . . . . . . . . . . . . . . . 17
2. Kapitalismens anda .................................................. : .. 22
3. Luthers kallelsetanke. Syftet med undersökningen ........................... 36
II. Den asketiska protestantismens yrkesetik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
4. Den världsliga asketismens religiösa grundvalar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
A. Kalvinismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
B. Pietismen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61
C. Metodismen ......................................................... 66
D. De baptistiska sekterna ............................................... 68
S. Asketismen och kapitalismens anda ....................................... 73
Noter............................................................ 88
Inledning....................................................... 88
Kap. l ............................................................... 89
Kap. 2 ............................................................... 92
Kap. 3 ............................................................... 100
Kap. 4 ............................................................... 109
Kap. S ••.•••••••••.•••••.••••••••••••••••••••••••••••••.••••••••••••. 139
Personregister. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 8

Inledning
1
)
Då en företrädare för den moderna europeiska kulturen studerar allmänhistoris
ka problem möter han oundvikligen och med all rätt följande frågeställning:
vilken kombination av omständigheter har lett till,. att i västerlandet (och endast
där) har framträtt kulturfenomen som har en tendens till universiell betydelse
och giltighet (åtminstone föreställer vi oss gärna att det är så)?
Endast i Västerlandet finns det "vetenskap" i ett sådant utvecklingsstadium,
att vi kallar den "äkta". Empirisk kunskap, tänkande över världs-och livspro
blem, filosofisk och teologisk visdom av det mest djupgående slag är inte be
gränsad till Västerlandet, även om den fulla utvecklingen av en systematisk
teologi uppkommer först i kristendomen under inflytande av hellenismen (ansat
ser till detta fanns endast i islam och några indiska sekter). Kunskap och obser
vation av hög förfiningsgrad har det alltså funnits också på andra håll, framför
allt i Indien, Kina, Babylonien och Egypten. Men babylonisk och annan astro
nomi saknade - något som gör dess utveckling desto märkligare - den mate
matiska grund som först grekerna gav den. Den indiska geometrin saknade det
rationella "beviset", som återigen var en produkt av det hellenistiska intellekt
som också skapat mekanik och fysik. Den indiska naturvetenskapen, som var
välutvecklad i fråga om observation, saknade dock experimentell metod, som i
huvudsak var en produkt av renässansen efter att ha haft sin början i antiken.
Den saknade också det moderna laboratoriet. Därför saknade den, i synnerhet i
Indien, empiriskt-tekniskt högt utvecklade medicinen en biologisk, och framför
allt en biokemisk grund. Rationell kemi har funnits endast i den västliga kultur
kretsen.
Den högt utvecklade kinesiska historieforskningen saknade Thycydides' me
tod. Macchiavelli har föregångare i Indien. Men i all asiatisk statslära saknas en
systematik, jämförbar med Aristoteles', och alla rationella begrepp överhuvud
taget. Trots alla ansatser i Indien (Mimamsa-skolan), trots en omfattande
kodifikation, framför allt i Främre Asien, trots alla indiska och andra juridiska
skrifter, saknas de strikt systematiska tankeformer, som är så väsentliga för en
rationell juridik, och som är utmärkande för den romerska rätten och för det av
denna påverkade vä~terländska rättssystemet. En sådan skapelse som den ka
noniska rätten känner endast västerlandet.
7
Samma med konsten. Känslan för musik var synbarligen finare utvecklad hos
andra folk än hos oss i våra dagar; i varje fall inte sämre utvecklad. Polyfonisk
musik av skilda slag har varit spridd över världen. Samverkan mellan ett antal in
strument liksom diskantering förekommer på andra ställen. Alla våra rationella
tonintervall var också kända och beräknade på andra håll. Men rationell har
monimusik - både kontrapunkt och ackordharmoni -, bildande av tonmate
rialet på basis av de tre treklangerna med den harmoniska tersen; vår kromatik
och enharmonik, som inte tolkas i termer av avstånd, utan sedan renässansen i
termer av harmoni; vår orkester med dess stråkkvartett som kärna och organisa
tionen av blåsensemblen; vårt basackompanjemang; vårt notsystem, som möj
liggjort komponerande och framställning av moderna musikaliska verk och där
med deras fortvaro; våra sonater, symfonier, operor; och slutligen som medel
för allt detta: våra grundinstrument, såsom orgel, piano, violin etc; allt detta är
känt endast i Västerlandet, även om det funnits programmusik, tonmåleri, ton
växling och kromatik som uttrycksmedel i den mest skilda musik.
Spetsbågar som dekoration har det funnits på andra håll, under antiken och i
Asien; uppenbarligen var också kombinationen av spetsbåge-och korsbågevalv
känd i Orienten. Men den rationella användningen av det gotiska valvet som
tyngdfördelare och valv över alla möjliga slags rum, och framför allt som kon
struktiv privcip i stora monumentalbyggnader och som grund för en stil, som in
begriper skulptur och måleri, som uppstod under medeltiden, förekommer inte
någon annanstans. Den tekniska grunden för vår arkitektur kom visserligen från
Orienten, men där saknas den lösning av kupolproblemet och det slags "klas
sisk" rationalisering av all konst - i måleriet genom rationellt bruk av linear
och luftperspektivet - som renässansen gav oss.
