Table Of ContentBarns tankar om livet
Sven G Hartman
Natur och Kultur
Barns tankar om livet
© 1986, Sven G Hartman och Bokförlaget Natur och Kultur,
Stockholm
e-boksredaktör: Kerstin Öström
e-boksproduktion: eLib AB, 2003
ISBN 91-27-09217-8
www.nok.se
[email protected]
Innehåll
Förord
Utgångspunkter
Till att börja med
Synen på barnet inom äldre barnpsykologi
Forskningssammanhanget
Tre projekt och deras bakgrund
Undersökningsmaterial
Metoder
Materialbearbetning
Vad funderar barn på?
Inledning
Små barns perspektiv
Utdrag ur några intervjuer
Käk och tennisdojor. Ur en intervju med
en femårig pojke
Syskon och kompisar. Ur en intervju med
en sexårig flicka
Språk och familjebråk. Ur en intervju med
en sexårig flicka
När man är liten och världen är stor. Ur en intervju
med en åttaårig pojke
Översikt över de yngre barnens perspektivval
Lärarerfarenheter av livsfrågor i barngrupp
9 – 12-åringarnas perspektiv
Fyra frågare på mellanstadiet. Texter och kommentarer
En sönderslagen ruta och hot om krig
Liten och ensam
En familjeflicka
En konsument
Helhetsbilden
Översikt över 9 -12-åringarnas perspektivval
Tio år senare: Andra barn, samma typ av frågor
Översiktlig bild av perspektivvalet
Vanliga motiv i barnens funderingar
De oftast återkommande motiven
Ensamhet
Liten och rädd
Mobbning
Mycket att göra
Osämja
Rättvisa
Glädje
Livet
Krig
Döden
Framtiden
Funderingarnas grogrund
Behovet att uttrycka vad man tänker
Variationer i svarsmönstret
Social bakgrund
Åldersskillnader
Könsskillnader
Olika förhållningssätt till livsfrågor
På väg mot en personlig livsåskådning
Vad är en personlig livsåskådning?
Livsfrågor och en personlig livsåskådning
Faktorer av betydelse för livsfrågorna och den personliga
livsåskådningen
Personlig egenart och erfarenhet
Utvecklingsnivå
Tankestil
Kunskaper
Medvetenhet
Integrering
Tolerans och vilja att ompröva
Familjebild
Socialt nätverk
Massmedia
Konsumtionsmönster
Skolan
Kyrkor och ideella organisationer
Produktionsförhållanden
Barns samhällssyn
Barns människosyn
Barnatro
Trosbegreppet
Gudsbilden
Tron i praktiken
I stället för sammanfattning
Det pedagogiska sammanhanget
Historiska rötter
Den progressiva traditionen
Människosyn och skola
Läroplansutveckling
Arbetsplanering
Svårigheter
För svårt för vem?
Får man påverka?
Noter
Litteratur
Tabellbilaga
Register
Förord
Först några ord för den som söker en läsanvisning i förordet.
Min strävan har varit att skriva så att också den som inte är
insatt i forskningsfrågor ska kunna läsa boken med behåll-
ning. Samtidigt har jag försökt följa gängse vetenskapliga
krav på att redovisa grunden för våra resultat och slutsatser.
Det finns några tabeller som sammanfattar resultaten av
olika materialbearbetningar. Det finns också en rad noter där
jag hänvisar till annan forskning eller anger citerade källor.
Jag hoppas att dessa inslag i texten inte ska tynga fram-
ställningen för den som vill läsa snabbt och översiktligt.
Boken har tre delar. Den första delen omfattar avsnitt
där jag redogör för de utgångspunkter vi haft för vårt arbete.
Jag tror att det första kapitlet kan vara av särskilt intresse,
eftersom det, säger en hel del om vårt sätt att se på vårt
ämne och vår forskning. Övriga avsnitt i denna del tar mer
fasta på de forskningsmässiga förutsättningarna för våra
undersökningar. I andra kapitlet behandlas den äldre barn-
psykologins syn på barn. Därefter presenteras projekt-
sammanhanget, undersökningsmaterialen, metoderna och
materialbearbetningen som ligger till grund för framställ-
ningen i boken.
I den andra delen behandlas de resultat vi kommit fram
till i vår forskning. Det gemensamma temat är Vad funderar
barn på? Först presenteras de yngre barnens perspektiv på
tillvaron, därefter mellanstadiebarnens. I det sjätte kapitlet
beskrivs de vanligaste motiven i barns funderingar med
hjälp av ett stort antal exempel. Därefter sägs något om
frågornas grogrund och om variationen i svarsmönstret.
I det nionde kapitlet beskrivs hur barnens frågor kan leda
vidare till tankesystem av livsåskådningsmässig art och vice
versa.
Det material som presenteras i bokens andra del är
omfattande och kan bli svåröverskådligt för den som bara
önskar en snabbskiss av området. Snabbläsaren rekom-
menderas i första hand att bläddra fram till det sjätte
kapitlet.
Den tredje delen innehåller en samling marginal-
anteckningar i anslutning till bokens huvudtema. De
behandlar huvudsakligen en del pedagogiska förutsättningar
när det gäller undervisning på livsfrågeområdet. Undervis-
ningsmetodiska frågor berörs endast i förbigående. Tyngd-
punkten ligger på generella problem med anknytning till
skolan. Också en del förskolefrågor berörs.
Så något om de människor och institutioner som finns
bakom denna bok. Det har varit naturligt för mig att skriva
långa partier i viform, eftersom det är många som på olika
sätt varit med i arbetet, även om jag i slutvarvet blev ensam
om att försöka skriva boken som ett slags översiktlig
sammanfattning.
Forskningsmaterialet har samlats in inom ramen för tre
på varandra följande forskningsprojekt – UMRe, BaLi och
UBOL. De två första finansierades av skolöverstyrelsen, det
tredje av humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-
rådet. En lång rad medarbetare och studerande har inom
ramen för dessa tre projekt bidragit till att ge underlag för
det här arbetet.
Ingrid Ståhl har under många år arbetat med intervju-
utskrifter, tabellredigering och rapportutskrifter. Sten
Pettersson har ända från början fungerat som min med-
författare eller som kritisk lektor. Denna gång har han tagit
på sig den senare uppgiften. Jan Odencrants har gjort större
delen av det kodningsarbete som ligger bakom tabellerna i
den här boken. De resonemang som vi förde i samband med
utarbetandet av våra kategoriseringsscheman har betytt
mycket för bokens innehåll.
Ytterligare några projektmedarbetare bör nämnas.
Elisabeth Carlsson, Gunilla Dahlberg och Marianne
Lidefeldt medverkade som intervjuare i BaLi-projektet.
Gordon Westling och Siw Vinestrand svarade för
metodikdelen i UMRe- respektive BaLi-projektet.
Ulla Eklund, Ulla Ekström, Inger Green, Ingrid
Rydefalk och Ingeborg Sjöberg har i samband med studier i
pedagogik gjort specialarbeten som ingått i projektarbetet.
De har därigenom tvingats ha mig både som lärare, hand-
ledare och projektledare, vilket inte kan ha varit så lätt.
Alla dessa personer är jag tack skyldig. Det gäller
också mina kolleger vid institutionen för pedagogik vid
högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Det är vid den
institutionen som arbetet har utförts.
Det finns alltså många medarbetare bakom den här
boken, för att inte tala om de tusentals ungar som försett oss
med vårt arbetsmaterial. Själva framställningen i boken
ansvarar jag emellertid själv för. Skrivarbetet började först