Tryckerikonsten fanns i Kina. Men en tryckt litteratur, en litteratur avsedd en
dast för tryck och möjlig endast därigenom, och, framför allt, tidningar och tid
skrifter har uppstått endast i Västerlandet. Det fanns också på andra platser
(Kina, Islam) högskolor av skilda slag, även sådana som ytligt sett liknade våra
universitet, eller åtminstone våra akademier. Men ett rationellt, systematiskt och
specialiserat utövande av vetenskap genom utbildade fackmän har endast funnits
i Västerlandet i en mening, som tillnärmelsevis svarar mot den dominerande
betydelse den har i nutida kultur. Framför allt gäller detta om den utbildade äm
betsmannen, hörnpelaren i både den moderna staten och den moderna ekono
mien i Västerlandet. Han utgör en typ, om vilken det endast finns antydningar
på annat håll, och som ingenstädes blev av så avgörande betydelse som i Väster
landet. Naturligtvis är "ämbetsmannen", även den specialiserade ämbetsman
nen, en urgammal företeelse i de mest skilda kulturer. Men inget land och ingen
tidsålder har någonsin på samma sätt som Västerlandet erfarit det absoluta och
fullständiga beroendet för hela sin existens, för livets tekniska, politiska och
ekonomiska villkor av en fackutbildad ämbetsmannaorganisation. De mest bety
delsefulla funktionerna i samhällets vardagsliv har lagts i händerna på tekniskt,
kommersiellt och framför alltjuridiskt skolade statstjänstemän.
Politiska och sociala grupperingars organisation som stånd har varit vida ut
bredd, men ståndsstatens "rex et regnum" i Västerlandets mening förekom en
dast i Västerlandet. Samma gäller även om parlamenten, bestående av periodiskt
8
valda "folkrepresentanter", demagogerna, och om regeringarna, bestående av
partiledare som parlamentariskt ansvariga ''ministrar'', även om det naturligtvis
i hela världen funnits "partier" i betydelsen av organisationer för erövring av och
inflytande på den politiska makten. I själva verket är "staten" i betydelsen av
politisk institution med rationellt fastställd "författning", rationellt stiftad lag
och en förvaltning enligt rationella regler eller lagar, utövad av specialiserade
ämbetsmän, något som endast Västerlandet känner till, i varje fall med denna
kombination av typiska kännetecken, trots att det finns ansatser därtill även på
annat håll.
På samma sätt förhåller det sig med den mest skickelsedigra makten i vårt
moderna liv, kapitalismen.
"Förvärvsbegär", traktan efter vinst, efter pengar, efter mesta möjliga pengar,
har i och för sig inget att göra med kapitalism. Denna traktan har funnits och
finns hos kypare, läkare, kuskar, konstnärer, kokotter, mutkolvar, soldater, rö
vare, korsfarare, spelhålsbesökare, tiggare: kort sagt, hos alla slags människor
under alla betingelser, under alla epoker i jordens länder, varhelst den objektiva
möjligheten därtill har funnits eller finns. Det tillhör kulturhistoriens elementa
att man lämnar denna naiva föreställning om kapitalismen en gång för alla.
Gränslöst förvärvsbegär är inte det minsta identiskt med kapitalism, än mindre
med dess "anda". Kapitalism kan t o m vara liktydig med tygling, eller åtmin
stone med förnuftsmässig mildring, av denna irrationella impuls. Visserligen är
kapitalism liktydig med strävan efter vinst, i det kontinuerligt verksamma, ratio
nella kapitalistiska företaget efter ständigt/Drnyad vinst, efter "räntabilitet". Så
måste det vara, ty i en helt igenom kapitalistisk ekonomisk ordning skulle ett en
skilt kapitalistiskt företag, som inte toge vara på möjligheterna till räntabilitet,
vara dömt till undergång.
Låt oss nu definiera våra termer något noggrannare än vad som vanligtvis är
fallet. Ett "kapitalistiskt" ekonomiskt handlande skall vi definiera som ett
handlande, som grundar sig på förväntan om vinst genom ytnyttjande av bytes
chanser, dvs på (formellt) fredliga förtjänstmöjligheter. Förvärv genom (for
mellt och verkligt) våld följer sina speciella lagar, och det är inte ändamålsenligt
(även om man inte kan förbjuda någon det) att placera det i samma kategori som
det handlande som, i sista hand, är inriktat på vinst genom byte,2).
Där kapitalistiskt förvärv eftersträvas rationellt, är det motsvarande handlan
det anpassat efter kalkyler i termer av kapital. Det innebär, att det är anpassat
till en systematisk användning av ting eller personers prestationer som förvärvs
medel på ett sådant sätt, att, vid slutet av perioden, det balanserade resultatet av
företaget i pengar räknat (eller då det gäller ett kontinuerligt verksamt företag,
det periodiskt beräknade värdet av tillgångarna) överstiger "kapitalet", dvs det
beräknade värdet av de materiella produktionsmedel som använts vid förvärv
genom byte. Förhållandet är detsamma, antingen det gäller en kvantitet varor
som in natura och i kommission överlämnas till en resande köpman och vars av
kastning kan bestå av andra varor in natura som erhållits genom varubyte, eller
om ett fabriksföretag, vars tillgångar utgörs av byggnader, maskiner, penning
tillgångar, råvaror, hel-och halvfabrikat, som balanseras mot skulder. Det avgö
rande är, att en kapitalräkning i pengar görs upp, antingen det sker med mo-
9